<p><p>Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.</p></p><p>Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra. Det teoretiska underlaget har därefter prövats på verkligheten genom ett antal intervjuer med personer som arbetar med utvecklingen i Kalmar län. Materialet har även kompletterats med dokument och information från elektroniska källor. Genom det empiriska materialet har jag sedan kunnat se i vilken utsträckning det finns en överrensstämmelse mellan teorin och empirin.</p><p>Ekoturism är vanligtvis förknippad som en form av naturturism, men konceptet innefattar även andra dimensioner. För att en verksamhet ska benämnas som ekoturism behöver den vara småskalig och följa vissa etiska regler. Det finns även certifieringar som visar vilka verksamheter som uppfyller de kraven. Den aspekten som det riktas mest kritik mot när det gäller ekoturism är transporten till och från destinationen.</p><p>För Kalmar län är turismen en viktig näringsgren. Regionen karaktäriseras av de miljöer som finns på landsbygden och i den omgivande naturen, vilket också framhävs i profileringen av regionen. Det arbetas också mycket med att utveckla transportsystemet utifrån en miljömässig hållbarhet. Tillsammans med regionens långsiktiga planering och målsättningen att skapa en hållbar utveckling finns det tecken på hur ekoturismens principer kan integrera i destinationsutvecklingen.</p> / <p>The tourism industry is one of the most expansive industries of today. The industry generates revenue in an increasing amount and provides many people with employment. However, the growing flows of tourists that are travelling affects the places they visit in various aspects. Ecotourism represents a form of tourism that prioritizes the needs of the local society and has a holistic approach to development. The purpose of this thesis is to examine how the dimensions of ecotourism can integrate with the tourism development in a region such as Kalmar län. The thesis is made with a deductive approach and the research is therefore particularly based on different forms of literature but also on a number of interviews. The conclusions imply that the development in Kalmar län can be identified through the different dimensions of ecotourism. Although, it is not explicitly referred to as ecotourism but the general concept is incorporated.</p>

<p>Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer på nationell och regional nivå arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas även genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen är organiserad i Spanien på nationell och regional nivå och hur dessa nivåers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling. En överblick ges över Spaniens turismutveckling och turismmarknadsföring i historiskt och nutida perspektiv. Framtida turismutveckling analyseras med hjälp av främst olika planer – <em>Plan 2020</em> på nationell nivå och <em>Plan Qualifica</em> på regional nivå. Tidigare forskning inom destinationsmarknadsföring, image och varumärken behandlas. Destinationsmarknadsföringen går ut på att ge turisterna positiva känslor för destinationen. Spaniens symboler och kampanjer tolkas enligt semiotiska modeller. Slutligen behandlas de destinationsproblem som finns på Costa del Sol inom miljömässiga, ekonomiska och sociala områden. Utifrån detta analyseras hur Spanien och Costa del Sol kan föra ut sitt marknadsföringsbudskap på bästa sätt. De slutsatser som dras i uppsatsen är att turismmarknadsföringsbudskapet från nationell och regional nivå måste koordineras. Det behövs också skapas en koherens mellan budskapet som förs fram till kunden och det som kunden upplever på destinationen. Om dessa faktorer samverkar med varandra blir destinationens image bätttre. För att illustrera detta har en modell skapats. Marknadsföringen bör också kombinera välkända symboler med mer nyskapande kampanjer för att få mer uppmärksamhet i den globala konkurrensen mellan olika destinationer. Dessa slutsatser baseras på uppsatsens studie av spanska förhållanden men kan generaliseras till andra destinationer.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.</p><p><strong>Frågeställningar:</strong></p><p>Hur skapas en image av en destination?</p><p>Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?</p><p>Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?</p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.</p><p><strong>Teori:<em> </em></strong>I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som<strong> </strong>platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage.</p><p><strong>Slutsats:</strong> I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.</p>

<p>It has become increasingly common for cities and municipalities to take greater account of the place marketing, and to see the physical location as a brand. An early step in this process is to make the image measurements of the place, in order to develop better marketing strategies. A method often used in tourism research for this type of measurements is Etchner and Ritchie's theoretical framework. The framework is initially designed to measure visitor's image of a tourist destination.</p><p>Almost all previous research in this area is based on the visitor's perspective, but Olofsson and Skredsvik have used this framework to measure a location's image among the residents. They feel that the residents of a place can be seen as ambassadors of the place because they know the site well. To be aware about the image among the residents makes it possible to improve the things that the residents are unhappy with, but also enhance the images of the place which is positive.</p><p>The purpose of this paper is to evaluate whether Etchner and Ritchie's framework can be adapted to measure a location's image among its inhabitants, from the viewpoint of Olofsson and Skredsvik's adaptation of this particular framework. In order to generate data to answer the purpose of this paper, an image study among the residents in Botkyrka was carried out according to the method used by Olofsson and Skredsvik.</p><p>In addition to the results from the image study of Botkyrka, the paper has contributed methodological expertise in destination image research. Some of the main conclusions obtained in this paper is that the adaptation of Etchner and Ritchie's framework overall has worked well to measure a location's image among the residents. The original framework is of such a general nature which makes it possible to make adjustments to it, as long as the essential components of the framework remain. Another contribution from this study is that the material collected by this method can be used to statistically test the differences between various groups within the sample.</p> / <p>Det har blivit allt vanligare att städer och kommuner tar större hänsyn till platsmarknadsföring, och att se den fysiska platsen som ett varumärke. Ett tidigt led i denna process är att göra imagemätningar av platsen, för att bättre kunna utforma marknadsföringsstrategier. En metod som ofta används inom turismforskningen för denna typ av mätningar är Etchner och Ritchies teoretiska ramverk. Ramverket är ursprungligen utformat för att mäta besökares bild av en turistdestination.</p><p>Nästan all tidigare forskning på detta område utgår från besökarens perspektiv, men Olofsson och Skredsvik har använt detta ramverk för att mäta en plats image bland de boende. De menar att de boende på en plats kan ses som platsens ambassadörer då de känner till platsen väl. Att känna till platsens image bland de boende gör att man kan förbättra saker som de boende är missnöjda med, men även förstärka de bilder av platsen som är positiva.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utvärdera om Etchner och Ritchies ramverk går att anpassa för att mäta en plats image bland dess invånare, vilket gjorts med utgångspunkt från Olofsson och Skredsviks anpassning av detta ramverk. För att generera underlag till att kunna uppnå syftet så har en imagemätning bland de boende i Botkyrka genomförts utifrån den metod som Olofsson och Skredsvik använt i en studie av Vara kommun.</p><p>Förutom de resultat som kommit fram om Botkyrka kommuns image så har uppsatsen bidragit med metodologisk kunskap inom destinationsimageforskningen. Några av de viktigaste slutsatserna som framkommer i detta arbete är att anpassningen av Etchner och Ritchies ramverk överlag har fungerat väl för att mäta en plats image bland de boende. Det ursprungliga ramverket är av så pass generell natur vilket gör att det går att göra anpassningar av det, så länge som de väsentligaste komponenterna av ramverket återstår. Ett annat bidrag som studien kommit fram till är att materialet som samlas in med denna metod går att använda för att statistiskt testa skillnader mellan olika grupper inom urvalet.</p>

<p><strong>Background: </strong>The increasing globalization of business and research has led to an increased demand for international meetings. This is a market that a number of countries wish to access and the competition is fierce to get the chance to host major conferences. Stockholm has a pronounced good position in the international meeting market and this essay will examine what it takes to be a successful meeting destination for international congresses.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is to examine the fundamental factors that must be met for a meeting destination to be successful in the international market for conventions.</p><p><strong>Question at issue:</strong> How can a city develop into a more attractive meeting destination for international congresses?</p><p><strong>Method: </strong>Persons with key positions in the Stockholm meeting industry have been approached by qualitative interviews by the authors.</p><p><strong>Theory: </strong>As a theoretical framework the authors used the value of the physical meeting, generally on the congresses, the planning process for site selection for the meeting, the meeting platform and image.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The authors' findings are based on the empirical material gathered during the study interviews. The results from these interviews show the importance of facilities and hotels, availability, and the image.</p> / <p><strong>Bakgrund: </strong>Den ökade globaliseringen av företag och forskning har lett till en ökad efterfrågan av internationella möten. Detta är en marknad som många länder vill ta del av och konkurrensen är hård om att få chansen att arrangera större kongresser. Stockholm har idag en uttalad god position på den internationella mötesmarknaden och denna uppsats ämnar undersöka vad som krävs för att bli en framgångsrik mötesdestination för internationella kongresser.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka grundläggande faktorer som måste uppfyllas för att en mötesdestination ska bli framgångsrik på den internationella marknaden för kongresser.</p><p><strong>Frågeställning: </strong>Hur kan en stad utvecklas till att bli en mer attraktiv mötesdestination för internationella kongresser?</p><p><strong>Metod: </strong>Författarna har använt sig av kvalitativa intervjuer med några av Stockholms mötesindustris nyckelpersoner.</p><p><strong>Teori: </strong>Som teoretisk referensram har författarna använt sig av värdet av det fysiska mötet, allmänt om kongresser, planeringsprocessen för val av plats för möte, mötesplattformen samt image.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Författarnas slutsatser baseras på det empiriska material som insamlats under studiens intervjuer. Resultaten från dessa intervjuer visar på vikten av faciliteter och hotell, tillgänglighet samt image.</p>

<p>Sweden as an international tourist destination occupies an important role in the Swedish trade industry and therefore the country’s economic development. It is therefore of importance to incorporate planning in the marketing process of Sweden to be able to keep a position on the world map as an attractive tourist destination. Tourism and international marketing of the country Sweden has shown to be of interest on a governmental level to promote the destination on a global arena. The result of this interest has led to the development of the government owned company VisitSweden, who officially is responsible to promote Sweden internationally wide as a tourist destination. The purpose of this study is consequently to analyze VisitSwedens international marketing of Sweden as a trademark. The study also aims to evaluate the company’s attitude and activities to show the importance of the company’s existence in the Swedish tourist industry.</p><p>The result of the study shows that there are flaws in the marketing tools that the company use in their current communication with the international market. As these tools are the company’s main communication tools, VisitSweden are criticised not to achieve their main goals that consist of creating and marketing the trademark Sweden. The fact that VisitSweden is a governmental organisation, financed with state funds, also incorporates a certain responsibility towards the Swedish tourist industry to achieve positive results through the company’s activities. VisitSwedens effort is important and should therefore be improved and reinforced to stimulate the trademark Sweden and the international communication. Finally, an alternative international marketing campaign has been developed for the company to be used to communicate a united image and trademark of Sweden, which also could be used by tourism companies countrywide.</p> / <p>Sverige som internationell turistdestination har idag en betydande roll för det svenska näringslivet och därigenom landets ekonomiska utveckling. En planering inför denna destinations internationella marknadsföring är därför av vikt för att bibehålla en position på världskartan som lockande turistdestination. Turismen samt den internationella marknadsföringen av landet Sverige har även visat sig vara betydelsefull för dem som arbetar på regeringsnivå för att främja Sverige i utlandet. Ur detta intresse på regeringsnivå har således det statliga företaget VisitSweden vuxit fram och kommit att bli det företag som officiellt är ansvarigt för den internationella marknadsföringen av Sverige som turistdestination. Syftet med denna studie är följaktligen att analysera den internationella marknadsföringen av Sverige som varumärke med utgångspunkt från företaget VisitSwedens verksamhet. Undersökningen syftar till att utvärdera företagets attityd och arbete, för att påvisa vikten av företagets verksamhet för den svenska turistnäringen.</p><p>Resultatet av studien visar på att det existerar brister i de marknadsföringsverktyg som undersökts och som företaget nyttjar i sin aktuella internationella marknadsföring. Då dessa verktyg är företagets huvudsakliga kommunikationsverktyg som används för att nå ut till den internationella marknaden, kritiseras VisitSweden att inte uppnå sitt huvudsakliga mål med att skapa och marknadsföra varumärket Sverige. Att VisitSweden också är en statlig organisation innebär ett visst ansvar att uppnå positiva resultat med sin verksamhet då företaget finansieras av statliga pengar samt verkar med syftet att gynna svensk turistnäring. Företagets arbete anses vara viktigt för den svenska turistnäringen, och bör således förbättras och stärkas för att stimulera varumärket Sverige samt kommunikationen på den internationella marknaden. Slutligen har det utarbetats en alternativ internationell marknadsföringskampanj som företaget kan använda för att kommunicera gemensam bild av Sverige, som även kan nyttjas av nationella turismföretag.</p>

<p>This thesis focuses on the tension between cultural heritage and tourism development. A case study was carried out in Grythyttan, a cultural-historical place, located in the municipality of Hällefors in Bergslagen. The central aim of the study is to explore, understand and interpret the tensions between cultural heritage and tourism. The ambition has been to focus upon the consequences of the increased interest from the tourism industry in cultural heritage and the increased interest from the cultural heritage sector in tourism and on creating heritage-based experiences. Grythyttan represents the place where the complex of problems is illustrated. The aim involves a description of characteristics of cultural heritage and tourism and how they are experienced with regards to a historical-geographical perspective. This is considered in contrast to the increased commercialization in society. The method has been to study how the place, cultural heritage and tourism are experienced by different actors, those who live, work and visit the place. The three actor groups who were studied were producers, consumers/visitors and locals. The producers were representatives of both the tourism and cultural heritage sector and from the municipality.</p><p>What has happened at the place is characteristic of our time, i.e. the commercialization of places and an adjustment to the tourism market. Grythyttan has been transformed into a tourism destination with a profile of meal. The whole municipality has purposely erased an old identity associated with the history of coalmining and ironworks. This has contributed to a clear distinction between a ‘place’ and a ‘destination’. This also highlights two different perspectives of the actors, those who bring out the importance of the heritage and those who look upon the heritage and the place from a commercial perspective. Visitors are offered a commercial place and an experience of the meal destination but are not offered the story of ‘the place’.</p><p>The concluding remarks are that the ‘place’ Grythyttan is associated with a strong identity anchored in its historical-geographical context and strongly associated with locals and the heritage sector. The cultural heritage gives way to tourism and meal. Heritage is not a part of and not ‘given place’ in the tourism destination of meal.</p>

<p>Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.</p><p>En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.</p><p>Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan.</p> / <p>Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage.</p><p>A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events.</p><p>The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important;</p><p>cooperation.</p>

Thesis (M.Com. (Tourism))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

Thesis (M.Com. (Tourism))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.