This paper examines the Swedish newspaper Aftonbladets conception of the phenomenon ADHD. The essay regards the language that is used (and the values reflected in it) as a sort of mirror where the public opinion is expressed, established and put forward. Being such a constructive factor in the creation of the phenomenon, the language is considered of big importance and therefore this essay is using a discourse-analytic approach to the problem. The aim of the essay is to achieve a discourse-analytic understanding of Aftonbladets ADHD publications. This paper reaches the conclusion that in Aftonbladet, ADHD is put forward as something extraordinary, not normal and unusual, which results in the subject-positions “Unwanted”, “Disabled” and “Function beneficial”. Since this is the results presented in Aftonbladets discourse, it is also these values that establish the mirror where the public opinion, the diagnosed people, as well as the phenomenon as an abstract creation, flashes themselves. In that way these values create certain outlines and frames for the phenomenon ADHD.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet. En sak som skulle kunna förbättra undervisningen, enligt lärarna, vore en tydligare struktur och ökad tydlighet gentemot elever med ADHD-problematik. Det framkom också att större utrymmen och en miljö utan för mycket intryck skulle hjälpa läraren i undervisningen av elever med ADHD-problematik.

Syftet med studien var att förstå hur elever upplever processen kring dyslexidiagnostisering. Vi studerade och analyserade hur elever i åldern 8-11 år upplevde att en dyslexidiagnos skulle ställas, logopedens diagnostisering, överlämnandet av diagnosresultatet och hur diagnosen efteråt påverkade elevens skol- och hemsituation. Genom kvalitativa intervjuer med fyra elever och deras föräldrar insamlades information och analyserades utifrån studiens problemformulering och frågeställningar. I vår studie såg vi att det är en lång process för eleverna att ta till sig en dyslexidiagnos och att elevernas känslor inför diagnosen ofta är motstridiga och många. Samtliga elever har negativa känslor inför beskedet om att de har dyslexi och ingen av eleverna i vår studie har velat berätta om dyslexin för sina kamrater. Eleverna upplever dock en positiv förändring i skolan efter diagnosen. Föräldrar känner att diagnosen givit dem redskap att bättre stötta och förstå sitt barn. Det visade sig vara viktigt för barnet vad logopeden förmedlade och på så sätt påverkade logopeden barnets självbild och självförtroende.



<p>Technical systems of today are often complex and integrated. To maintain operational functionality and security it is sometimes necessary to have a surveillance system which can detect a fault in an early stage. The device that detects and locates the faulty component is called a diagnosis system. There are several different approaches to fault diagnosis, this study focus on a part of technical diagnosis that uses a model of the system for assistance to make the diagnosis. In the creation of the model of the system computer tools can be used, in this thesis it is investigated if one such software tool is practical to use in the building of the model of the system.</p><p>One aspect of technical diagnosis based on models is the creation of a model of the process in question with support for faults, a fault model. In this thesis, Modelica is used to create fault models. The models produced from Modelica are then analyzed by some existing diagnosis algorithms.</p><p>The approach of designing fault models in Modelica and then exporting the corresponding system and perform diagnosis analysis on it in Matlab is considered feasible. But the process falls a bit short of the aim of a automatic model building and and diagnosis analysis procedure.</p><p>If the results from this thesis are to be used in the future will depend on if the freedom that Modelica gives in designing fault models are deemed worthwhile to accommodate so that the results from the modeling suits the diagnosis analysis. One way to do ease this transformation of data is to restrict the freedom of model designs in Modelica but then some of the benefit that Modelica brings is negated. It is shown here however that it it possible to design fault models in Modelica and then use the results to analyze the models regarding sensor placement and test design.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur några verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 4-6 arbetar med elever med ADHD i idrottsundervisningen. Fokus ligger på hur dessa lärare strukturerar upp regelgenomgångar, hur de arbetar för att eleverna ska följa reglerna under aktivitetens gång samt vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser i arbetet med elever med ADHD. Uppsatsen ger en inblick i diagnosen ADHD och erkända undervisningsstrategier för elever med ADHD. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med inriktning mot semistrukturerade intervjuer eftersom utgångspunkten i studien är lärares erfarenheter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna strukturerar upp regelgenomgångarna genom att samla eleverna i en ring, använda sig av korta instruktioner med en regel i taget, tillämpa strategin förklara-visa samt repetera reglerna. Under aktivitetens gång klargör resultatet att respondenterna är delaktiga observatörer och ger kontinuerlig feedback för att eleverna ska följa överenskomna regler. När det gäller svårigheter och möjligheter pekar resultatet främst på att dessa elever har bristande impulskontroll vilket kan leda till svårigheter att hantera nederlag, till exempel vid tävlingar. Många respondenter är överens om att dessa elever gör att man utvecklas som lärare. När man väl har byggt upp en relation med eleverna kan man se dem blomstra i idrottsundervisningen på ett mer självsäkert sätt gentemot andra teoretiska ämnen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare identifierar barn med behov av särskiltstöd i förskoleklass och om det ges likvärdigt stöd till alla. Detta har gjorts genom enkvalitativ studie där lärare (n=17) på tolv skolor i en mellanstor stad i Sverige harintervjuats. Huvudresultatet visar att barn måste ha en fastställd diagnos för att fåsärskilt stöd, dock räcker inte alltid det utan det behövs ett kraftigt utåtagerandebeteende där barnet är en fara för sig själv och/eller andra. Barn med inåtvänt beteendeupptäcks som regel senare än de med utåtagerande beteende. I resultatet framkom attbarn med utåtagerande beteende oftare får insatser än barn med inåtvänt beteende, vilketgör att det inte blir likvärdig skolgång för alla. Eftersom avvikande beteenden är socialtkonstruerade i samhället valde vi att använda oss av socialkonstruktivismen för våranalys, samt genusperspektivet då det finns skillnader mellan könen.

According to some researchers, dyscalculia is at least as prevalent as dyslexia. Somewhere between 3.6-6 % of all pupils have specific mathematics difficulties named dyslexia. If this be true, it should present the most complex special education predicament by far in schools today. Despite the statistics, dyscalculia is still a rather unknown concept. The cause of dyscalculia is not yet fully analyzed. There are several theories and many researchers see similarities between dyscalculia and the special educational problem of reading and writing, dyslexia. The most important factor for pupils to be able to develop mathematical skills is adequate assistance at the earliest possible stage. It is probable that this adequate assistance is achieved if the pupil is diagnosed with dyscalculia and therefore gets access to a special educational resources. In this essay, I want to analyze the concept of dyscalculia and how recognized it is today. To this end, I have undertaken several interviews with the objective of seeing how educationalists relate to dyscalculia. In order to see how the diagnosis is performed, and what it means to be diagnosed, I have followed the work process from a pupil suspected of having dyscalculia to a possible diagnosis. I have also personally undergone a dyscalculia investigation at an authorized speech therapist in order to achieve a profound insight into the diagnosis process. My study shows that the concept of dyscalculia is not widely recognized, but that the knowledge around dyscalculia is increasing. Research is currently undertaken in the field even though it is not to the same extent as dyslexia.

Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen. Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom. Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ut så noggrant som möjligt för ett tillfredställande resultat. Min uppfattning är att jag har uppnått syftet med uppsatsen tillfredställande och att jag har fått svar på min frågeställning. Skolan måste göra det bästa möjliga för samtliga involverade med de begränsade resurser som faktiskt erbjuds i dag. Medvetenheten finns, medan kunskap och förståelse måste öka. Man måste lära sig att förebygga och hantera problemen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet. I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.