Managers are frequently offered conflicting advice to increase the organisation‟s ability to meet its goals; grant employees autonomy, which may lead to self-management and empowerment or alternatively, exercise control which may enable managers to retain a firm and organised workforce. Management are constantly challenged with this complex dilemma. This research will focus on the key factors that influence the various combinations of autonomy and control and their respective outcomes. To this end, qualitative research with an exploratory design was conducted, as this approach has the potential to delve deep into this quandary. Consequently, in-depth interviews with 16 leading management and HR experts were held to uncover their unique insights regarding this dilemma. The rich data that was unearthed was analysed using content and frequency analysis. The empirical findings of this research found that combinations of autonomy and control can certainly co-exist in an ever-changing fashion. Management are able to create environments with high levels of autonomy whilst simultaneously retaining high levels of monitoring and oversight when the management control is subtle and indirect. This approach will solve the dilemma under review by neutralising employee‟s negative resistance commonly associated with direct control. A total of seventeen factors were identified that could influence the different levels of autonomy and control in organisations. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

The main purpose of this study is to find out how active clerics within the Church of Sweden experience working under the clerical vow of silence, which is mandatory for all clerical members practising individual pastoral care within the church organisation. Another purpose is to find out whether there are any occurring ethical or moral dilemmas related to the clerics’ experiences of their vow of silence. This study was conducted using semi-structured qualitative interviews with seven clerics from different parishes, mainly from the Stockholm region, with a minimum of five years of clerical work experience. The participants were asked how they regard the clerical vow of silence and if they ever considered breaking the vow during their careers. Furthermore, the participants were asked how the clerical vow of silence affects their everyday lives. The applied method for this study is the narrative analysis with a thematic approach, as described by Riessman (2008). This resulted in five recurrent main themes deriving from the interviewees answers to our main questions. Our result implies that the participants regard the clerical vow of silence as important, albeit being described as difficult to contain and cope with, thus giving rise to morally and ethically related dilemmas for some of the participants. / Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur yrkesverksamma präster inom Svenska kyrkan upplever att arbeta med den absoluta tystnadsplikten, som omfattar Svenska kyrkans präster inom den enskilda själavården. Ytterligare ett syfte är att ta reda på huruvida det uppstår etiska eller moraliska dilemman i samband med deras erfarenheter av den absoluta tystnadsplikten. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer har dessa utförts med sju präster från olika församlingar i Sverige, främst i Stockholmsregionen, under förutsättningen att de har varit yrkesverksamma i minst fem år. Informanterna har tillfrågats hur de betraktar den absoluta tystnadsplikten och om de någonsin har funderat kring att bryta den. Vidare har informanterna även frågats hur den absoluta tystnadsplikten påverkar dem i deras vardagsliv. Genom att använda Riessmans (2008) tematiska narrativa analys har fem huvudteman uppkommit. Dessa teman utgör resultat utifrån informanternas svar kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet visar att informanterna upplever den absoluta tystnadsplikten som meningsfull, samtidigt som den beskrivs som svårhanterlig och således har givit upphov till etiska och moraliska dilemman för vissa av informanterna.

Background: Dementia means a progressive cognitive impairment. The number of people that will get diagnosed with dementia reckons to be considerably increased in the years to come. Ethics is part of the base values and implies doing what is good, fair and right in a situation. An ethical dilemma occurs when no option of action is better than another. Aim: To study what ethical dilemmas health care workers, focusing on nurses, could encounter when caring for a person with dementia as well as identify possible causes of ethical dilemmas. Method: Ten qualitative scientific articles retrieved from the database PubMed were studied and went through a quality check. The results of the articles were analyzed and similarities, as well as differences, were compared and compiled to answer the aim of the study. Results: The results of the articles could be divided into six categories of which four categories illustrated ethical dilemmas and two categories illustrated underlying causes of ethical dilemmas. The categories that caused situations of ethical dilemmas were treatment under coercion, humiliation of patients, the staff lying and deceiving, limited autonomy and relatives’ desires and demands. The underlying causes were lack of competence and lack of resources.  Conclusion: Ethical dilemmas appeared to be present to a varying extent yet always adjacent in caring for people with dementia. It appeared to be intricate to know where the line for unethical treatment lies and that there are differences in the individual distinctions. Furthermore, a need for competence development and increased resources were identified as key to reducing the risk of ethical dilemmas arising.

Studien inleddes med en kort beskrivning av specialpedagogisk historia. Efter en presentation av specialpedagogikens innebörd, policydokument samt förskollärares kompetenser inom specialpedagogik presenterades den tidigare forskningen. Därpresenterades en förskola för alla samt inkludering ur ett nationellt och internationellt perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna i studien var relationellt-, kategoriskt- och dilemmaperspektiv. De centrala begreppen var dilemma samt inkludering. Syfte var att undersöka vilka specialpedagogiska dilemman förskollärare möter i förskolan. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor ”Vilka centrala dilemman inom specialpedagogik möter förskollärarna på de ordinarie avdelningarna respektive resursavdelningen?” samt ”Hur beskriver förskollärarna att de får stöd i det specialpedagogiska arbetet?” Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. De analysmetoder som användes i studien var tematiskanalys Resultatet i studien delades upp i sex teman och dessa var specialpedagogisk handledning för förskollärarna, specialpedagogiska hjälpmedel för barnen, tidsbrist, balans mellan barnen, utbildning/kunskap och personalbrist. I resultatet jämfördes resursavdelning med ordinarie avdelningar. De teoretiska perspektiven som tillämpades i studien var det relationella, det kategoriska samt dilemma perspektivet. Slutsatsen av studien var att specialpedagogiken i förskolan är komplext, vilket skapar dilemman för förskollärarna. Resultatet påvisade fyracentrala dilemman. Förskollärarna beskrev att de fick stöttning och hjälpmedel i arbetet, dock uppstod ändå dilemman. På resursavdelningen upplevdes inte sammaspecialpedagogiska dilemman. Detta indikerade på att verksamhetens förutsättningar var det som skapade specialpedagogiska dilemman.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att följa svensklärares resonemang rörande etiska dilemman. På vilka grunder fattar lärarna sina beslut i problemlösandet och kopplas värdegrund, styrdokument och de yrkesetiska principerna till resonemangen? Initialt besvarar intervjupersonerna skriftligen våra frågor och dessa följs upp med muntliga intervjuer. I vår undersökning finner vi att det verkar saknas en koppling mellan lärarnas utbildning och deras resonemang. De lärare med minst yrkeserfarenhet är de som mest kopplar sina resonemang till styrdokument. Ingen lärare anser att de har fått en praktikgrundad yrkesetisk teori. Ingen lärare har någon egentlig kunskap om de yrkesetiska principerna och lärarnas kännedom om innehållet i värdegrunden verkar generellt sett vara mindre bra. Synsättet eleven i centrum dominerar utom när dilemmat rör kollegor. Lojalitet mot kollegiet sätts då i första rummet. Vår slutsats blir att en mer aktiv diskussion rörande etik, professionalitet och värdegrund borde föras, både på lärarutbildningen och inom kollegiet.

“Waiting room dilemmas- an ethnographical study of interactions and dilemmas in social welfare waiting rooms”  The social services activity is a balance between service and control. Uniting these parts is a challenge, and this study’s main intention is about how various social offices relates to this in their work with peoples waiting room experiences. The purpose of the study is by observations and interviews, to investigate what exists in a place like a public authority waiting room. Questions like what kind of interactions will take place and which dilemmas might occur are asked. The result shows that different approaches in how social workers do call clients up occur, the accessibility or lack of accessibility to computers, telephone and copying machine, clarifies the power imbalance that exists in governmental work. The result also shows that some waiting room interactions may be experienced as enforced and that the social services law is hard to maintain. / Socialtjänstens verksamhet balanserar på en våg där den ena vågskålen innehåller service och den andra innehåller kontroll. Att förena dessa delar är en utmaning och denna studie intresserar sig för hur olika socialkontor förhåller sig till denna balansgång i deras arbete med besökares väntrumsupplevelse. Studien har syftat till att genom observationer och intervjuer, undersöka vad som gestaltas i socialtjänstens väntrum, vilka interaktioner som synliggörs samt hur eventuella dilemman framträder. Resultatet visar på att olika tillvägagångssätt för att ropa upp klienter till besök förekommer och att tillgängligheten till eller avsaknaden av lånedatorer, kopiator och telefon tydliggör den maktobalans som råder inom myndighetsutövning. Resultatet visar även på att vissa interaktioner i väntrummet kan upplevas som tvingande och att innehållet i socialtjänstlagens portalparagraf många gånger blir svår att leva upp till.

This thesis considers the problem of finitely iterated rational secret sharing. We describe how to evaluate this problem using game theory and finitely iterated prisoner’s dilemma. The players each have a private horizon that the other player does not know. The only thing that a player knows about their opponent’s private horizon is a common upper bound. The description of a synchronous and asynchronous finitely iterated secret sharing protocol with private information is followed by a game theoretic proof of the viability of such protocols. / Graduate

Sammanfattning Syfte Syftet med undersökningen är att utifrån två läroböcker i Idrott och hälsa analysera hur kroppen framställs och beskrivs. Frågeställningen som undersökningen ämnar besvara är: Vilka representationer av kroppen återkommer i läroböckerna? Vilka ideal, handlingar och krav är kopplade till dessa representationer? Vilka dilemman framkommer i de olika representationerna? Metod Två läroböcker skrivna efter introduktionen LGY 11 bearbetades metodologiskt med inspiration från Bacchis WPR-metod samt analyserades utifrån Billigs Ideologiska dilemman.  Resultat I analysen framkom sex tematiska representationer av kroppen: Den tävlande som kopplades till ideal om dess vilja att tävla prestera och handlingar i form av hård träning. Den hälsosamma kopplades till ideal som rörelseglädje och handlingar i form av rekreativ motion. Den normala som kopplades till ideal om att pojke och vara nöjd med sin kropp samt handlingar i form av heterosexualitet. Den avvikande kopplades till ideal om övervikt, att vara för smal flicka och handlingar i form av homo-, bi-, trans-, och asexualitet. Den utvecklingsbara kopplades till ideal om utveckling och kopplades till avsiktligt och målmedvetet handlande. Den dugliga kopplades till ideal om att känna sig tillräcklig och handlingar i form av att se egenvärdet och njutningen i rörelser. Ideologiska dilemman framträdde mellan Den tävlande och Den hälsosamma, Den normala och Den avvikande, Den utvecklingsbara och Den dugliga. Slutsats Resultatet tyder på att de effekter som de ideologiska dilemmana skapar riskerar leda till att eleverna begränsas till att förstå sig själva som antingen den ena eller den andra kroppen. Detta visar att det är av vikt för lärare att reflekterar över i hur talet om kroppen kan begränsa kroppars mångfald inom ämnet Idrott och hälsa. / Abstract Aim The aim of the study is to analyze how the body is presented and described in two textbooks in physical education. The research questions are seeking to answer is: What representations of the body can be found in the textbooks? What ideals, actions and demands are linked to these representations? Which dilemmas appear in the different representations? Method Two textbooks written after the introduction of the latest Swedish curriculum Lgy 11 were methodologically processed with inspiration from Bacchi´s What´s the Problem-method and analyzedthrough Billig´s concept of Ideological dilemmas. Results The analysis showed six thematic representations of the body: The representation of the ´competing body´ was linked to ideals such as the desire to compete and actions such as of hard exercise. The representation of the ´healthy body´ was linked to ideals such as the joy of moving and actions such as of recreational exercise. The representation of the ´normal body´ was linked to ideals of being a boy and being satisfied with ones body in its present form, as well as heteronormative actions. The representation of the ´deviant body´ was linked to ideals such as the fear of obesity, being a tenuous girl and actions such as being homo,- bi-, trans-, or asexual. The representation of the ´body under development´ was linked to ideals of becoming and to being intentional and determined in it´s actions. The representations of the ´docile body´ was linked to feeling confident and the actions were focusing on the intrinsic value and pleasure of moving. Ideological dilemmas arose between the ´competing body and the ´healthy body´. The ´normal body´ and the ´deviant body´, the body under development body and the ´docile body´. Conclusions The findings suggest that the effects of the ideological dilemmas create risk to limit pupils to understanding themselves as either one or the other body. This study highlights the importance of teachers reflections about how they talk about the body can lead to limiting a diverse understanding of the body in PE.

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka. Sjuksköterskorna upplevde det många gånger frustrerande att vårda en patient som inte är kapabel att uttrycka sin vilja om fortsatt eller avslutande dialysbehandling. Slutsatsen var att ytterligare forskning inom detta område är nödvändig för att rutiner och riktlinjer skall kunna utformas. / ABSTRACT The aim of the study was to investigate the dialysis nurses' experience of meeting with a patient who wants to end, or a patient who is not able to express itself about, its life-sustaining dialysis treatment. A descriptive interview study with qualitative approach was used on two dialysis centers in central Sweden. Content analysis of the interviews were conducted which resulted in five main categories: nurses' experience of poor communication and cooperation with physicians, nurses' experience of physician's difficulty to discuss the closure of the dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients who are unable to express themselves about their dialysis treatment, nurses' experience of caring for patients saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment and nurses' experience of support and conversations in health care, around patients who want to end their dialysis treatment. The main result shows that dialysis nurses experience many ethical dilemmas facing these patients. The meeting with a patient saying, or otherwise expressing, that they want to end their dialysis treatment was perceived positively, however, could the meaning of the expression sometimes be difficult to interpret. The nurses, often times, felt frustrating to care for a patient who is unable to express themselves about their dialysis treatment. The conclusion was that further research in this area is necessary so that procedures and guidelines can be designed.