Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger. Resultatet från intervjuerna analyseras med tidigare forskning och anknytningsteori, utveckling av ekologisk teori och Foucaults maktperspektiv. Ett av slutresultaten författarna kommer fram till är att sexuella övergrepp ofta är svåra att bevisa och detta kan skapa problematik inom familjen och stora dilemman i socialarbetarens arbete. / This study is about social workers’ dilemmas in working with families where suspicion of sexual abuse against children exists and problems social workers can find within these families. The methodology for the study is qualitative because the subject requires deeper answers and semi-structured interviews are implemented with five social workers in two different municipalities. Issues covered include how the social worker may experience a problem within the families where family members choose to take the perpetrator’s part in front of the child’s part. The study also addresses the social worker’s dilemma in relate to the own instincts, while taking into account the laws and rules that will govern the work. The authors review research addressing various treatment perspectives but also a child’s perspective to get more width to the official perspective that social workers provide. The result from the interviews is analyzed with previous research and attachment theory, developing ecological theory and Foucault’s perspective of power. One of the end results, the authors reach is that sexual abuse is often difficult to prove, and this can create problems within the family and major dilemmas within the social workers’ job.

Sammanfattning Syftet i studien är att belysa musiklärarens dilemma i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne. I detta arbete presenteras hur den personliga utvecklingen över tid påverkar prioriteringar och didaktiska val i musiklärares identitetsskapande. Studien bygger på musiklärares livserfarenheter. Empirin omfattar djupintervjuer med tre musiklärare vilka har många års erfarenhet av undervisning i musik. Deras berättelser tolkades och bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa förståelse för hur de i sin yrkesroll identifierar sig själva som musiker och/eller musiklärare. Vidare hur detta identitetsskapande fått betydelse för musikundervisningen. Resultatet beskriver det frirum och handlingsutrymme lärarna upplever finns i deras praktikmiljö och skapas för musikundervisning. I resultatet framkommer att lärarna pendlar mellan musikerrollen och lärarrollen. Vidare att de utifrån styrdokumenten och sin sociala hemvist ofta uttrycker sin upplevelse av musikens och musicerandets djupare dimension och effekterna därav i deras undervisning. Detta visar hur dilemmat i valet mellan musik som uttryck och musik som skolämne ständigt är närvarande i musikläraryrket. / Abstract The purpose of the study is to shed light on the music teacher's dilemma in the choice between music as expression and music as school subject. This work presents how personal development over time affects priorities and didactic choices for music teachers' identity creation. The study describes three music teachers' life experiences. The method conducted was as in-depth interviews with three music teachers, who have many years of experience in teaching music. Their life stories were interpreted and processed from a socio-cultural perspective with the aim to understand how they in their professional role identify themselves as musicians and/or music teachers. The result shows that a teacher´s identity creation is important for music education. The teacher´s in this study describes how the free space and space of action effect their internship environment and subject for music teaching. The result shows that the teachers commute between the role of musician and the role of teacher. Furthermore, based on the governing documents and their social domicile, they often express their experience of the deeper dimension of music and making music and the effects thereof in their teaching. This shows how the dilemma in the choice between music as expression and music as school subject is constantly present in the music teaching profession.

Dilemma zone (DZ), also called decision zone in other literature, is an area where drivers face an indecisiveness of stopping or crossing at the yellow onset. The DZ issue is a major reason for the crashes at high-speed signalized intersections. As a result, how to prevent approaching vehicles from being caught in the DZ is a widely concerning issue. In this dissertation, the author addressed several DZ-associated issues, including the new stochastic safety measure, namely dilemma hazard, that indicates the vehicles' changing unsafe levels when they are approaching intersections, the optimal advance detector configurations for the multi-detector green extension systems, the new dilemma zone protection algorithm based on the Markov process, and the simulation-based optimization of traffic signal systems with the retrospective approximation concept. The findings include: the dilemma hazard reaches the maximum when a vehicle moves in the dilemma zone and it can be calculated according the caught vehicles' time to the intersection; the new (optimized) GES design can significantly improve the safety, but slightly improve the efficiency; the Markov process can be used in the dilemma zone protection, and the Markov-process-based dilemma zone protection system can outperform the prevailing dilemma zone protection system, the detection-control system (D-CS). When the data collection has higher fidelity, the new system will have an even better performance. The retrospective approximation technique can identify the sufficient, but not excessive, simulation efforts to model the true system and the new optimization algorithm can converge fast, as well as accommodate the requirements by the RA technique. / Ph. D.

I denna uppsats tas McCloskeys argument mot handlingsutilitarismen upp. Handlingsutilitarismen innebär att en handling är rätt ifall den leder till mer totalt välbefinnande än någon annan alternativ handling. McCloskeys argument mot handlingsutilitarismen handlar om att utilitarismen leder till oacceptabla konsekvenser. Utilitarismen anser det vara rätt att mörda eller straffa oskyldiga i vissa situationer som McCloskey argumenterar emot och anser det vara oacceptabelt. McCloskeys argument handlar om en sheriff som bor i en stad, sheriffen står inför ett svårt val och det är att antigen sätta dit och avrätta en oskyldig man eller låta staden genomlida farliga upplopp som eventuellt kan ta fler liv. Detta argument använder McCloskeys för att visa att utilitarismen leder till motbjudande handlingar. Argument som kommer att framföras mot McCloskeys är att hans exempel är orealistiskt. Även att handlingar så som att döda eller likande oftast inte leder till maximering av det totala välbefinnandet. / In this essay, McCloskey's arguments against act utilitarianism will be discussed. Act utilitarianism states that an action is right if it produces more total well-being than any other alternative action. McCloskey's argument against act utilitarianism is that utilitarianism leads to unacceptable consequences. Utilitarianism considers it right to murder or punish innocent people in certain situations, which McCloskey argues against and considers unacceptable. McCloskey's argument involves a sheriff who lives in a town. The sheriff faces a difficult choice: either to convict and execute an innocent man or to let the town suffer through dangerous riots that could potentially take more lives. McCloskey uses this argument to show that utilitarianism leads to repugnant actions. Arguments that will be raised against McCloskey are that his example are unrealistic. Also, that actions such as killing often do not lead to the maximization of total well-being.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:30:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Marco Andre Ferreira da Silva.pdf: 2126669 bytes, checksum: 77dc16dc11e2f32f85ba70976f12b2b8 (MD5) Previous issue date: 2011-02-23 / Fundo Mackenzie de Pesquisa / The society claims for a kind of organization that does not aim only for revenues without pay attention in costs involved. Ethic is important subject for business and organizations, some authors say that ethic and business could not be related issues,and other authors say that we can not separate ethic from business. This research consider the subjective aspects and focus on businessmen entrepeneur and their interactions with stakeholders, considering the social complexity within business.The research problem is how the businessmen entrepeneur deal with dilemmas of dignity in the organization management. This research utilizes the grounded theory procedures. The data has been collected based on interviews with nine businessmen entrepeneur of established companies and has been analyzed in NVIVO 8. The central category emerged from the data was named Prioritazion of Symbolic Rewards.The businessmen entrepeneur who has presented sensitivity to moral dilemmas, prioritize symbolic rewards, the characteristics are: social prestige,personal satisfaction, personal power, and professional recognition, building a dignity enterprise and strategies to treat dilemmas that affects the stakeholder dignity. The executives that have presented sensitivity to operational dilemmas, Prioritize Financial Rewards, aiming to improve the family way of living, building companies that prioritize revenues based on company operational focus. / A sociedade nos dias de hoje demanda das empresas um comportamento que não esteja exclusivamente voltado para maximização dos lucros a qualquer custo. A ética é um tema que tem permeado as questões dos negócios. Para alguns autores,ética e negócios não se misturam (tese da separação), para outros não existe separação entre ética e negócios. Esta pesquisa considera os aspectos subjetivos e põe foco nos empresários empreendedores e suas interações com stakeholders,considerando a complexidade social em que os negócios se realizam. Neste sentido, consideramos a seguinte questão de pesquisa: como os empresários lidam com dilemas de dignidade na gestão das empresas? O objetivo é compreender como os empresários lidam com dilemas da dignidade na gestão das empresas. A investigação foi conduzida a partir dos procedimentos metodológicos da Teoria Fundamentada nos Dados. Os dados foram coletados baseados em entrevistas com nove empresários considerados empreendedores de empresas estabelecidas analisadas com o apoio do software NVIVO 8. A categoria central que emergiu dos dados foi nomeada como Recompensas do Empreender. Os empresários que apresentaram sensibilidade aos dilemas morais Priorizam Recompensas Simbólicas caracterizadas por prestígio social, satisfação pessoal, exercício do poder pessoal e reconhecimento profissional. Para tal propósito, buscam construir Empresas Dignas e estabelecem estratégias para lidar com dilemas que afetam a dignidade dos stakeholders. Por outro lado, empresários que demonstraram sensibilidade para o dilemas operacionais Priorizam Recompensas Financeiras, buscando com isso a melhoria do padrão de vida familiar e, portanto, construindo empresas lucrativas baseados em ajustes da operação da empresa.

Barnmorskor vårdar kvinnor i olika livssituationer som berör sexuell och reproduktiv hälsa. Vårdandet av både tidiga och sena legala aborter ingår i barnmorskans kompetens. Aborter kan bero på oönskad graviditet, fosterdöd eller missbildningar. Sena aborter kan upplevas svåra att hantera och situationen svår att bemöta. Det kan upplevas svårt att bemöta och ge god vård för kvinnor som genomgår abort. Syftet med studien är att belysa barnmorskors upplevelser i samband med vårdandet av kvinnor som genomgår sen abort. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ analysmetod. Sex barnmorskor intervjuades i Sverige. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet, att vara kompetent och skicklig, att uppleva det hanterbart, att känna önskan av stöd, att omhänderta det aborterade fostret. Resultatet visar att det finns en strävan efter att vara närvarande och ge stöd till varje kvinna som genomgår en abort oavsett bakgrunden till beslutet. Genomgående i studien var även att barnmorskorna hade behov av stöd och vägledning. En positiv inställning till fri abort var slutsatsen för de intervjuade barnmorskorna.

A growing body of research demonstrates that paranoia is common in the general population. Four studies are presented that investigate factors associated with paranoia and naturalistic change in non-clinical groups. First, two experimental studies examine paranoia in the context of the Prisoner's Dilemma Game (PDG), an interpersonal research paradigm, where two players have the choice to cooperate or compete with each other. The dominant and rational choice for both players is to compete, however each players' individual reward would be greater if they both played cooperatively. Study 1 found that higher state paranoia was associated with the choice to compete. However the competitive choice can be selected due to distrust of the other player, or in order to maximise personal gain. The second experimental study employs a Three-Choice version of the PDG (PDG-Alt) that includes the option to withdraw, the rational choice when distrust of the other player is high. Higher state paranoia was associated with the withdrawal choice. These studies conclude that the withdrawal choice in the PDG –Alt provides a potential behavioral marker of state paranoia. Second, two studies examine naturalistic change in nonclinical paranoia. Idiosyncratic accounts of a single past paranoid experience are elicited and variations in dimensions known to be important in clinical paranoia are examined. Results show that levels of preoccupation, distress, impact on well being and conviction that harm was intentional significantly reduce over time. However the amount of time passed since the experience occurred is not significantly associated with level of change. Finally, in Study 4 a qualitative investigation is presented that identifies themes associated with change in nonclinical experiences of paranoia. The thesis concludes with a discussion of the theoretical, clinical and research implications of the findings.

Approved for public release; distribution in unlimited. / This study examines ethical dilemmas in the workplace and how organizational members move to resolve these challenges. Existing research was reviewed to gain insight and determine current views of ethical dilemmas experienced at work. A study was then conducted with Supply Corps Officers in the U.S. Navy to better understand the dilemmas they face in their daily work life. Officers were asked to think of a critical incident when they faced a moral challenge and how they responded. Data procured from critical incident interviews is suggestive of how officers describe ethical dilemmas, how they identify options for action, and finally how they select a course of action. The dilemmas generally involved issues with financial accountability, fairness in performance evaluations, fraternization, homosexuality in the service, employee drug and alcohol abuse, fraudulent use of government property and funds, conflict between personal and military values, and managing important relationships. This initiative, supported by the Chief of the Supply Corps, is designed to be a promising start toward creating an informed strategy, one that will ultimately lead to the design of enhanced educational programming regarding moral behavior in the military. / Lieutenant Commander, Supply Corps, United States Navy

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare ser på svårigheter och möjligheter för barn inom autsimspektrum, i en förskola respektive en specialförskola. Det blir allt vanligare att yngre barn får en tidig diagnosering i dagens samhälle. I och med detta bemöter förskollärarna allt tidigare dessa barn i arbetet, därför krävs kunskaper och kompetens inom specialpedagogiken. Struktur och rutiner är grundläggande faktorer för en fungerande verksamhet, men det mest omsorgsfulla en förskollärare kan ge är ändå möjligheten till att dessa barn utvecklar en självständighet. Alla barn är olika och har olika behov oavsett diagnos eller inte. Det gäller att som förskollärare se olikheter som en tillgång och inte som ett problem. Vart bemöts då dessa barn bäst? I vilken verksamhet, specialförskola eller förskola? Hur ser de olika verksamheterna på svårigheter och möjligheter? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Materialet analyserades utifrån studies syfte och frågeställningar med utgångspunkt i Nilholms dilemmaperspektiv. Utifrån studiens resultat fick vi syn på att ett flertal olika faktorer såsom, kompetens, resurser och vilka arbetsformer som anammas påverkar i sin tur vilken verksamhet barnet i behov av särskilt stöd ska placeras inom. Dock bör utgångspunkten utgå ifrån det enskilda barnet och dess behov i val av verksamhet.

Socialt entreprenörskap används för att beteckna organisationer som med inslag av affärsmässiga strategier försöker lösa olika samhällsproblem. Syftet med denna studie är att utforska hur social-entreprenöriella diskurser inom sådana organisation upprätthålls och produceras utifrån följande frågeställningar: Hur orienterar sig sociala entreprenörer mellan diskurser om socialt entreprenörskap? Hur legitimeras socialt entreprenörskap inom sådana diskurser? Studien vilar på en socialkonstruktivistisk grund och tillämpar metodologiskt och teoretiskt en hybridansats utgjord av diskursanalys med socialpsykologiska inslag. Sju intervjuer har genomförts med personer som arbetar inom teknik-orienterat socialt entreprenörskap och driver organisationer vars verksamhetsmål kan beskrivas som socialt gynnsamma, utöver ekonomiska. Fokus har legat på att utforska det som av diskursanalytiker beskrivits som tolkningsrepertoarer (interpretative repertoires), det vill säga hur olika retoriska och diskursiva resurser används för att legitimera och upprätthålla en diskurs. Resultatet visar på förekomsten av tre tolkningsrepertoarer; en entreprenörsrepertoar, en förbättrarrepertoar och en harmonirepertoar. Var och en av dessa repertoarer inrymmer diskursiva resurser som kan tillämpas, samt multipla subjektspositioner som kan intas, för att representera och legitimera olika aspekter av fenomenet. En avslutande diskussion behandlar studieresultaten i förhållande till tidigare studier på området och redogör för möjligheterna till framtida forskning. I synnerhet framhålls behovet av att studera relationen mellan resultatet och den mer övergripande samhällsdiskursen om fenomenet.