Introduktion: Smärta, smärtskattning samt smärtbehandling är centrala begrepp inom hematologin. Intresset att genomföra en studie huruvida kvalitetsmål för smärtbehandling som finns utarbetade på Akademiska sjukhuset (AS) i Uppsala följs, väcktes med anledning av detta. Syfte: Författarna valde i denna uppsats att undersöka om gällande kvalitetsmål för smärtbehandling uppnås på hematologen på AS för patienter med maligna blodsjukdomar. De mål som undersöks är dokumentation, kunskap hos behandlande personal på avdelningen, smärtskattning samt smärtbehandling.Metod: Studien är en journal- och enkätstudie med deskriptiv design. 30 journalers dokumentation på inneliggande patienter från november 2008 har granskats under en period med fokus på smärta. Utöver journalgranskning har en enkätstudie med smärtrelaterade frågor gjorts bland läkare och sjuksköterskor på avdelningen. Resultat: Resultatet från studien påvisar en del brister i smärtskattning, i dokumentation samt kännedom av sjukhusets kvalitetsmål för smärtbehandling. Dock tror sig både sjuksköterskor och läkare att de har den kunskap som krävs för en god vård.Slutsats: Om sjukhusövergripande kvalitetsmål för smärtbehandling implementeras på rätt sätt är de till hjälp i vården. Väl utförd smärtskattning, bra dokumentation och tydlig utvärdering hjälper vårdpersonalen att få inblick i patientens smärtstatus. / Introduction: Pain, pain estimation and pain treatment is central concepts within hematology. The interest to conduct a study whether quality of Pain Medicine, which is prepared in the Academic hospital (AS) in Uppsala are followed, brought with it. Aim: The authors chose in this paper to examine whether the existing quality of Pain Medicine achieved in the Department of Hematology at AS in patients with malignant blood diseases. The targets under investigation are the documentation, knowledge of the treating staff, pain estimation and Pain Medicine.Methods: The study is a record and a survey-study with descriptive design. 30 journals documentation of indwelling patients from November 2008 have been reviewed in a period with a focus on pain. In addition to record review, a survey of pain-related issues among doctors and nurses in the department has also been done.Results: Showing some weaknesses in the painfully estimation, in documentation and knowledge of hospital quality of Pain Medicine. However, both nurses and doctors believe they have the knowledge required for good health care.Conclusion: If the hospital overall quality objectives for Pain Medicine is implemented correctly, they are helpful in care. Well done pain estimation, good documentation and clear evaluation helps the nursing staff to gain insight into the patient's pain status.

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material. Endast förskolan med portfolioprofil använder sig av internet i sin dokumentationsförmedlingsprocess.

Bakgrund: SFOG har tillsammans med SBF, SNS och LÖF upprättat riktlinjer för förlossningsvården som bland annat berör dokumentation av CTG. Dessa har tagits fram genom ”Projekt säker förlossningsvård” och antagits av Blekingesjukhuset Karlskrona år 2008. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors och läkares följsamhet av CTG-dokumentation, vid aktivt förlossningsförlopp, i förhållande till lokala PM, aktuella riktlinjer och nationella styrdokument på förlossningsavdelningen, Karlskrona. Metod: Retrospektiv journalgranskningmed deskriptiv design har använts.  Datainsamling omfattar tidsperioden 2011-07-01 t.o.m. 2012-03-04. Totalt ingick 748 journaler och 1547 dokumentationer i studien. Dataanalys har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat: Av journalerna hade 22% ingen dokumentation om CTG och 46% av dokumentationerna innehöll en klassifikation. Åtgärd har dokumenterats i 80% och dokumentationerna var skriven utan förkortning i 45%. Följsamheten av klassificering och åtgärd tillsammans var totalt 44%medan barnmorskors var 38% och läkares 8%. Konklusion: Följsamheten av CTG-dokumentationbehöver förbättras på förlossningsavdelningen i Karlskrona. Majoriteten av vad som dokumenteras följer inte PM, riktlinjer och nationella styrdokument. / Background: SFOG, SBF, SNS and LÖF have conducted guidelines for obstetric care including documentation of CTG. These have been developed during “Projekt säker förlossningsvård” and adopted 2008 by the hospital in Blekinge, Karlskrona. Aim: The aim of this study was to examine the compliance of CTG documentation by midwives and physician, during active labor, in relation to local PM, current guidelines and national policy at the labor ward Karlskrona. Method: Retrospective study using descriptive design was used. Data collection covers the time period 2011-07-01 to 2012-03-04. Totally 748 records and 1547 documentations were reviewed. Data analysis was progressed in SPSS. Result: Of the total records, 22% did not have any documentation about CTG and 46% of the collected documentations had a classification. Action was documented in 80%, and the documentations were written without an abbreviation in 45%. Compliance of classification and action together was 44%, midwives had  38% and physicians 8%. Conclusion: The compliance of CTG documentation needs improvement in the labor ward in Karlskrona. The majority of documents are not followed by PM, guidelines and national policy documents.

I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning.   Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte. Det material som insamlats har transkriberats och därefter har en analys inspirerad av fenomenografin genomförts.   Slutsatser som undersökningen lett fram till är att förskollärarna i undersökningen anser att delaktighet är att vara med, det krävs inget aktivt deltagande. Att barnen har ett inflytande förutsätter dock, enligt förskollärarna, att barnen ger uttryck för sina behov och intressen, antingen via talspråk eller via kroppsspråk. Förskollärarnas intentioner är att ge barnen möjligheter till ett reellt inflytande men det finns vissa begränsningar som pedagogerna inte kan påverka.

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma. Den pedagogiska dokumentationen ska här utgöra ett stöd och ett verktyg i detta arbete. Dock är inte kunskapen och erfarenheten av det samma allmänt vedertagen. Det finns enligt vår uppsats skillnader i huruvida verksamheterna vill, kan och försöker arbeta med den pedagogiska dokumentationen och bedömning utav den egna verksamheten. Hur arbetar verksamheterna med det enskilda barnet i denna relationella utgångspunkt?

Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen. Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är: ·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren? ·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer. Vi intervjuade sammanlagt sex verksamma lärare i de tidigare skolåren. Resultatet visar att lärarna som ingick i vår studie anser att den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen skall utgå från elevens starka sidor och skrivas på ett positivt sätt. De menar även att den skall vara kortsiktig och rimlig för eleven att nå och vara väl förankrad hos eleven, för att den skall verka som ett levande dokument. Studiens resultat visar också att alla lärarna på något sätt använder sig av den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen som ett verktyg i verksamheten.

Syftet med denna studie är att skapa ett underlag och sammanställning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som går transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11. En elev som genomgår en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför får, under förutsättning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lämplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt särskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis är nödvändiga för att eleven ska med laglig rätt få utöva sitt arbete efter genomgången utbildning. Det är också nödvändigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anställningsbara. I skolans vardag är dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lärarens tid är olika beroende på typ av utbildning. Det som står helt klart är att läraren måste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strävar efter att få fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjälpa läraren i arbetet med dokumentation. Undersökningen genomfördes med hjälp av dokumentanalys som metod. Dokumentanalys är ett verktyg för att ta del av offentlig information på ett alternativt sätt till att läsa det från pärm till pärm. . Denna metod hjälper till att plocka ut de viktigaste komponenterna i det önskade ämnet och underlättar sammanställning av information. Denna rapport innehåller ett förslag till ett dokumentationssystem som klarar kraven på dokumentation från Skolverket, Transportstyrelsen och TYA(Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) inför nya GY11. Materialet i denna rapport är ej ännu testat i praktiken. Efter praktiska test bör en utvärdering ske av dokumentationsförslagen som presenteras i rapporten för att se om förändringar behöver göras. / The purpose of this study is to create a foundation and a summary to what could be an education book which can follow those students attending the vehicle program with direction of transport engineering in GY11. A student who is attending a high school education to become a professional driver gets, under the condition that the student completes the education, a number of different driving licenses and professional certificates. These different licenses and certificates are necessary for the student to possess for a legal reason in their future line of work. These certificates are also necessary for the students to be able to meet the business demands and to make the students attractive to the business market. In the school world, documentation is a natural element and the amount of time that is possible for the teacher to dedicate to documentation is depending on the kind of education. What is perfectly clear though, is that teachers must document their students’ progresses. The essence of this study is to create suggestions for a tool to help the teacher in his or her daily work with documentation. The study was made with the help of document analysis. Document analysis is a tool for getting hold of public information as an alternative to be reading it page by page. This method defines the major facts in the actual topic and simplifies the compilation of information.  The result of this study contains suggestions of documentation opportunities which could live up to the demands from Skolverket, Transportstyrelsen and TYA (the board of transport and professional environment unions) in the new GY11. The material in this study has not yet been tried in real life. After practical tests an evaluation of the documentation suggestions in the report should be done to discover if any changes are necessary.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visade att det inte är helt enkelt med pedagogisk dokumentation utan att det krävs tid, engagemang och kunskap. Resultatet visade också att även om samtliga pedagoger i studien menar att de arbetar med pedagogisk dokumentation så är det tyvärr inte så. Men i resultatet framkom även att det fanns pedagoger vars arbete och synsätt på pedagogisk dokumentation gick hand i hand med undersökningens litteratur och tidigare forskning, som bekräftar pedagogisk dokumentation som ett redskap för utveckling av såväl förskolans verksamhet som pedagogernas arbets- och förhållningsätt.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av diskursanalys och materialets multimodala funktioner beskrivs med text och bild. Resultatet av underökningen visar på barnens förmåga att kommunicera och planera sina undersökningar. Studien visar också hur tankarna som produceras om förskolan, barnet och samhället är en del av det som producerar tanken om barn och barndom, något som barnen både accepterar och gör motstånd mot. / This is a fieldwork in a Swedish preschool that describes how children use, develop and investigate the everyday environment in preschool with digital cameras. The aim is to show how preschool children, with the digital camera as appliance want’s to tell their own story about the daily life that they are a part of at the preschool. It also contains the allowance to let the voices of the children to be heard, and contribute to the knowledge of the children’s intension and ability of thinking, narration during their production of culture and knowledge. The research questions are; How does the children communicate their everyday life in preschool with digital camera? What kind of pictures does the children produce? What do the children tell us by their pictures? The theoretical framework contains poststructuralist theories in which the children are actors and co-producers of the reality that constitutes the preschool. The empirical material is analyzed with discourse methods. The multimodal function of the material is described in texts and pictures. The result shows the ability of the children to cooperate and plan their investigations. It also shows how the conceptions of the preschool, child and the society that the children are a part of, does produces the culture of childhood and also the resistance against it, by the children.

No description available.