Tidigare forskning av Cheng, Tracy och Henrich (2010) har identifierat samband mellan tvåfacetter av stolthet och två olika strategier för att nå social status. Dessa samband harkonceptualiserats till stolthet-statusmodellen. Den har tidigare undersökts i en amerikanskpopulation och det finns enbart en studie på en liten avgränsad svensk population. Vidarefinns det inga tidigare studier som har undersökt om stolthet-statusmodellen samvarierar medpositiva attityder till utbildning. Denna studies syften var därför att undersöka stolthet-statusmodellen på en svensk population samt undersöka hur de olika statusstrategierna ochstolthetsfacetterna samvarierar med positiva attityder kring utbildning. För att undersöka dettagjordes ett bekvämlighetsurval av 609 stycken elever på teoretiska gymnasieprogram som fickskatta sin subjektiva upplevelse av stolthetsfacetterna, statusstrategierna samt sina positivaattityder till utbildning. Gymnasieelevernas skattningar korrelerades och skillnaden mellankorrelationerna undersöktes. Resultaten visar att stolthet-statusmodellen delvis är valid på ensvensk population, att statusstrategier samvarierar signifikant med positiva attityder tillutbildning och att stolthetsfacetterna till viss del samvarierar signifikant med positiva attitydertill utbildning. Möjliga förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med enmetoddiskussion samt praktiska implikationer och förslag på framtida forskning om stolthet-statusmodellen och positiva attityder till utbildning. / Previous research by Cheng, Tracy and Henrich (2010) has identified relationships betweentwo facets of pride and two different strategies to attain social status. These relationships havebeen conceptualized to a pride-status model. The model has been tested on an Americanpopulation and only in one study has it been tested in a Swedish context. Moreover, there areno previous studies on the possible relationship between the pride-status model and positiveattitudes towards post-secondary education. Therefore, the purposes of this study were toinvestigate if the pride-status model is valid on a Swedish population and investigate how thedifferent status strategies and facets of pride relate to positive attitudes towards post-secondary education. In order to examine this, a convenience sample consisting of 609students in high school preparing for post-secondary education rated subjective experiences offacets of pride, social status strategies and attitudes towards post-secondary education. Thestudents’ ratings were correlated with each other and the difference between the correlationswas examined. The findings show that the pride-status model is partly valid on a Swedishpopulation and that the status strategies correlated significantly with positive attitudes towardspost-secondary education. The facets of pride were significantly correlated with positiveattitudes towards post-secondary education to some extent. Possible explanations of thefindings are discussed together with a methodology discussion and proposals for futureresearch within the area of the pride-status model and attitudes towards education.

<p>Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever.</p><p>Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet.</p><p>Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.</p>

Syftet med denna uppsats är att utreda hur artikel 101 och 102 FEUF förhåller sig till varandra i den beskrivna situationen och därigenom möjliggöra förståelse för hur reglerna skall tolkas. Uppsatsen är främstämnad att riktas till verksamma bolagsjuristermen även till juriststudenter.

Tidigare har studier funnit att människor tenderar att ha en högre motivation till att hjälpa när proportionen vi hjälper är större. Detta kallas för proportions- dominans effekten (PDE) och syftet med uppsatsen är att i två studier, systematiskt undersöka om PDE finns i tre olika bedömningssätt (separat bedömning, samtidig bedömning och påtvingat val). Studierna undersökte även PDE med antalsokänslighet, som gör att vi ibland föredrar projekt som har högre räddningsprocent, men räddar färre antal än ett projekt som har en lägre räddningsprocent men kan rädda fler antal personer. I separat bedömning visade resultaten en stark PDE, både när det innebar antalsokänslighet (respondenter föredrog att rädda 4 av 4 personer framför att rädda 6 av 100 personer) och när det inte gjorde det (respondenter föredrog att rädda 6 av 6 personer framför att rädda 6 av 100 personer). PDE utan antalsokänslighet fanns även i samtidig bedömning och i påtvingat val. Däremot upptäcktes ingen PDE i varken samtidig bedömning eller påtvingat val om PDE innebar antalsokänslighet.

Denna studie syftar till att undersöka interaktioner i en klass i årskurs 3 mellan lärarenoch eleverna ur ett genusperspektiv. Studiens forskningsfrågor har varit att undersöka hurmycket talutrymme pojkarna respektive flickorna får i klassrummet samt att undersökahur interaktionerna ser ut mellan läraren och pojkarna respektive flickorna. I föreliggandestudie används dominansmodellen och skillnadsmodellen som analysverktyg förbearbetning av studiens data. Studien data analyseras både kvantitativt och kvalitativt därtre observationer genomförts parallellt med att undervisningen har spelats in via ljud.Sammanfattningsvis visar resultatet att pojkarna får något mer talutrymme i klassrummetän vad flickorna får. Vid samtliga observationstillfällen pratar pojkarna rakt ut, utan attha fått ordet, fler gånger än vad flickorna gör. Läraren kommenterar vad pojkarna gör ochsäger i klassrummet fler gånger än flickorna. Resultatet visar också att i interaktioner medläraren tar pojkarna över dominansen oftare än vad flickorna gör. När pojkar dominerartalutrymmet i klassrummet betraktas det som naturliga egenskaper vilket leder tillojämställdhet och bidrar till en undervisning som inte är likvärdig.

Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar. Däremot borde inte dessa tecken göra någon större skada för interaktionen. Det som man bör vara mest medveten om är vilka gester man använder. Hur snabb en gest är har visat sig spela större roll för hur mycket hästen reagerar på den, än hur stor gesten är. Det här har undersökt med hjälp av triangulering, där litteraturstudie, intervju och experiment har ingått.

Studien är en kvalitativt utformad fallstudie, med ett jämförande syfte och är inspirerad av diskursanalytiskt synsätt. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap kring diskursen om team samt ledarskapets faktiska påverkan. Från hur ledarstilen influerar team till hur medarbetarna upplever ledarskapet. Vilka resonemang som förekommer hos ledare kontra medarbetare, då en grupp individer med olika personligheter, intressen och kompetenser skall utföra sitt arbete som ett team. För att belysa studiens syfte har en växelverkan mellan empirisk och teoretisk reflektion återspeglat det kunskapsbidrag som studien givit. Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare samt observationer av två medverkande organisationer. RONS-analysen som utförts påvisade att Resultatjägaren är den mest förekommande ledarstilen, men samtidigt den minst gynnsamma att leda team på. RONS är en förkortning av Resultatjägare, Organisatör, Nytänkaren och Samordnaren, ett samlingsnamn för olika ledarstilar. Materiell motivation och press var vanligt förekommande, medan den positiva inverkan på teamen handlar om inre motivation. Ledarstilen Samordnaren var en fördelaktig ledarstil för ett välmående team med hållbar utveckling. Entreprenören var den ledarstil som lyckas utveckla teamet positivt, även i motvind av hierarkiska organisationer, då denna ledartyp utmärks som driven och orädd. Samtliga ledare förnekade att hierarki och materiell belöning förekom i organisationerna, men motsatsen påvisades på olika sätt, då ledarna endast var de som styrde teamen, tillsammans med den utsedda informella ledaren som en högra hand. De som leder likt en Resultatjägare gynnas av ett hierarkiskt arbetsklimat. Dock visar sig denna typ av organisationsform ha negativ påverkan på team. Materiell lika så, utan någon särskild positiv effekt. / This study is designed as a qualitative, comparative case study and the method is inspired by a discourse analysis. The purpose of this study is to contribute with new knowledge around the discourse of teams and the actual influence of leadership. From how the leadership style influence teams to how employees perceive leadership. What reasoning exist in leaders and employees, when a group of individuals with different personalities, interest and skills should perform their work as a team. To highlight the purpose of the study, an interaction between empirical and theoretical reflection reflects the knowledge contribution that the study has provided. The case study's data collection method consists of eight semi-structured interviews with managers and employees combined with with observations by two participating organizations. The RONS-analysis carried out, showed that the Result Hunter was the most common leadership style, but at the same time the least favourable to lead teams on. RONS is an abbreviation of Result Hunter, Organizer, New Thinker and Coordinator, a collective name for different leadership styles. Material motivation and pressure were common, while the positive impact on the teams was about internal motivation. Leadership style The Coordinator was an advantageous leadership style for a prosperous team with sustainable development. The entrepreneur was the leadership style that manages to develop the team positively, even in the headwinds of hierarchical organizations, as this type of leader is driven and fearless. All leaders denied that hierarchy and material rewards existed in the organizations, but the opposite was demonstrated in different ways, since the leaders were the only ones who led the teams, together with the designated informal leader as their right hand. Those who lead like a Result Hunter benefit from a hierarchical working climate. However, this type of organizational form proves to have a negative impact on teams. Material equally so, with no particular positive effect.

This paper seeks to understand how indigenous knowledge tends to be excluded in a global dominant Western discourse of knowledge. Indigenous people have due to European colonialism, racism and power been structurally marginalized and oppressed for centuries. Hence, social ideas and practices about Western knowledge have emerged as more legitimate than any other form of knowledge. Using discourse analysis as a method, I do investigate various articles from Western, American Native and Sami people newspapers. The purpose is to visualize their power relationship and perceptional differences of ecological sustainability. By analyzing their choices of words in the articles, I interpret their attitudes and put them in a broader societal context trough sociological and postcolonial theoretical contributions.  The  scholars I use are Foucault, Mannheim, Laclau &amp; Mouffe and Said. Therefore, this paper explains the Western dominance in the discourse of knowledge as a product of social practices in terms of power, discourses and postcolonialism, rather than an objectifying scientific truth. Consequently, this can hopefully display other contributions of solutions from indigenous knowledge to contemporary issues our world is facing. Thus, my thesis problematizes how the exclusion of indigenous knowledge in the dominant discourse of knowledge negatively can affect ecological sustainability in terms of dismissed additional indigenous solutions. The purpose is to create bigger hybridity with a diversity of ideas, creativity and contributions to sustainable development.  I argue that Western legitimacy is just an idea hanging on long social processes of discourses, power and social constructions of the reality. By clarifying this phenomenon with empirical shreds of evidence, I hope to contribute with new understandings about the marginalized position indigenous knowledge possess and amplify indigenous discourse in the dominant Western discourse of knowledge.

Mobbning är ett socialt fenomen där det ofta finns flera olika deltagarroller närvarande. Deltagarrollerna är offer, mobbare, assistenter, understödjare, passiva åskådare och försvarare. De flesta barn och ungdomar tycker att mobbning är fel men ändå ökar mobbningen i svenska skolor. Mobbning kan fungera som ett medel för att klättra i den sociala hierarkin och erhålla social status. För att kunna utföra elaka handlingar utan att känna skuld kan individer också använda sig av moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga förklaringsmodeller gymnasieelever själva identifierar att elever använder för att rättfärdiga pro-aggressiva deltagarroller (dvs. mobbare, assistent och understödjare) i mobbning. Fjorton fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 51 gymnasieelever. Deltagarna presenterades två snarlika vinjetter som gestaltade en mobbningssituation i en killgrupp och en tjejgrupp. Utifrån premissen att personerna i vinjetten tycker att mobbning generellt sett är fel, fick deltagarna resonera kring varför de tror att eleverna intar de olika deltagarrollerna. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på att utifrån gymnasieelevers perspektiv så hamnar elever i de tre pro-aggressiva rollerna för att de är upptagna av sociala processer som relaterar till kärnkategorin: att tillhöra maktsfären. Studiens resultat bekräftar flera tidigare forskningsfynd och ger en djupare förståelse för varför elever intar pro-aggressiva deltagarroller vid mobbning. Studiens styrkor och begränsningar samt förslag på vidare forskning lyfts fram.

In modern times, the issue of gender equality has aroused the interest of the public arena and through this the interest for this study was aroused. The purpose is to examine women's experiences in regards to equality to aim to understand her situation in male-dominated university programs and the background lies in the fact that we, through theories by Yvonne Hirdman, have reasoned about ideas of a subordinate / superior gender. The subject will be investigated through a qualitative survey method where we use semi-structured interviews. We conducted 6 interviews with women studying male-dominated programs at Örebro University and we limited the selection to programs in engineering and finance. In previous research, we found that young women at the university can experience more challenges and in the labor market, women need to act masculine in a male-dominated market to fit in. We have used Yvonne Hirdman's and Candace West &amp; Don H. Zimmerman's various theories. We want to find out how women's experiences have been and use the empirical data to analyze findings and draw conclusions with theories and previous research. After the work was completed, the results showed that women in male-dominated programs can experience a certain subordination which manifests in certain recurring situations. / I moderna tider har frågan om jämställdhet mellan könen väckt intresse i allmänheten och genom det väcktes intresset för den här undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors erfarenheter gällande jämställdhet för att kunna förstå deras situation inom mansdominerade högskoleprogram. Bakgrunden ligger i att genom teorier av Yvonne Hirdman resonerar kring idéer av ett underordnat/överordnat kön. Detta kommer undersökas genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer kommer användas. Sex intervjuer utfördes med kvinnor som studerar mansdominerade program vid Örebro universitet med en avgränsning mot program inom ingenjör och finans. I den tidigare forskningen fann vi att unga kvinnor på universitetet kan uppleva fler utmaningar och i arbetsmarknaden behöver kvinnor agera maskulint på en mansdominerad marknad för att passa in. Vi använde oss även av Yvonne Hirdmans och Candace West &amp; Don H. Zimmerman olika teorier. Denna studie vill ta reda på hur kvinnors erfarenheter har varit och använder empirin för att analysera och dra slutsatser med teorier samt tidigare forskning. Efter slutfört arbete kom, visade resultatet att kvinnor inom mansdominerade program kan uppleva en viss underordning vid specifika återkommande situationer.