Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

This study highlights the social secretary's experiences and experiences regarding working in a female-dominated profession. The main purpose of this study is to examine the advantages and disadvantages of the profession of social secretaries from a social constructivist perspective and a gender perspective. In the study, we also chose to use a quantitative approach where we created questionnaires and sent them out to social workers to answer, the questions consisted of both open and closed questions. The results show both negative and positive results of being and working in a female-dominated profession. The positive aspects are, among other things, that women have found a profession where they can take a place and work their way up, but the negative aspects are that this profession has become less attractive for men to apply for as the profession is considered female. In the profession of social secretary, women can “take up more space” than they usually can in other male-dominated professions, which shows that social constructivism and gender theory exist in the business. The discussion also draws attention to the fact that women can not take as much space as men when the majority of their colleagues are men, as men are considered to be the superior sex, even though they should be able to do so regardless of which gender dominates or whether it is equal.

Den här uppsatsen analyserar Diana Gabaldons skönlitterära verk Främlingen. Syftet är att med en kvalitativ textanalys och närläsning analysera hur främlingskap och annanhet gestaltas i boken utifrån ett postkolonialt perspektiv. Annanhet och främlingskap gestaltas genom benämningar gentemot varandra eller inom den egna grupptillhörigheten. Uppsatsen berör hur verket kan kopplas till Skolverkets (2019) ämnessyfte kring litterära föreställningsvärldar i arbetet med litterära diskussioner utifrån Judith A. Langers (2017) perspektiv. Ett postkolonialt perspektiv med fokus på främlingskap kan användas i litterära diskussioner för att vidga elevers föreställningsvärldar där romanen kan analyseras ur ett annat perspektiv än endast utifrån en given genre.

<p>The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities.</p> / <p>Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.</p>

No description available.

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities. / Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.

Samers historia är präglad av kolonisation, rasism och marginalisering. Sverige erkände samer som ett urfolk år 1977 och antog urfolksdeklarationen år 2007 som finns till för att skydda urfolk och deras rättigheter. Däremot har Sverige inte ratificerat ILO konventionen nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Detta på grund av att staten inte uppfyller minimikraven på urfolks markrättigheter. Samernas mark har blivit exploaterad under en lång tid där staten har gynnats av de rika naturresurser som finns i området. Samer som är ett erkänt urfolk har enligt urfolksdeklarationen rätt till självbestämmande. Trots att Sverige har antagit deklarationen uppfylls inte detta. Detta har resulterat i en kritik mot Sverige från bland annat FN och en debatt har förts om ämnet. Sametinget är ett folkvalt parlament och en myndighet som främst ska arbeta med frågor som rör samisk kultur och enligt de själva saknar de beslutanderätt. Detta har kritiserats av politiker i Sametinget då de som urfolk har rätt till självbestämmande.  I studien genomförs kvalitativa intervjuer med sex politiker från Sametinget. Studiens syfte är att få en djupare förståelse om vilka uppfattningar och mål det finns om ett samiskt självbestämmande i de olika partierna i Sametinget. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex politiker från fem olika partier. Med avstamp i bestämda teorier och tidigare forskning analyseras respondenternas svar för att få en teoretisk förståelse i ämnet och kartlägga eventuella kopplingar.  Studiens resultat påvisar att politikerna från de olika partiernas delar liknande uppfattningar och mål inom samiskt självbestämmande. De anser att självbestämmandet är för litet och belyser samma viktiga komponenter inom självbestämmande såsom: naturresurser, kultur och Sametinget. De påpekar även att ett utökande av Sametinget och mer resurser behövs. Resultatet visar även på att politikerna anser att statens makt är för stor och de vill ha ökad rådighet över frågor som berör dem. Studiens slutsats visar att det finns flera kopplingar till teorierna, framförallt till den postkoloniala.

Previous research has focused on honor as a phenomenon, but has had less focus on socialservices work against honor-related matters. The purpose of this study is to analyze howsocial workers in the social services experience handling honor-related violence andoppression and what they find challenging and difficult. The study was conducted with thehelp of interviews with social workers. To gain a deeper understanding of the subject, wehave also used previous research, articles and reports on the topic in question. Due to theongoing pandemic with Covid-19, all interviews were conducted via video calls using Zoom. The result of this study shows that there are several types of difficulties in working withhonor related issues. Social workers highlight that there is a risk of discriminating againstsomeone based on, for example, ethnicity and how it can difficult to work from a familyperspective. It has also been emphasized both in previous research and in the interviews thathonor violence is not equated with domestic violence, it requires a deeper comprehension.This study also concludes that there is a need for further research regarding howhonor-related matters are to be handled by social service, as well for the development ofrelevant interventions. The results are analyzed using relevant theories; intersectional perspective, systems theoryand psychodynamic theory.

This thesis was conducted since the Covid-19 pandemic has meant that work, as well as workplace meetings, has become virtual. The purpose of the study was to research individual experiences of power relations between actors within virtual, video-mediated meetings in regard to the effect technology, body and place have on these power relations. The Data was collected by conducting ten semi-structured interviews through Teams and Zoom. The result was analyzed within the framework of power through persuasion, authority, and coercion (Turner, 2005), and also by including the concepts of social power and dominance (Linell &amp; Luckmann, 1991). Further, the result was put in a broader academic context by relating it to previous research. The result showed that technology has had an effect on the relations of power by creating new areas of responsibility, by increasing control over oneself and others within meetings, but also by giving people a greater sense of freedom surrounding them. In the second part of the result, it was reported that absence of body during virtual meetings has meant difficulties in being able to give feedback through one’s body language, and that it, in addition, has led to new conditions when it comes to who gets to speak. Third, the result showed that the transition of the workplace from being an office to it becoming a virtual space, in theory, could mean increased access to meetings, but that the person in charge of the meeting has a decisive role in realizing that opportunity. Finally, it appeared as if friction has arisen between norms within the office and norms of the home, and that people within a place of authority has been able to exercise excessive control by demanding that coworkers have their cameras on at all times. The paper ended by giving suggestions on further research.

The study shows that multi-sided markets pose difficulties when the relevant product market is to be defined. These difficulties pertain to two questions. The first question is whether one or several markets should be defined. In this regard, it is not easy to extract a coherent method from the cases examined. Instead, the methods applied give the impression of ad hoc-solutions, where similar circumstances result in dissimilar outcomes. Indeed, it is hard to reconcile the different market definitions in Visa International MIF and MasterCard MIF. The uncertainties are not limited to these two cases, as the methods applied in Google Shopping too give rise to ambiguities. Why was the market for general search engine platforms separated into two distinct product markets, but the market for comparison shopping services encompassed both sides? Unfortunately, this discussion was not present in the decision. This only serves to reinforce the impression that these questions are solved on an ad hoc-basis. A clear method of approaching multi-sided markets is desirable, not least because the enforcement of competition rules must be characterized by consistency and foreseeability. Hopefully, the judgement in Google Shopping will bring further clarity to this. Nonetheless, the conclusion is that one market should be defined when differences between competitive constraints on the two sides are absent. E contrario, this means that two markets should be defined when such differences are present. This is true regardless of the market in question being a transaction or a non-transaction market. This method seems preferable to strictly adhering to the division of multi-sided markets into transaction or non-transaction markets. If the Commission’s analysis is correct in that there are no differences in competitive constraints on the two sides of comparison shopping services, in combination with crossing network effects, the platform’s multi-sidedness is a necessary trait for both sides. This means that a substitute has to be multi-sided in order for it to be included on the relevant product market, which minimizes the risk for false negatives. Vice versa, the definition of two markets allows for one-sided products to be included on the relevant product market, which minimizes the risk for false positives. This is important not only for the binary finding of dominance or non-dominance, but also the degree of dominance. As concluded above, incorrectly defining one market may artificially inflate the degree of dominance into false super-dominance, and incorrectly defining several markets may artificially dilute the degree of dominance. The second question is how substitutability should be measured. It is obvious from the cases examined that qualitative measures are used and not quantitative measures. The products’ characteristics, intended use, purpose, functionalities, users’ perceptions of the product, etc. were given much attention. The SSNIP test was not applied in any of the cases. The first conclusion to be drawn from the examination above is therefore that the difficulties regarding measuring substitutability on multi-sided markets mainly concern quantitative measures. The arguments against applying a SSNIP test related to the cellophane fallacy (in two different forms, one of which was deceivingly similar to the reverse cellophane fallacy) and differences in price sensitivities between the two sides. Network effects present an additional difficulty, which may lead to exaggerated results when measuring substitutability. The second conclusion to be drawn is that there exists a reluctance to apply a SSNIP test in a way that is tailored for multi-sided markets. One method that has been proposed is to apply the test on the total sum paid by both sides, while allowing the intermediary to adjust the increase in price in accordance with its price structure. The categorical dismissal of applying the test in this way suggests that adapted versions have some time to wait before being introduced into case law and decisional practice. If they, as their proponents argue, are a robust way of broadening the evidence of possible substitutability, this is unfortunate. The risk of defining the market overly narrow or overly broad is of course present in this regard as well. A broader spectrum of evidence therefore minimizes the risk of incorrectly finding both dominance and non-dominance.