<p>Syfte</p><p>Syftet med intervjuundersökningen var att ta reda på om eleverna medverkar i planeringen i ämnet Idrott och Hälsa och vad de kan påverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.</p><p>Metod</p><p>6 elever i åk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning där de först deltog i en gruppdiskussion. Från dessa sex elever gjordes ett urval där tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda på hur väl eleverna kände sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom ämnet Idrott och Hälsa . Vid intervjutillfället användes papper och penna.</p><p>Resultat</p><p>Eleverna ansåg att läraren bestämmer det mesta i innehållet i ämnet Idrott och Hälsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med läraren var olika lekar och bollsporter. Eleverna ansåg det var viktigt att de fick vara delaktiga på hur gruppindelningen skulle se ut. Uppvärmningen var en aktivitet som eleverna tyckte att de kunde utföra och planera själva varje lektion. Bollsporter var ett måste om eleverna själva skulle skriva om kursplanen.</p>

<p>Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie. Faktorer som vilja till samhällsengagemang, samarbetsförmåga och förståelse för hur samhället och hur arbetet i en demokratisk organisation fungerar, fick höga siffror. Det fick också faktorer som självkänsla och personlig utveckling. Inte minst viktiga ser vi de svar som pekar på negativa upplevelser, även om dessa är färre: maktlöshet och besvikelse. Vi tror att det finns fördelar om man anlägger ett sociokulturellt perspektiv på lärandet för att ge de unga ett demokratiskt förhållningssätt; det är genom att leva i en demokratisk miljö man fostras till demokrat. Vuxenvärldens bemötande av elevrådsarbetet är avgörande enligt det synsättet. Vi tror oss dock kunna se att för de enskilda f d elevrådsmedarbetarna har arbetet som elevernas valda representanter varit positivt, samtidigt som några har pekat på den maktlöshet de unga eleverna många gånger har i vår demokrati. De får den makt de vuxna är villiga att ge dem.</p>

<p>The purpose of this essay is on the one hand to study Sub-Saharan Africa from a comparative perspective to analyze different explanations to democratization and on the other hand to compare the democratization of the most interesting cases found. To fulfil the purpose, the essay is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part starts from four different theories of democratization and thus has a deductive theory testing approach. We intend to use four theories: the modernization theory, the theory of stable institutions as a prerequisite for democratization, political culture and ethnic diversity as an obstacle for democratization, to test how they correspond with the democratic situation in Africa, and at the same time find deviant cases. The second part of the study takes its start from an inductive perspective and examines institutions and citizens of the deviant cases. We have found that the stable institutions indicator and the socioeconomic indicators are the ones out of our indicators that best can explain democratization in Sub-Saharan Africa. The quantitative study also reveals two cases that are democracies although they do not follow the general patterns of democratization. Our research concludes that the most striking resemblance between our deviant cases, Benin and Mali, is that they have both developed stable institutions. This could be one reason why they have managed to democratize despite their harsh conditions.</p>

<p>Vi har i denna uppsats valt att i en komparativ studie studera och problematisera hur skolors organisatoriska storlek kan påverka lärares förutsättningar för en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Anledningen till detta val är att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning har uppmärksammat hur olika arbetet med värdegrunden har varit i skolorna och utifrån våra studier i samhällskunskap har vi funderat över varför det demokratiska arbetet tar sig olika i uttryck.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera om skolans storlek har betydelse för lärarlags möjligheter till en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet. Vårt delsyfte är att ta reda på hur arbetet med värdegrunden kommer till uttryck i klassrumssituationer.</p><p>Vi vill med denna uppsats nå en djupare förståelse över hur skolors storlek kan komma att påverka värdegrundsarbetet och har en hypotes om att det är lättare att nå en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet på en mindre skola än på en större. För att kunna nå en djupare förståelse av helheten valde vi att använda oss av både observation och intervju. Vi valde två skolor inom samma kommun som skiljde sig åt betydligt i elevantal och således också i antal lärare på skolan. Två lärare på varje skola ställde frivilligt upp på att delta i vår studie.</p><p>I denna uppsats går det att se utifrån våra observationer och intervjuer med lärare på en större och en mindre skola att ingen av skolorna har något uttalat mål med sitt värdegrundsarbete. Lärarna på den större skolan upplever det svårt att föra samman de två lärarlagen. En anledning till att de har svårigheter att nå en gemensam syn och förståelse ser vi är att i en stor grupp så finns det för många privata värden som leder till att det blir svårt att nå någon slags konsensus. En annan anledning kan vara att forumet blir för stort vilket medför att alla inte vågar göra sin röst hörd och istället bildar mindre grupper. På den mindre skolan så har lärarna i stor utsträckning nått en gemensam syn och förståelse av värdegrundsbegreppet tack vare att de är en liten grupp som arbetat tillsammans en längre tid och har en tillåtande atmosfär för varandras åsikter. Vi menar dock att detta också har lett till att verksamheten blivit statisk då det inte kommit in nya influenser och idéer.</p>

<p>I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska. Undersökningen relateras även till en del av den didaktisk-pedagogiska diskussionen på området som främst representeras av Tomas Englund.</p>

<p>Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor. Vi har lyft fram skillnader och likheter mellan de olika intervjuperson­ernas svar. Resultatet har visat att demokratiuppdraget består av olika delar, de delar som de inter­vjuade lärarna har lyft fram är bland annat samhällskonstruktion, klassråd, kommunikation och inflytande. Demokratiuppdraget har kommit till uttryck både ofta och mer sällan beroende på vilken del lärarna har syftat på. Lärarna belyste olika vägar till ett demokratiskt klassrum och hur de arbetar med det. Lärarna resonerade kring att demokratiuppdraget handlar om att eleverna får infly­tande och ansvar. De diskuterade kring att vara en ledare med auktoritet och en demokratisk lärare. De tog även upp svårigheter med arbetet med demokratiuppdraget.</p>

<p>The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material. My sense was to focus on primary education in recent years. There are many literature and research that topic like this which uses the concept of power. That has been the source of power theory as Michel Foucault. The actual study is based on three different perspectives: the exercise of power, the democratic and educate the psychological / educational need for boundaries. The material for the individual interviews, I have written some of them in text form in empirical data. Results show that teachers need more space to exercise their formal powers, more remedies and consequences and the courage to set boundaries for students. Freedom and democracy must be adapted to pupils' maturity and age.</p>

<p>Abstract</p><p>In the paper, democracy's development and change are studied in Swedish textbooks related to social science. The study’s starting point is that the picture of democracy provided to students has changed over time. The study aims to see how the view on democracy has altered in Swedish textbooks in social science. In order to examine this, I have studied seven textbooks, from 1945 to 2006, in social science. The nature of the study is qualitative text analysis. In order to respond to the issue: How has the picture of democracy provided to students in textbooks in social science changed over time? I have used two analysis tools. What is the basis of the textbook writer’s theory for the texts? What is the textbook’s democracy theme? Two of the democracy theories I have started from are political democracy and democracy as a lifestyle.</p><p>The survey shows that all textbook writers base their texts in political democracy, however the textbook from 2006 also describes democracy as a lifestyle. The result shows that different factors have contributed to democracy's development in society, and this development is found in the textbooks. The democratic concept and the views on democracy that are produced in the textbooks have become wider and richer over time: from describing democracy as political democracy alone, to describing it as both political democracy and as a lifestyle.</p><p>Keywords: Democracy, textbooks in social science, change</p>

<p>Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder. Vi kommer i uppsatsen fram till att en ökad grad av demokrati orsakar högre inkomstskatter, och inte tvärtom.</p>

<p>Inkomstklyftor hindrar en ekonomis utveckling på flera sätt. Senare studier fokuserar på</p><p>inflation och demokratins påverkan på inkomstklyftor. Resultaten är dock inte självklara och</p><p>skiljer sig beroende på studien som genomförts. Denna uppsats bidrar till forskningen kring</p><p>inflationen och demokratins påverkan på inkomstklyftor genom att fokusera på effekter i</p><p>Latinamerika under åren 1976-1993. Detta eftersom Latinamerika har en historia med höga</p><p>inkomstklyftor och har drabbats länge av hög och i vissa fall hyperinflation samtidigt som</p><p>många av länderna blev demokratiska under perioden. Resultaten ger ytterligare belägg för att</p><p>detta samband in te är självklara. Uppsatsen finner att inflation är en icke linjär funktion samt</p><p>att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att demokrati har en negativ påverkan på</p><p>inkomstklyftor. Hög- samt hyperinflation har en positiv påverkan på inkomstklyftor och</p><p>hyperinflation har större effekt än höginflation. Uppsatsen finner dessutom att</p><p>interaktionstermen mellan demokrati och hög- respektive hyperinflation är signifikant skiljt</p><p>från noll och påverkar inkomstklyftorna positivt.</p>