The employment interview is an important part of the recruitment process because the recruiter then has a chance to form an opinion about the applicant as a person. The purpose with this study has been to examine if there are any differences between inhouse-recruiters and recruiting consultants concerning the employment interview and its assessment methods. Five inhouse-recruiters and five recruiting consultants have been interviewed on the basis of a manual. There are differences between the groups in 6 of the 17 themes that have been examined: purpose with the employment interview, private-, double- or panelinterview, length of the interview, personal chemistry, appearance and objectivity in the assessment. Many of the differences are caused by the fact that inhouse-recruiters recruit for their own organisation and recruiting consultants recruit for a client. The result indicates that there are more individual differences than differences between the two groups. Keywords: Recruitment, [employment] interview, assessment, nhouse-recruiter, recruiting consultant.

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Undersökningen visade även att flickornas fäder i första hand utövade yrken inom yrkeskategorin tjänstemän på mellannivå. När det kommer till vilka flickor som läste vidare på gymnasium var det i första hand flickor ur samhällets högsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till högre utbildning. De elever som avbröt sina studier förändrades över tid och varierade också med social bakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillämpning av metoden bidrar till en ökad mångfald på arbetsmarknaden. Vår ambition med denna studie är att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mångfaldsperspektiv. Från en sociologisk synvinkel är vi intresserade av att studera hur och på vilket sätt interaktioner mellan människor i rekryteringsprocesser kan bidra till mångfald på arbetsmarknaden på samhällsnivå. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag från semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades till en början deduktivt utifrån teorier kring Homosocialitet/Homosocial reproduktion, begreppet kompetens samt Malin Lindelöw Danielssons metod för kompetensbaserad rekrytering. Därefter analyserades materialet induktivt för att få en bredare förståelse. Vår analys av resultatet visar att samtliga respondenter uppfattar kompetens som färdigheter och egenskaper hos individen. Även bakgrund, utbildning och tidigare anställningar räknades in under begreppet kompetens. Vidare upplever samtliga att den kompetens det läggs mest fokus på är den funktionella kompetensen som relaterar till en individs funktionsförmåga i en specifik arbetssituation. Vår analys visar att kompetensbaserad rekrytering upplevs av våra intervjupersoner kunna bidra till avvikelse från homosocial reproduktion och kan ge ett bidrag till ökad mångfald hos företag. Denna metod underlättar för rekryterarna att hitta rätt person till rätt plats genom att fokusera de kompetenser som är viktiga för tjänsten och på ett effektivt sätt undvika det som är oväsentligt. Samtliga respondenter i vår studie är av uppfattningen att kompetens är en viktig och central del vid rekrytering, dock menar vissa att den strikta metoden inte är anpassningsbar för alla typer av sökande. Avslutningsvis visar vår analys att samtliga intervjupersoner upplever att mångfald handlar om olika typer av människor på samma plats och att det finns ett värde i att ha en stor mångfald på ett företag.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs.   Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet. Rektorernas val av lärare som skall arbeta med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs påverkar skolans kompetens inom området och därmed den specialundervisning som ges på skolan.  Rektorerna sätter stor vikt av att läraren ska vara socialt kompetent. Flera rektorer menar att många högskolepoäng inte är detsamma som en bra lärare. En lärare med speciallärarutbildning inom språk, skriv och läs väger alltid tyngst vid rekrytering. Om valet sedan står mellan en lärare med många högskolepoäng och mindre goda vitsord och en lärare med färre högskolepoäng och goda vitsord är det läraren med bäst vitsord de anser vara mest kompetent för arbetet. De intervjuade lärarna hade alla liknande arbetsuppgifter men ingen av dem hade formell behörighet som speciallärare inom området språk, skriv och läs.

Traineeprogram har blivit allt mer populärt i Sverige och då det är ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rättvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhållandet mellan  organisationers krav på effektivitet i rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rättvisa i rekryteringsprocessen. För att besvara vårt syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i denna studie. Resultatet tyder på att de krav som organisationer har på att effektivisera  sin rekryteringsprocess har effekter på de sökandes upplevelse av rättvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förståelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen. Detta leder i sin tur till en mer positiv inställning till processen som helhet.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat. I analysens fjärde del analysera jämställdhet i relation till kompetensutveckling och rekrytering. Centrala delar av resultatet är att det finns en övergripande kunskapsbrist i Kommunen. Resultaten visar även att bristande kunskap vad gäller jämställdhet utgör hinder för rekrytering och kompetensutveckling med ett jämställdhetsperspektiv samt att rekrytering och kompetensutveckling utgör hinder för ökad jämställdhet när kunskap saknas. Studien avslutas med tre övergripande åtgärdsförslag.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

No description available.