Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse den sociala omgivningen har för ungdomars inställning till skolan. Målet är att studera eventuella grannskapseffekter samt undersöka vilken påverkan det sociala arvet har på ungdomars inställning till skolan. I uppsatsen studeras ungdomar i de högre årskurserna i grundskolan i Uppsala. Syftet besvaras med hjälp av kvantitativ metod. Datainsamlingen består av en enkätundersökning samt inhämtning av statistik från Uppsala kommun. Resultaten visar att bland ungdomarna som bodde i områden med låg andel vuxna med eftergymnasial utbildning, hade de med lågutbildade vårdnadshavare signifikant lägre inställning till skolan än de med högutbildade vårdnadshavare. Bland de ungdomar som bodde i områden med högre andel vuxna med eftergymnasial utbildning, visar resultaten inte någon skillnad i deras inställning till skolan mellan ungdomar med lågutbildade respektive högutbildade vårdnadshavare. Slutsatserna är att det genom denna undersökning inte går att visa att ungdomar påverkas av sitt bostadsområde. Därmed kan inte grannskapseffekter påvisas. Vidare kan undersökningen inte visa att ungdomar påverkas av sitt sociala arv, i form av vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Slutligen dras slutsatsen att det i denna undersökning inte går att skilja på kontextuella och kompositionella effekter.

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

”Tacohyllan”, ett begrepp som kommit att utvecklas till ett intressant samhällsfenomen och Santa Maria är det märke som många på den svenska marknaden direkt kopplas till kryddor och TexMex. Santa Maria tycks dessutom vara ett av de märken som positionerar sig som störst inom taco-sortimentet i svenska livsmedelsbutiker. Det är därmed intressant att undersöka hur Santa Maria, samt ett urval av konkurrenter, på TexMex-hyllan använder sig av färg och grafiska designelement på sina förpackningar och hur det upplevs av kunder. Syftet med denna vetenskapliga uppsats är att, i en jämförande fallstudie, undersöka färgens betydelse vid kundens val av livsmedelsprodukter. 1. Vilka färger använder Santa Maria och ett urval konkurrenter inom TexMex-sortimentet? 2. Hur uppfattas färgerna på Santa Marias och ett urval av konkurrenters TexMex-förpackningar? En kvantitativ jämförande fallstudie av konkurrerande varumärken inom TexMex-området, med en digital enkätundersökning som tillvägagångssätt. Resultatet av studien visar att färg har en betydande roll vid val av livsmedel, dock att andra faktorer utöver de grafiska elementen i stor utsträckning avgör kundens val. Observationen av Santa Marias, samt urvalet konkurrenters, färgval inom TexMex-sortimentet – visar att färgerna röd, gul och grön huvudsakligen används på deras förpackningar. Statistiken från enkätundersökningen visar att respondenterna uppfattar Santa Maria, med den röda färgen, som mest tilltalande över urvalet konkurrenter med dess färger.

Ju mer elektrifierad världen blir desto viktigare blir det att de rådande tillvägagångssätten som producerar el inte släpper ut mer farliga utsläpp än vad som är nödvändigt i hopp om att minska den globala uppvärmningen. IPCC hävdar att el producerad från kärnkraft är nödvändigt i framtiden om vi ska nå globala klimatmål. Kärnkraft är ett kontroversiellt ämne med många delade åsikter. Det blir då viktigt att undersöka hur dessa åsikter bildas och vad för underliggande faktorer som kan resultera i skillnader i attityder till kärnkraft. Därför har denna studie utförts för att undersöka om det finns skillnader mellan utbildningsinriktning, kön och politisk tillhörighet i hänsyn till attityder gentemot kärnkraft. Detta har gjorts genom en enkätundersökning där resultaten sedan har statistiskt säkerställts i enlighet med Wilcoxon’s rangsummetest. Det visar sig att inom alla tre faktorer så finns det skillnader i attityder till kärnkraft med en säkerhet över 95%. Några av de tydligaste gruppskillnaderna som påvisats är följande. Om individen studerar någonting mer tekniskt finns ett mer positivt förhållningssätt till kärnkraften. Om individen är man finns även där positivare attityder kring kärnkraften. Om individen placerar sig själv till vänster på den politiska skalan visar denna studie att individen har starka negativa attityder till kärnkraften.

No description available.

Den hållbara samhällsutvecklingen hotas av att människor i samband med globaliseringen reser allt mer. Ett ökat behov av att resa har resulterat i större mängder växthusgasutsläpp som i sin tur har en negativ påverkan på klimatet. Förbränning av fossila bränslen står idag för den största andelen utsläpp av växthusgaser i relation till den totala mängden utsläpp i Sverige. De klimatpåverkande utsläppen från vägtrafiken har från och med år 2010 minskat med 18 procent, men för att nå Regeringens uppsatta klimatmål måste utsläppen fortsatt minska med åtta procent varje år fram till år 2030. I linje med Regeringens klimatmål krävs en samhällsomställning med mål att minska transportsektorns koldioxidutsläpp.   I denna studie läggs fokus på begreppet hållbart resande med syftet att kartlägga studenters resvanor till och från Högskolan i Gävle och dessutom se över vilka behov, möjligheter och hinder som studenterna upplever i samband med val av transportslag vid resor till och från Högskolan. Detta för att vidare kunna presentera åtgärdsförslag vilka ska främja ett mer hållbart resande. För att kartlägga studenternas resvanor utfördes en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten besvarades av 106 studenter på Högskolan i Gävle och var indelad i sex olika delar. Den första delen bestod av grundläggande frågor såsom ålder och kön. I den andra delen kartlades studenternas förutsättningar för ett hållbart resande till och från Högskolan. Den tredje delen berörde studenternas faktiska resvanor till och från Högskolan. Den fjärde delen avsåg undersöka studenternas möjligheter och hinder. I den femte delen behandlades digital undervisning och huruvida studenternas skulle föredra detta. Den sjätte och sista delen avsåg kartlägga deltagarnas attityd gentemot miljöproblem för att se om det fanns ett samband mellan attityderna och studenternas val av transportmedel.    Resultatet av enkätundersökningen visade att studenterna i genomsnitt reste 25,2 kilometer från sin bostad till Högskolan. De flesta deltagarna valde transportslaget kollektivtrafik som det primära transportslaget under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret valdes transportslaget cykel flest gånger. Den mest betydande faktorn vid val av transportslag var tidseffektivitet och bekvämlighet och de studenterna med lång resväg föredrog i högre utsträckning digital undervisning än de med kortare resväg. Resultatet av undersökningen visade även att deltagarnas val av transportslag inte hade något samband med deras attityder till miljöproblem. Däremot fanns ett samband mellan studenternas attityder till miljöproblem och påverkande faktorer vid val av transportslag. Resultatet av denna resvaneundersökning visade att transportslaget bil inte används i samma utsträckning som i många andra tidigare utförda resvaneundersökningar, vilket är anmärkningsvärt. Resvaneundersökningen påvisar dock ett behov av vissa förändringar och förbättringar som på sikt skulle främja ett mer hållbart resande för studenterna på Högskolan i Gävle.

Everywhere in our surroundings, the people face all kind of chemicals. Some of these chemicals can be a health risk to the humans. The preschool environment is one place where many children are surrounded by these subjects and children are even more sensible to these chemicals than the grown-ups are. Children are usually closer to the floor than adults are, and the chemicals accumulate in dust on the floor, which increases the risk of exposure to chemicals for the children. Children also have their hands in their mouth more often than adults, which makes it easier for them to get exposed to the chemical through the mouth. An objective regarding a preeschool free from harmful chemical substances was suggested by the municipality of Växjö 2017. To be able to create a guidance and actionplan the municipality of Växjö realized that they needed more overview regarding the preschool teachers’ perception of chemicals in the preschool environment since the preschool teachers need to have knowledge about these chemicals to be able to make changes and work together to make the preschool environment less toxic. The purpose of this study was to investigate if preschool teachers working in the municipality of Växjö had enough knowledge, motivation and prerequisites to prevent this kind of environment for the kids. The method used was an internet-based questionnaire. The results showed that the preschool teachers’ knowledge regarding the chemicals was close to non-existence. According to the data most of the preschool teachers has medium to high motivation to do something about the chemical environment. More than half of the preschool teachers claimed that they had ability to make changes to the chemical environment. With more knowledge, more time, and more money it would be easier for the preschool teachers to reach the goal, a preschool free from harmful chemical substances.

Idrott är en populär aktivitet bland Sveriges ungdomar. Eftersom det under tonåren krävs extra mycket energi och näring har många ungdomar svårt att få i sig tillräckliga mängder, och en orsak är okunskap bland de tränande individerna. Syftet var att undersöka idrottande ungdomars syn på mat och måltider, medvetenheten om kostens betydelse för prestationen och vilka informationskällor ungdomarna använder samt kunskapsnivån i grundläggande kost- och näringslära. Studien genomfördes genom en webbenkät. Rekrytering av respondenter skedde via idrottsgymnasier, e-postutskick och sociala medier. 33 personer deltog i studien. Majoriteten äter många mål om dagen och märker skillnad på träningsprestationen beroende på vad de ätit, men känner inte till något samband mellan matvanor och skaderisk. Endast en mindre andel har fått information om kost och näring från sin idrottsklubb eller tränare, och de mest använda informationskällorna för kost och näring är istället internetbaserade. Kunskapsnivån var generellt sett god med undantag för några enstaka områden men inga samband hittades mellan kunskapsnivå och ålder eller kön. Slutsatserna är att mat och ätande verkar vara viktigt för idrottande ungdomar, och familjen har stor påverkan på deras matvanor. Information om kost och näring tycks inte prioriteras av idrottsklubbar, utan istället söks information upp på egen hand via internet. Kunskapsnivån var generellt sett god, men fler studier behövs för att ge ett säkrare resultat.

Syftet med denna studie var att undersöka idrottslärarstudenters erfarenheter av dans. Studien undersöker även vilka upplevelser idrottslärarstudenterna har av dans och vilken syn de har på dansens roll i idrott och hälsa. Detta för att få en enklare insyn på idrottslärarstudenters utmaningar i dans utifrån de tre frågeställningarna som ligger grund för studien. Metoden som används under studien är en enkätundersökning med flertalet frågor som besvaras av totalt 120 st studenter från Malmö universitet, Göteborgs universitet och Umeå Universitet. Resultatet från undersökningen analyserades sedan ur ett pragmatiskt perspektiv med John Deweys begrepp estetisk erfarenhet och vanor. Resultatet av undersökningen visade att alla som hade deltagit i undersökningen hade en idrottslig bakgrund men att så gott som alla inte hade någon erfarenhet av dans utanför utbildningen. Studenterna hade en positiv syn på dans då de tyckte att dans kan vara roligt och de flesta tyckte att de fått tillräckligt med utbildning i dans men trots det så var det endast häften av studenterna som tyckte att dans har en viktig roll i skolverksamheten. Slutsatsen av undersökningen är att idrottslärarstudenter har ytterst lite praktisk erfarenhet av dans när de kommer till lärarutbildningen och att synen på hur viktig dansen är i skolverksamheten och i idrott och hälsa skiljer sig åt. / The purpose of this research is to identify Swedish students in physical education the experience of students in physical education and there view on dance in physical education in school. The research will show the complexity and challenges of future teachers in physical education. The research involves a survey were totally 120 students in physical education from three different universities in Sweden, Malmö University, Umeå University and Göteborgs University. The result of the research analyzes through the pragmatic perspective från John Dewey and the concept of esthetic experiences and habits. The results of this research showed that almost every student in the research had none experience of dance outside the university, the student thought that dancing was fun and that they have had enough education in dancing. The concluding of the research is that the student of teaching in health and physical education has had very little experience of dancing and that the view of how important the dance is in school education varies a lot.

I ämnesplanen för gymnasiet står det att det ska finnas experimentellt arbete i fysikundervisningen. Frågan är vad de bidrar till. Fysiklaborationer har många lärandesyften men för att lärare ska få elever att ta del av alla dessa är det viktigt att de är medvetna om vad eleverna anser är syftet med laborationer i fysikundervisningen. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om gymnasieelevers upplevelser av laborativt arbete och deras uppfattning av laborationers syfte i fysikundervisningen. Detta har utförts genom att gymnasieelever som läser fysik har svarat på en enkätundersökning. Analysmetoden av datamaterialet har varit statistisk analysmetod. Resultatet visar att elever anser att laborationer mest bidrar till förmågan att använda laborativ utrustning och förmågan att samarbeta. Det är ingen skillnad mellan elever med olika könsidentiteter, dock finns en viss skillnad mellan elever som går på natur- respektive teknikprogrammet. Resultatet visar även att gymnasieelever upplever fysiklaborationer lite mer roliga än inte roliga.