The Swedish   healthcare system today has longer queues than before, low treatment rates   and lack of accessibility, treatment and service. Business Intelligence   System (BIS) purpose is to support organizations and businesses in different   types of decision-making that in turn can make the operations more efficient.   The purpose of this thesis is to develop and test a model that describes the   effects that BIS have on the healthcare system according to previous research   on Swedish healthcare staff and their experiences of these systems. The study   has been carried out through qualitative interviews with respondents who work   with BIS in the Swedish healthcare system. A model developed from previous   research has according to the purpose of this study been developed and tested   against the collected empirical data to see if the effects that the previous   research has identified are in line with what Swedish healthcare staff has identified.   The entire model which consists of BIS basic functionality and BIS effects on   healthcare has been tested against another respondent who did not participate   on any interview but instead performed a thorough analysis of the whole   model. What were tested by this respondent were the model’s flow, structure   and constituents. The result of this study came to the conclusion that the   basic functionality of the model developed and the identified effects are in   accordance with the effects identified by the Swedish healthcare staff they   receive from the BIS within their work. / Sammanfattning: Den svenska sjukvården har idag längre köer än   tidigare, låg behandlingstakt och brister i tillgänglighet, bemötande och   service. Business Intelligence System (BIS) har som syfte att stödja   organisationer och verksamheter vid olika typer av beslutstaganden som i sin   tur kan effektivisera verksamheten. Syftet med detta examensarbete är att   utveckla och testa en modell som beskriver de effekter som BIS har på   sjukvården enligt tidigare forskning mot svensk sjukvårdspersonal och deras   upplevelser utav dessa system. Studien har utförts genom kvalitativa   intervjuer med respondenter som arbetar med BIS inom den svenska sjukvården.   En modell som bygger på tidigare forskning har enligt syftet i denna studie   utvecklats och testats mot den insamlade empirin för att se om de effekter   som den tidigare forskningen har identifierat stämmer överens med vad svensk   sjukvårdspersonal har identifierat. Hela modellen som består av BIS   grundläggande funktionalitet samt BIS effekter på sjukvården har sedan   testats mot ytterligare en respondent som inte deltog i någon intervju utan   endast analyserat modellens helhet. Det som testades av denna respondent var   modellens flöde, struktur och beståndsdelar. Resultatet av denna studie kom   fram till att den framtagna modellens grundläggande funktionalitet samt de   effekter som återfinns i modellen stämmer överens med de effekter som den   svenska sjukvårdspersonalen har identifierat att de får ut av BIS inom sitt   arbete.,

Monetära belöningssystem är vanligt förekommande inom organisationer och implementeras vanligtvis för att öka motivationen hos medarbetare för att kunna påverka deras prestation, dock kan det finnas andra effekter som det inte tas någon hänsyn till. Syftet med studien är att skapa kunskap och en djupare förståelse om effekter av monetära belöningssystem i arbetslivet och hur monetära belöningssystem påverkar prestationen. Den teoretiska referensramen komponerades av tidigare studier på monetära belöningssystem och olika motivationsteorier, såsom Maslows behovshierarki och Vrooms förväntansteori. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer utförts med åtta informanter. Valet av informanter gjordes med vissa kriterier där kriterierna var att informanten skulle arbeta vid en arbetsplats där de hade ett monetärt belöningssystem som antingen baserades på individen eller gruppen prestation eller både individen och gruppen prestation. Studiens resultat visar att uppfattningen av det monetära belöningssystemet påverkas främst av hur trygg personen känner sig ekonomiskt. Det visar att det finns positiva effekter i form av ökad motivation, men att det även finns negativa effekter i form av minskad motivation i vissa fall. Studien visar även att det monetära belöningssystemet i vissa fall även kan bidra till stress, oro, rädsla för att misslyckas och försämrad kvalité i arbetsuppgifter som inte innefattas av det monetära belöningssystemet. I vissa fall visar resultatet även att samarbetet och kommunikationen blir lidande vid användning av ett belöningssystem som är baserat på individens prestation, medan i andra fall så påverkas inte samarbetet och kommunikationen av belöningssystemet som är baserat på individens prestation. Vi har kommit fram till att monetära belöningssystem har både positiva och negativa effekter och påverkar prestationen båda positivt och negativt och att det främst beror på hur ekonomiskt trygg personen känner sig. Organisationer behöver ta hänsyn till detta vid implementeringen av ett monetärt belöningssystem så att belöningssystemet kongruerar med organisationens intresse. / Monetary reward systems are common in organisations and are usually implemented to increase motivation amongst the employed. The goal is to have an impact on the performance, but there may be other effects that are not considered. The purpose of the study is to create knowledge and a deeper understanding of the effects of monetary reward systems in the working life and how monetary reward systems affect the performance. The theoretical frame of reference was composed of previous studies on monetary reward systems and various motivational theories, such as Maslow's hierarchy of needs and Vroom's expectancy theory. In order to collect data, semi-structured interviews have been conducted with eight informants. The selection was based on a few criteria where the criteria were that the informant would work at a workplace where they had a monetary reward system that either was based on the individual or group performances or both the individual and the group performances. The study's results show that the perception of the monetary reward system is affected primarily by how financially secure the person feels. It shows that there are positive effects like increased motivation, but that there are also negative effects in terms of reduced motivation in some cases. The study also shows that in some cases the monetary reward system also contributes to stress, concern, fear of failure and a deterioration in the quality of tasks that are not included in the monetary reward system. In some cases, the result also shows that the cooperation and communication suffer when using a reward system that targets the individual's performance, while in other cases the cooperation and communication of the reward system that is based on the individual's performance is not affected. We have concluded that monetary reward systems have both positive and negative effects and affect both performances positively and negatively and that it depends primarily on how financially secure the person feels. Organizations need to take this into account when implementing a monetary reward system, so that the reward system correspond with the organisation's interest

Kravmärkningen existerar för att främja ekologisk framtagning av livsmedel, märkningen har existerat länge och vuxit till att bli ett välkänt varumärke. Hur väl märkningen fungerar för att påverka konsumtionen är något som är värt att studera närmare. Kravmärkta varor är generellt dyrare att producera och får därmed ett dyrare pris på marknaden. Därför krävs det att konsumenter har en vilja att betala för detta. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida denna betalningsvilja faktiskt existerar hos studenter. Vi har inkluderat teorier för inkomstelasticitet, priselasticitet, externa effekter och nudging. Tillsammans med tidigare forskning har det diskuterats kring faktorer som påverkar studenters betalningsvilja. En enkätundersökning har även genomförts för att granska studenters kunskaper om Kravmärkningen samt testa deras betalningsvilja för specifikt utvalda konventionella respektive Kravmärkta livsmedel. Utöver enkätundersökningen har information samlats in genom en mailkorrespondens med butikschefen på Maxi ICA Stormarknad Linköping för att få mer kunskap kring eventuella strategier livsmedelsbutiken använder sig av. Studien visar att studenterna generellt är väl informerade om existensen av Krav som miljömärke, dock är kunskaperna låga rörande Krav:s arbete och syfte. Vi har observerat att det generellt är färre individer som väljer Kravmärkt framför konventionellt, resultatet skiljer sig dock för olika livsmedel. Faktorn inkomst har vi observerat flera samband gällande, då de högre inkomstintervallen verkar vara synonymt med den högsta angivna betalningsviljan för Bregott. För äggen däremot syns inget tydligt samband mellan högre inkomstintervall och högre betalningsvilja. Ytterligare en faktor som har stor påverkan på betalningsviljan är pris, då större prisskillnader mellan konventionellt och Kravmärkt resulterat i att fler väljer det konventionella alternativet. Individuella preferenser som visat att konsumenten väljer att prioritera miljömärkningar visar att en viss kännedom existerar, men skillnad mellan kännedom och faktiskt agerande föreligger. Vilket även tidigare forskning styrker. Preferenser styr inte konsumtionen i samtliga fall, utan pris verkar vara största influerade faktorn. Detta kan grunda sig i omständigheterna, som bland annat i denna studie skulle kunna vara att urvalspopulationen består av studenter. / The ecolabel Krav exists to promote organic food production. The label has existed for a long time and has grown to be a well-recognized brand. How well the label works to influence consumption is something worth investigate more closely. Since the ecolabeled food are generally more expensive to produce, and thus get a higher market price, consumers must have a desire to pay the higher price. The purpose of this thesis is to examine whether the willingness to pay actually exists among students. The included theories are income elasticity, price elasticity, external effects and nudging. These together with previous research have discussed the factors concerning consumers behavior. A survey has also been conducted to examine students knowledge concerning the ecolabel Krav, and to test their willingness to pay for selected conventional and Krav labelled groceries. In addition to the survey, information has been collected through an email correspondence with the store manager at Maxi ICA Stormarknad Linköping to get information about possible strategies the grocery store use. The study shows that consumers are well informed about the existence of Krav as an ecolabel, but the knowledge is poor regarding the work Krav is performing and the purpose of it. We have generally observed that there are fewer individuals choosing the ecolabel Krav over conventional, the result differs between groceries. We have observed several connections regarding the factor income, the higher income ranges seem to be a synonym with the highest willingness to pay for Bregott. For the eggs, we cannot see any clear connection between the higher income ranges and the higher willingness to pay. Another factor that has high impact on the willingness to pay is the price, when a bigger price difference between conventional and Krav groceries exist, this results in a connection that more individuals chose the conventional option. Individual preferences of ecolabels show that a certain awareness exist, but that there is a difference in awareness and action. Which previous research strengthens. Preferences does not determine consumption in all cases, instead price seems to be the deciding factor. This can be based on the selected population which are students.

Wetlands are globally important biogeochemical hotspots, and their roles as either significant sources of greenhouse gas or carbon sinks are strongly controlled by environmental drivers such as carbon, nitrogen, and phosphorus availability, which can stimulate emission of three greenhouse gases: nitrous oxide (N2O), carbon dioxide (CO2) and methane (CH4). Mounting evidence suggests that aquatic invertebrate activity can enhance wetland greenhouse gas flux, through bioturbation and bioirrigation of surrounding sediments. However, waterbirds reduce the density of aquatic invertebrates, which could potentially reduce greenhouse gas flux. Alternatively, the nutrient contents of waterbird guano may stimulate microbial activity responsible for these gas fluxes. The research project FLAMMINGGOS (Functional Links in Avian, Microbial, Macrophyte, and INvertebrate Greenhouse Gas Output Stimulation) aims to test the relative strength of top-down and bottom-up effects of predatory waterbirds on wetland greenhouse gas fluxes. This study is a part of the FLAMMINGGOS project and studied the bottom-up stimuli effects of methane flux, through addition of waterbird guano to sediment cores sampled from three sites in Doñana, Spain. Guano did not enhance methane flux; on the contrary, the overall flux rates decreased after guano addition for one site. There was also a positive correlation between methane flux and the presence of benthic invertebrates. This suggests that the top-down gas-stimuli effects of waterbirds may be stronger than the bottom-up; benthivorous waterbirds, such as flamingos, may lessen the emissions of CH4 through predation on benthic invertebrates. Further research is however required to fully understand these interactions and gas flux stimuli effects. / FLAMMINGGOS

Bakgrund: Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till varaktigt lidande och funktionsnedsättning både i Sverige och globalt. Dagens behandlingsmetoder anses i många fall bristfälliga. I ett allt mer högteknologiskt samhälle utvecklas elektroniska hjälpmedel som stöd till personer med olika sjukdomstillstånd. Tidigare studier visar att internetbaserade interventioner främjar hälsa, lindrar lidande och ökar egenmakten, dock är området fortfarande under snabb utvecklig. Syfte: Att beskriva effekterna av internetbaserade interventioner riktade mot långvarig smärta. Metod: Begränsad systematisk litteraturöversikt med elva kvantitativa artiklar.  Resultat: Fem av artiklarna använde KBT, tre artiklar använde ACT och tre artiklar använde självhanteringsmetoder. Fyra effekter av interventionerna framkom; smärtreducering, smärthantering, livskvalitet och psykisk hälsa. Smärthantering förbättrades signifikant, resterande förbättrades, dock ej signifikant. Effekterna är förbättrade till signifikant förbättrade vid uppföljningar efter avslutad behandling. Slutsats: Att införa internetbaserade interventioner som tillägg till klinisk omvårdnad kan innebära hälsovinster för enskild person samt för samhället. Dock ses svårigheter att implementera den här typen av intervention på en större befolkning då faktorer som tillgänglighet och könsfördelning påverkar negativt. Fortsatt forskning: Jämnare könsfördelning i studier, större geografisk utbredning samt långtidsuppföljningar bör ligga i fokus för framtida forskning. / Background: Chronic pain is one of the primary causes to abiding suffering and disabilities in Sweden and globally. Today’s treatment methods are somewhat considered lacking. In a high technology society, as the one we are living in today, the developing of electronic aids for persons with different disease states increases. Internet-based interventions is considered a part of the future in health care. Aim: The aim of this study was to describe the effects of Internet-based interventions designed for people with chronic pain. Method: A rapid systematic review with eleven quantitative studies. Result: Five studies used CBT, three studies used ACT and three is denominated as self-management. Four effects became clear; mental health, pain management, pain reducing, and quality of life. Pain management showed significant improvement, the other three effects showed improvement, although no significant improvement. At follow-up after post intervention the effects improved, some with significance. Conclusion: To implement internet-based interventions as an addition to clinical care could mean health benefits for the community as well as the individual person. However, this intervention type is not accessible on a larger population. Further Research: There should be focus on gender equality, broader geographic areas and longer follow-ups in future research.

In today's competitive markets, a company’s competitive tools have gained greater importance. A company's brand has moved from being part of the company's marketing strategy, to a competitive tool that can be used to create and pass existing barriers. A seasonal company focuses its operations on a specific time period of the year and is generally inactive for the remainder of the year. Due to the seasonal company's limited annual timeframe, the study aims to investigate the link between the company and the brand's potential effects, as well as any barriers. The study is based on a case study design with the aim of developing a deeper understanding of the effects of the brand and the market's possible barriers for seasonal companies. The study follows an inductive approach with a qualitative research strategy. The survey is based on the case company Glassmagasinet in Visby. The study's theoretical framework defines and discusses established models and theories for brand building, barriers and seasonal companies. The empirical basis consists of a semi-structured interview with Glassmagasinets’ CEO, a focus group and an competitor study on seasonal companies that are active in the same industry. The study's theoretical framework and empirical evidence lead to the study's analysis and discussion part. Finally, the study's conclusion is presented together with proposals for further research. The study's conclusion indicates that internal barriers pose a threat to seasonal operations. The study lacks evidence to prove that seasonal companies have a greater need for the brand's effects than full-year-based companies. / På dagens konkurrensbaserade marknader har ett företags konkurrensverktyg utvecklats till att bli ett allt viktigare medel. Ett företags varumärke har övergått från att vara en del av företagets marknadsföringsstrategi till ett konkurrensverktyg som kan användas för att skapa och förbipassera existerande barriärer. Ett säsongsbaserat företag centrerar sin verksamhet till en specifik tidsperiod av året och är i allmänhet overksamma den resterande delen av året. Till följd av säsongsbaserade företagets begränsade årliga tidsram avser studien att undersöka kopplingen mellan företaget och varumärkets möjliga effekter, samt eventuella barriärer. Undersökningen utgår från en fallstudiedesign med syftet att utveckla en djupare förståelse för varumärkets effekter och marknadens möjliga barriärer för säsongsbaserade företag. Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen är baserad på fallföretaget Glassmagasinet i Visby. Studiens teoretiska ramverk definierar och diskuterar etablerade modeller och teorier för varumärkesbyggande, barriärer och säsongsbaserade företag. Det empiriska underlaget utgörs av en semistrukturerad intervju med Glassmagasinets VD, en fokusgrupp och en konkurrentstudie på säsongsbaserade företag som är verksamma inom samma bransch. Studiens teoretiska ramverk och empiriska underlag leder till studiens analys- och diskussionsdel. Avslutningsvis redovisas studiens slutsats tillsammans med förslag till vidare forskning. Studiens slutsats indikerar att interna barriärer utgör ett hot för säsongsbaserade verksamheter. Studien saknar underlag för att styrka att säsongsbaserade företag har ett större behov av varumärkets effekter än helårsbaserade företag.

<p>What is an economic crime? Who is an economic criminal? How do we speak of the phenomenon and what does they way we speak mean? The immediate result of the study is that there is a stereotype image of the economic criminal that is produced within peoples speech. This image contains characteristics that bring the subject, the economic criminal, far away from the traditional crime subject, and brings it closer to a non-criminal subject. This motion render possible that economic criminals can talk of themselves as “not bad people”, “normal” and “like everyone else”. The analysis has made clear that economic crime and economic criminals are conceptualizations that are under negotiation, there is no determined definition of these ideas. A transformed society has also an impact on economic criminals and economic crime. Perhaps the debate about the definition of the economic criminal and economic crime is symptomatic for the postmodern society we share?</p>

<p>This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand.</p> / <p>Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.</p>

During the year of 2007, the world has experienced historically high oil prices both in nominal and in real terms, which has reopened discussions about energy sustainability. We therefore found it interesting to research oil dependencies and elasticities for Brazil, China, Norway, South Korea, Sweden and USA; and their possible oil consumption response to a Peak Oil phenomenon. Peak Oil in this thesis, implies that oil production will reach its climax and decline thereafter. To help draw conclusions, appropriate statistical analysis on macroeconomic variables was used as well as the modified Nerlove’s partial adjustment equation to calculate price and income elasticities both in the short and long-run. Regression results have shown that short-run price elasticities were low in all countries; in addition income elasticities were also inelastic but more elastic in relation to oil price elasticities. This indicates that oil consumption is more sensitive to changes in income than to changes in oil price. It was concluded that oil dependencies among nations differ and the trend is that developing countries are increasing their oil dependency while developed countries tend to decrease their oil dependency over time. Peak Oil will lead to higher oil prices, which in the short-run will change developing countries oil consumption to a greater extent than developed countries, but in the long-run their response are more similar. It was also noticed, that when GDP decreases in net-oil-importing countries, oil consumption will decrease even further. The opposite could be true for net-oil-exporting countries like Norway and Brazil. / Under år 2007 har världen upplevt historiskt höga oljepriser, både i nominella och reala termer, vilket återigen har lyft upp energiförsörjningen på agendan. Vi fann det därför intressant att undersöka oljeberoenden i Brasilien, Kina, Norge, Sydkorea, Sverige, USA och se hur dessa länders oljekonsumption kan påverkas av Peak Oil. Peak oil betyder att oljeproduktionen når sitt maximum och minskar därefter. För att kunna dra slutsatser har lämpliga statistiska verktyg använts på olika makroekonomiska variabler och applicerat ”Nerlove’s partial adjustment model” på data har pris-och inkomstelasticiteten av olja i varje land både på kort och lång sikt kunnat utvinnas. Från regressionen har framträtt; priselasticiteten var låg på kort sikt i alla länder och detta gäller även för inkomstelasticiteten, dock var inkomstelasticiteten relativt mer elastisk i alla länder. Detta indikerar att oljekonsumtionen är mer känslig för förändringar i inkomst än för förändringar i pris. Slutsatsen från studien är att olika länder har olika nivåer av oljeberoende och att utvecklingsländer tenderar att öka sitt relativa oljeberoende över tid medan de industrialiserade länderna tenderar att minska sitt relativa oljeberoende över tid. Peak Oil leder till högre oljepriser vilket på kort sikt kommer att påverka utvecklingsländernas oljekonsumtion mer än de industrialiserade ländernas, dock minskar skillnaden på lång sikt. En observering från denna forskning är att när BNP minskar hos olje-importörerna kommer även oljekonsumtionen att minska. För oljeexportörer som Brasilien och Norge kan oljekonsumptionen öka när BNP inkomsterna ökar från Peak Oil.

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ”The Prada phone by LG”. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company’s brand. The research questions are: “What effects can a Co-branding have on a company’s Brand Equity?” and “How can these effects be measured?”. The study has been made using questioners, which have been exposed in diagrams. The sampling frame used is the target group for “The Prada phone by LG”. We decided to construct the questioners by using the four parts of Aakers theory of how to measure Brand Equity. The parts that were relevant for the study were brand loyalty, brand knowledge, perceived quality and brand associations. Through this study we have developed a tool to measure Brand Equity and we have established a, for this study, relevant way to measure the effects of a Co-branding. The result of the study showed that the Co-branding ”The Prada phone by LG” has given positive effects on all four parts of Brand Equity on LG: s brand. / Denna uppsats är en fallstudie på Co-brandingen mellan Prada och LG, ”The Prada phone by LG”. Syftet med uppsatsen är att närma oss fenomenet Co-branding och de effekter ett sådant samarbete kan få på ett varumärke. Frågeställningarna är följande; ”Vilka effekter kan Co-branding ge på ett företags Brand Equity?” och ”Hur kan dessa effekter mätas?”. Data har insamlats via frågeformulär och redovisats i diagram. Urvalsramen är målgruppen för ”The Prada phone by LG”. Vid utformandet av frågeformulären har vi utgått ifrån Aakers teori om hur man mäter de fyra delarna av Brand Equity som är relevanta för studien, nämligen varumärkeslojalitet, varumärkeskännedom, kundupplevd kvalitet och varumärkesassociationer. Genom denna studie har vi utvecklat ett mätverktyg för att kunna mäta Brand Equity, dessutom har vi fastställt ett, för denna studie, relevant tillvägagångssätt att mäta effekterna av en Co-branding. Resultatet av undersökningen visar att Co-brandingen ”The Prada phone by LG” har gett positiva effekter på alla de fyra delarna av LGs Brand Equity.