Förmaksflimmer är den vanligast förekommande hjärtrytmsrubbningen och är associerat med en ökad risk för morbiditet och mortalitet, samt en negativ påverkan på livskvaliteten. Förmaksflimmer är en kronisk sjukdom och står för en stor del av sjukdomsbördan både för patienterna och för hälso- och sjukvården. Inom vården för patienter med förmaksflimmer fungerar verksamheter för omhändertagandet olika. För att hjälpa dessa patienter behövs specifik och avancerad patientutbildning och råd av multidisciplinära team med kunskap som är evidensbaserad. Där är sjuksköterskan en del av det multidisciplinära teamet. I riktlinjer från ESC (European Society of Cardiology) gällande förmaksflimmer, har patienten den centrala rollen och ska tillsammans med vårdpersonal ta beslut om sin vård. Ett personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider. Syftet var att belysa sjuksköterskeledda mottagningar och dess effekt för patienter med förmaksflimmer. Litteraturöversikt med strukturerad sökning användes som design. Detta självständiga arbete inkluderade 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och CINAHL Complete. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med integrerad analys för att syntetisera resultaten i relation till varandra. Vid analysen framkom kategorier och underkategorier som beskrev artiklarnas resultat. Resultatet visade att sjuksköterskeledd mottagning hade ett antal olika effekter för patienter med förmaksflimmer. Effekterna för sjuksköterskeledd mottagning var likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer jämfört med sedvanlig vård. Resultatet visade att de positiva effekterna för patienter med förmaksflimmer som fick vård på sjuksköterskeledd mottagning resulterade i färre sjukhusinläggningar, lägre mortalitet, bättre behandling med antikoagulantia, bättre följsamhet till fler rekommendationer, reducerat antal symtom och ökad kunskap om förmaksflimmer hos patienter. Slutsatsen var att sjuksköterskeledd mottagning är likvärdig eller bättre för patienter med förmaksflimmer vid jämförelse med sedvanlig vård. personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att stärka patientens tilltro till sin egna förmåga, förbättra livskvalitet och symtomlindring, samt leda till kortare vårdtider / Atrial fibrillation is the most common cardiac arrhythmia and is associated with an increased risk of morbidity and mortality and negative impact on quality of life. Atrial fibrillation is a chronic disease and accounts for a large proportion of the disease burden both for patients and for health care. In the care of patients with atrial fibrillation, care activities work differently. To help these patients, specific and advanced patient education and advice from multidisciplinary teams with evidence-based knowledge is needed. There, the nurse is part of the multidisciplinary team. In guidelines from the ESC (European Society of Cardiology) regarding atrial fibrillation, the patient has the central role and must, together with care staff, make decisions about their care. A person-centered approach can help strengthen the patient's confidence in their own abilities, improve the quality of life and symptom relief, as well as shorten their care times. The aim was to illuminate nurse-led clinics and their effect for patients with atrial fibrillation. A literature review with structured search was used as a method. This master thesis included 16 scientific articles from the databases Pubmed and CINAHL Complete. The included result articles were quality reviewed and analyzed with integrated analysis to synthesize the results in relation to each other. The categories were then identified to describe the results of the articles. The results showed that nurse-led clinics had a number of different effects for patients with atrial fibrillation. The effects for nurse-led clinics were equivalent or slightly better for patients with atrial fibrillation compared with usual care. The results showed that the positive effects for patients with atrial fibrillation who received care at the nurse-led clinic to be: fewer hospital admissions, lower mortality, better treatment with anticoagulants, better adherence to more recommendations, reduced number of symptoms and increased knowledge of atrial fibrillation among patients. The conclusion is that nurse-led clinics are equivalent or better for patients with atrial fibrillation when compared with usual care.

Den här studien syftar till att undersöka serviceerbjudande för logistisk outsourcing genom 3PL och 4PL leverantörer och deras roll i leveranskedjor. Detta med bakgrunden för de trender som finns inom branschen gällande outsourcing, där företag efterfrågar nya smarta lösningar för deras verksamheter och för att bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.  För att undersöka dessa förhållanden har en kvalitativ studie genomförts, där fyra informanter har deltagit i semistrukturerade intervjuer mot frågor som framtagits med grund i de teorier som presenteras. Informanterna som deltagit har bakgrund inom företag som tillhandahåller tjänster inom både 3PL och 4PL. Vad som konstaterats i analysen är hur de olika alternativen skiljer sig, främst i det fysiska resursutnyttjandet, men även de likheter i hur större värden kan ges till kundorganisationer. Av studien så kan ett vidare behov av både forskning och utveckling av tjänsterna ses för differentiera de två alternativen för logistisk outsourcing. / This study seeks to examine the different service offers for logistical outsourcing through 3PL and 4PL suppliers and their role in supply chains. This with the background of the trends within the industry regarding outsourcing, where companies are seeking new and smart solutions for their business, and to maintain and strengthen their competitiveness. To examine these relationships of the suppliers, a qualitative study has been conducted, where four informants have participated in semi structured interviews with questions that have their base in the presented theories. The informants that participated in the study have their background in supplier-companies with services of both 3PL and 4PL solutions. The analysis of the empirical material gathered through the interviews has shown how the solutions differ, primarily in regards to their physical resource utilization, but also the similarities in how greater values can be created for the customer organizations. Through the study the need for both research and development of services can be seen, to be able to differentiate the two alternatives for logistical outsourcing.

Denna kunskapsöversikt undersöker hur kooperativt lärande kan utveckla matematikinlärning och attityd till matematik. Resultat visar att kooperativt lärande är en undervisningsmetod som har positiva effekter på elevernas prestationer i matematik och attityd till matematik bättre jämfört med traditionell undervisning. Dessutom kan eleverna lära sig mer än ämneskunskap genom att förstärka sociala färdigheter när de arbetar tillsammans. Lärare har också en viktig roll för att skapa ett intresse för matematik och för att förbättra attityden till matematik hos eleverna genom att väl strukturera kooperativt lärande för att kunna få de bästa effekterna i undervisningen.

Background The aim of palliative care is to ease suffering and facilitate quality of life for patients with progressive or terminal disease or injury. This form of care is described as a meaningful part of person-centered healthcare with the objective is to ease physical, psychological, spiritual and social suffering. The palliative care approach includes competent assessments from the patient’s physical, psychological, existential and social perspective to enable a worthy life with best possible quality of life until death. Patients in need of palliative care often suffer from symptoms that are difficult to treat with standard pharmacological means. At the same time, palliative caregivers report moral stress as good care cannot be given to the desired extent. Therefore, there is a requirement of complementary treatment methods within palliative care. Aim The aim of this study was to explore the palliative care patients' experiences with music therapy and the effects of this treatment. Method This study was accomplished as a non-systematic review article with implementation of the systematic method. The results of this literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mix-method design. Articles relevant to this study were quality-reviewed according to the Sophiahemmet University assessment basis for quality review for scientific classification of articles. The analyzed content was synthesized in five main categories. Results Five main categories and ten subcategories were examined in this study. Results of this study demonstrated that the majority of the participants who received music therapy interventions experienced a pain relieving effect. This study also demonstrated that music therapy facilitates the experience of well-being, relaxation and reduced psychological suffering. Majority of the patients who received music therapy described positive emotions, meanwhile music therapy could in some cases contribute to thoughts about illness and the loss of autonomy which could lead to anxiety. Simultaneously, some patients found music therapy to reduce anxiety and experienced facilitated spiritual well-being. Overall, the music therapy had a high acceptance rate and comparatively few side effects. Conclusions This study displayed that the majority of the palliative care patients acquired positiveexperiences with music therapy related to physical, psychological, existential and social health. / Bakgrund Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitetet för patienter med progressiv eller obotlig sjukdom och/eller skada. Vårdformen beskrivs som en betydelsefull del av personcentrerad hälso- och sjukvård eftersom målet var att minska på hälso-relaterat lidande såväl fysiskt, psykiskt, andligt och socialt. Inom det palliativa förhållningssättet ingår det att utföra kompetenta bedömningar utifrån patientens fysiska, psykologiska, existentiella och sociala perspektiv för att möjliggöra ett värdigt liv med bästa möjliga livskvalitet till livets slut. Patienter som har behov av palliativ vård har symtom som kan vara svårbehandlade med standardiserade farmakologiska medel. Samtidigt uttrycker palliativ vårdpersonal en moralisk stress över att god vård inte kan ges i den utsträckning som önskas. Därmed finns ett behov av komplementära behandlingsmetoder inom den palliativa vården. Syfte Syftet var att undersöka palliativa patienters upplevelser och effekterna av musikterapi. Metod Denna litteraturstudie utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med en systematisk metod. Litteratursökningen baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Valda artiklar kvalitetgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Innehållet analyserades och sammanställdes i fem huvudkategorier. Resultat Fem huvudkategorier samt tio underkategorier undersöktes i föreliggande studie. Resultatet visade på att majoriteten av patienter som erhöll musikterapi upplevde en smärtlindrande verkan. Det visade även på att musikterapi främjade upplevelsen av välbefinnande, avslappning och kunde bidra till minskat psykiskt lidande. Majoriteten av patienter som erhöll musikterapi beskrev positiva känslor, men musikterapi kunde också bidra till tankar på sjukdom och patientens förlust av autonomi vilket kunde leda till ökad ångest. Samtidigt kunde andra patienter uppleva musikterapi som ångestlindrande och att den hade en främjande inverkan på det spirituella välbefinnandet. Överlag hade musikterapin en hög acceptans med förhållandevis få biverkningar. Slutsats Föreliggande studie visade på att majoriteten av palliativa patienter erhöll positiva upplevelser av musikterapi kopplat till fysiska, psykiska, existentiella och sociala hälsan.

Inledning: Depression är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar oavsett kön. En tredjedel av alla patienter diagnostiserade med depression blir inte hjälpta av dagens behandlingsmetoder och i synnerhet läkemedel. Denna grupp av individer klassificeras som behandlingsresistenta. För individer som lever med behandlingsresistent depression (TRD) är situationen allvarlig. Suicidala tankar (SI) och beteenden är vanligt förekommande och ökar i takt med svårighetsgraden av depressionen. Upptäckten av ketamins snabba effekter mot depression under 2000-talet har givit nytt ljus åt forskningen och mycket forskning görs på området som indikerar på positiva effekter mot TRD och de suicidala benägenheterna. Ketamin är dock ett problematiskt läkemedel med svåra biverkningar som gör situationen mer komplex. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka effekterna av intravenöst (iv) ketamin mot TRD och i synnerhet dess antisuicidala effekter. Metod: Fem kliniska studier har analyserats. Två databassökningar gjordes via databasen PubMed med sökorden ”TRD suicidal ideation ketamine infusion treatment” och ” treatment resistant depression ketamine suicidal cognition”. Inkluderade artiklar valdes utifrån fastställda inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: Överlag påvisas ett positivt resultat av ketamins antisuicidala effekter vid TRD. Fyra av fem studier visade signifikanta resultat av en singeldos ketamin jämfört med placebo och en studie kunde visa positiva effekter av upprepade infusioner. Medan en studies resultat varken kunde påvisa positiva effekter på kort eller lång sikt. Diskussion: Sammanfattningsvis indikerar resultatet av inkluderade studier på att ketamin i viss grad har positiva effekter på SI vid TRD och att iv ketamin har potential som läkemedel för denna patientgrupp. Dock krävs det mer forskning kring effektens hållbarhet, långtidseffekter, biverkningar och beroenderisken av ketamin. Idag används ketamin i form av det intranasala läkemedlet Spravato mot svår depression, detta med försiktighet på grund av de allvarliga biverkningar som kan följa och dess okända långtidseffekter. / Introduction: Depression is a global public health problem that affects people of all ages regardless of gender. One third of all patients diagnosed with depression are not helped by today's treatment methods. This group of individuals is classified as the treatment resistant. For individuals living with treatment-resistant depression (TRD), the situation is dire. Suicidal thoughts (SI) and behaviors are common and increase with the severity of the depression. The discovery of ketamine's rapid effects against depression in the 21st century has given new light to research and much research are being done in the area that indicates positive effects against TRD and the suicidal tendencies. However, ketamine is a problematic drug with severe side effects that make the situation more complex. Aim: The aim of this review was to investigate the effects of intravenous (iv) ketamine against TRD and in particular its anti-suicidal effects. Method: Five clinical studies have been analyzed. Two database searches were made via the PubMed database with the keywords "TRD suicidal ideation ketamine infusion treatment" and "treatment resistant depression ketamine suicidal cognition". Included articles were selected based on established inclusion and exclusion criteria. Results: Overall, a positive result of ketamine's anti-suicidal effects in TRD is demonstrated. Four out of five studies showed significant results of a single dose of ketamine compared to placebo and one study was able to show positive effects of repeated infusions. While the results of one study could not demonstrate positive effects in the short or long term. Discussion: In summary, the results of included studies indicate that ketamine has, to some extent, positive effects on SI in TRD and that iv ketamine has potential as a drug for this patient group. However, more research is needed concerningdurability of the effect, long-term effects, side effects and the risk of addiction to ketamine. Today, ketamine is used in the form of the intranasal drug Spravato against severe depression, this with caution because of the serious side effects that can follow and its unknown long-term effects.

Human Resources arbetet har präglats av ständiga förändringar och ställt krav på organisationers anpassning till utvecklingen vilket främst skett genom framtagna modeller. Konceptet HR-transformation och modellen shared service har fått stort genomslag i Sverige där fokuset varit på att centralisera och effektivisera HR-arbetet. Genom att ändra fokus från det administrativa arbetet och frigöra tid för att arbeta mer strategisk och värdeskapande. Intresset av att studera en genomförd HR-transformation väcktes i och med våra anställningar i en offentlig organisation som vi visste med oss nyligen genomgått en omorganisering av HR-funktionen likt en HR-transformation. Denna studie syftar till att undersöka HR-medarbetares och chefers upplevelser av de förändringar som en omorganisation likt en HR-transformation har medfört. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en empirisk ansats där fokuset är på respondenternas egna upplevelser av det undersökta fenomenet. Det empiriska materialet är insamlat från 10 semistrukturerade intervjuer med både HR-medarbetare och chefer. I resultatet från den offentliga organisationen vi studerat identifierades två framträdande konsekvenser som deras genomförda HRT medfört, det verksamhetsnära stödet och relationer. Det verksamhetsnära stödet som chefer efterfrågade var främst en verksamhetsförståelse från HR-medarbetare. Cheferna önskade att HR-medarbetare hadeförståelse för den specifika kontext chefen befinner sig i, då det inom en offentlig organisationfinns olika typer av verksamheter som kräver anpassningar i HR-medarbetares stöd samt förhållningssätt. Vidare visade studiens resultat att både HR-medarbetare och chefer ansåg att relationerna påverkats av HR-transformationen. Det centraliserade och digitaliserade mötet har försvårat dialogen och samarbetet vilket utmanat relationen mellan HR-medarbetare och chefer. Sammanfattningsvis visar denna studie likt tidigare forskning att organisationer bör involvera både HR-medarbetare och chefer vid implementeringen av en HR-transformation samt att modellen anpassas efter den organisatoriska kontexten för att lyckas med samsynen kring HR-arbetet i en organisation. / Human Resources ' work has been characterized by constant changes and placed demands on organizations' adaptation to development, which has mainly been done through developed models. The concept of HR-transformation and the shared service model have had a major impact in Sweden, where the focus has been on centralizing and streamlining HR work. By changing the focus from the administrative work and freeing up time to work more strategic and value-creating. The interest in studying a completed HR-transformation was aroused by our employment in a public organization that we knew had recently undergone are organization of the HR function like an HR-transformation. This study aims to investigate HR employees' and managers' experiences of the changes that a reorganization like an HR-transformation has brought. The study is based on a qualitative research method with an empirical approach where the focus is on the respondents' own experiences of the investigated phenomenon. The empirical material is collected from 10 semi-structured interviews with both HR employees and managers. In the results from the public organization we studied, two prominent consequence of their implemented HR-transformation were identified, the operational support and relationships.The business-related support that managers requested was primarily a business understanding from HR employees. The managers wanted HR employees to understand the specific context the manager is in, as within a public organization there are different types of business that require adjustments in HR employees' support and approach. Furthermore, the results of the study showed that both HR employees and managers felt that relationships were affected by the HR-transformation. The centralized and digitized meeting has made dialogue and collaboration more difficult, which has challenged the relationship between HR employees and managers. In summary, this study shows similar too previous research that organizations should involve both HR employees and managers in the implementation of an HR-transformation and that the model is adapted to the organizational context to succeed with the consensus on HR work in an organization.

Business Intelligence (BI) är en central del av modern affärsverksamhet och används för att omvandla rådata till meningsfull information för bättre beslutsfattande. Införande av BI kan möta flera utmaningar som påverkar BI:s effektivitet och framgång. Utmaningar som teknisk integration till andra system, datakvalitet och tekniska hinder vid anpassning av komplexa krav förekommer. Men det främsta utmaningarna vid införande av BI är de mjuka/mänskliga faktorerna, vilket är faktorer som har prioriterats bort vid tekniskt komplexa IT-införanden. Ett BI-införande är en stor investering och genom att adressera de mjuka faktorerna och dess utmaningar, skapar verksamheten större möjligheter till att uppnå ett framgångsrikt BI-införande.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara mjuka framgångsfaktorer som påverkar graden av framgångsrikt BI-införande och vilka uppfattade effekter en högre grad av framgångsrikt BI-införande får, för en mellanprojektsrelation mellan kund- och systemimplementatör.  I denna studie har en litteraturstudie genomförts och fallstudiemetoden tillämpats. En analysmodell har utformats och är baserat på det viktigaste från litteraturstudien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts via teams eller varit personliga på ett kontor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att få fram empiriska data om studiens syfte. Tre intervjuer har genomförts med fallföretaget Atea och två intervjuer med kundföretaget Myndigheten för Yrkeshögskolan (MyH).  Studiens viktigaste slutsatser är; Aktivt arbete med förändringsledning under och efter projektet. Verksamhetsförståelse för att kunna anpassa BI-systemet till verksamheten för att det ska bli användbart och användarvänligt. Ha förtroende för varandra i projektet och ha en öppen och tydlig kommunikation. Slutligen är det viktigt att systemanvändarna har ett aktivt deltagande i BI-projektet och att de fortsätter med kontinuerlig efter BI-införandet. Kunskapsbidraget för denna studie är tre indikatorer som har uppdaterats i modifierade analysmodellen grad av verksamhetsförståelse, omfattning av förstudie och grad av förtroende för varandra. Sedan bidrar studien med insikter inom framgångsfaktorer som inte är lika utforskade som de ¨hårda¨ framgångsfaktorerna är.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i dagens hållbara stadsutveckling och fokuserar på transportplaneringens roll i denna. Uppsatsen tar också sin utgångspunkt i hur transportforskare under senare år betonat problematiken med att människor med olika socioekonomiska förutsättningar har olika förutsättningar till mobilitet. För att motverka dessa processer har forskare under senare år utvecklat en rad koncept, verktyg och arbetsmetoder. Fokus för uppsatsen ligger på en undersökning av konceptet transport poverty och dess förekomst i Malmö. För att verkställa uppsatsens syfte - att undersöka konceptet transport poverty och dess förekomst i utvalda delar av Malmö, genomförs en litteraturstudie och en fallstudie i tre delar av Malmö. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som belyser och förklarar relationer och samband mellan bristande transportmöjligheter och sociala problem. Uppsatsförfattarna redogör i litteraturstudien för hur transport poverty är ett koncept som består av fyra delar som behandlar aspekter som människors socioekonomiska förutsättningar, mobilitet, tillgänglighet, och utsatthet för trafikens externa effekter. I fallstudien används sedan litteraturstudiens resultat kring hur transport poverty kan identifieras och mätas och användas i en mätning av transport poverty i Malmö. Fallstudien utgår ifrån Malmö stads nyligen antagna Trafik- och mobilitetsplan och dess uppdelning av Malmö i femton så kallade TROMP-områden. I fallstudien används sekundärdata i form av befolkningsstatistik, resvaneundersökningar och tillgänglighetsindex som sedan integreras i en analys och visar på förekomsten av transport poverty i områdena Rosengård/Sorgenfri, Fosie och Limhamn. Slutsatser att dra från fallstudiens resultat är att förekomsten av transport poverty i de studerade områdena skiljer sig åt. Förekomsten av transport poverty är utifrån den integrerade analysen mycket större i områdena Fosie och Rosengård/Sorgenfri än i Limhamn. Analysen visar att de områden med sämst förutsättningar att med överkomliga medel betala för transport också är de områden där förekomsten av transport poverty är som störst. Analysen pekar på hur områdenas olika socioekonomiska förutsättningar tycks kunna förklara mycket av fallstudiens resultat. I ljuset av den tidigare forskningen kan dessa resultat ytterligare problematiseras och nyansera bilden av de transportrelaterade sociala konsekvensernas uppkomst och bakomliggande orsaker. Med hjälp av teorier kring social exclusion kan förekomsten av transport poverty i de studerade områdena betraktas vara beroende på människors individuella förutsättningar, men också av hur lokala, nationella och globala faktorer, såväl inom som utanför transportområdet, skapar, och återskapar transport poverty i Malmö. / This master thesis focuses on the role of transport planning in todays sustainable urban development. It starts off by highlighting the problems of unequal mobilities and how research on transport planning during later years has developed concepts, tools and methods to counteract such processes. The thesis main purpose is to examine the concept transport poverty and its presence in different geographical areas of Malmö. The purpose is executed through a literature review over the concept and a case study over its presence in three different areas. Conclusions from the literature review is that transport poverty is a concept that highlights and explains the inter-relationships between transport disadvantage and social policy issues. The literature review also makes clear that transport poverty is a broad, overarching notion, which encompasses the sub-concepts (lack of) transport affordability, mobility poverty, accessibility poverty and exposure to transport externalities. The results from the literature review are then used to develop indicators and methods to be used in the case study´s measure of transport poverty in Malmö. The case study starts off from the city of Malmös newly adopted transport plan and its division of Malmö into fifteen so-called TROMP-areas. The authors base their study on secondary data covering demographics, travel surveys and accessibility indexes in the areas Rosengård/Sorgenfri, Fosie and Limhamn. The case study leads to a number of conclusions. The presence of transport poverty in the areas that is studied differs, and is considerably greater in the areas Fosie and Rosengård/Sorgenfri than in Limhamn. The integrated analysis also shows that the areas with the greatest presence of transport poverty are also the areas suffering mostly from a lack of transport affordability. These findings could be explained by the areas different socioeconomic conditions. In light of previous research and its thesis of the appearance and underlying causes of the transport-related impacts, the results from the case study could be further problematized. Using theories of social exclusion, the presence of transport poverty in different parts of Malmö could be considered to be dependent on peoples individual circumstances, but also of how local, national and global factors, within and outside the transport sector, creates and recreates transport poverty in Malmö.

I denna studie undersöktes frågan om vad lärare kan göra för att öka elevernas koncentration i matematikundervisningen. För att svara på frågan användes DBR-modellen vid utformningen av studien. I studien observerades två klasser på en högstadieskola, där elevernas koncentration mättes med hjälp av ett observationsprotokoll. De observerade klasserna valdes utifrån den temadefinierade universumsprincipen samt den geografiskt definierade universumsprincipen (Fangen, 2005). I samband med observationerna och en litteraturundersökning togs rekommendationer fram i form av ett textdokument i syfte att tillföra förslag för matematiklärare på vad de kan göra för att främja elevernas koncentration, detta gjordes genom intervjuer samt tematisk analys. Rekommendationerna innefattar uppmaningar såsom exempelvis insamling av mobiltelefoner inför lektioner, lätt tillgång till material för eleverna samt uppmaningar till att använda målfria uppgifter i undervisningen. Rekommendationerna implementerades i de observerade klassrummen och elevernas koncentration mättes på nytt med hjälp av det framtagna observationsprotokollet. Under implementeringen av rekommendationerna skedde flera intervjuer med de deltagande lärarna i syfte att förbättra rekommendationerna och testa dem på nytt genom att ta fram nya versioner av rekommendationerna. Intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. I syfte att undersöka om rekommendationerna hade någon inverkan på elevernas koncentration jämfördes den insamlade data från observationsprotokollet innan implementeringen av rekommendationerna med den insamlade data efter implementeringen av rekommendationerna med hjälp av Mann-Whitney’s U-Test. Analysen av data visade att det skedde en statistiskt signifikant förbättring av elevernas koncentration i en av de observerade klasserna. I den andra klassen skedde en mindre förbättring som inte var statistiskt signifikant. Slutsatsen med studien är därmed att elevernas koncentration i matematikundervisningen kan förbättras genom implementeringen av rekommendationerna. / This study investigates the question of what teachers can do to increase students’ concentration in mathematics teaching. To answer the question, the DBR-model was used in the design of the study. In the study, two classes in a junior high school were observed, where the students’ concentration was measured using an observation protocol. The observed classes were chosen based on the theme-defined universe principle and the geographically defined universe principle. In connection with the observations and a literature survey, recommendations were drawn up in the form of a text document with the aim of adding suggestions for mathematics teachers on what they can do to promote students’ concentration, this was done through interviews and thematic analysis. The recommendations include suggestions such as collection of mobile phones before lessons, easy access to material for students and suggestions to use goal-free tasks in teaching. The recommendations were implemented in the observed classrooms and the students’ concentration was re-measured using the developed observation protocol. During the implementation of there commendations, several interviews took place with the participating teachers in order to improve the recommendations and test them anew by producing new versions of the recommendations. The interviews were analyzed using a thematic analysis. In order to investigate whether the recommendations had any impact on the students’ concentration, the collected data from the observation protocols before the implementation of the recommendations were compared with the collected data after the implementation of the recommendations using the Mann-Whitney’s U-Test. The analysis of the data showed that there was a statistically significant improvement in the students’ concentration in one of the observed classes. In the second class, there was a smaller improvement that was not statistically significant. The conclusion of the study is thus that students’ concentration in mathematics teaching can be improved through the implementation of the recommendations.

Natura 2000, ett nätverk för artbevarande i alla medlemsländer i den Europeiska Unionen, implementeras på olika sätt i olika länder men med beaktning till både bevarande av arter och möjligheter för mänskliga aktiviteter. Tidigare forskning i ett antal EU-länder visar på kunskapsbrist om Natura 2000 bland flera olika aktörer, och i Sverige har resurserna för bevarande av skyddad natur minskat under de senaste åren. Utifrån detta belyser vår studie hur Natura 2000 fungerar i Sverige. Syftet med arbetet är att undersöka perspektiv på Natura 2000 bland personer på myndigheter och kommuner som arbetar med Natura 2000 i Sverige, angående effekter, kunskap och samspel mellan olika samhällsintressen. Genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju respondenter utforskas personernas åsikter om hur arbetet med Natura 2000 fungerar i Sverige, deras personliga kunskapsnivå och allmänhetens kunskapsnivå om nätverket samt deras tankar om samspelet mellan olika samhällsintressen i och i anslutning till Natura 2000-områden. Resultatet relateras till de tre dimensionerna av hållbar utveckling, vilka används som studiens teoretiska ramverk. I resultatet utläses att Natura 2000 kan innebära både ett starkt och svagt skydd för arter i området som det implementeras i, och att variationen kan bero på vilka bevarandeåtgärder som kan genomföras med de tillgängliga resurserna samt vad aktörer tillåts genomföra i områden utifrån den kunskap och avsaknad av kunskap som finns om Natura 2000. Kunskapsnivån bland allmänheten om Natura 2000 beskrivs som relativt låg, medan den personliga kunskapsnivån generellt indikeras vara tillräcklig för respondenternas arbete. I intervjusvaren utläses omfattande samarbeten mellan aktörer angående Natura 2000-arbetet, med varierande framgång. Mänskliga aktiviteter kontrasteras mot arbete för artbevarande, med flera exempel på konflikter. Genom olika prioriteringar i olika områden kontrasteras långsiktigt bevarande mot kortsiktiga ekonomiska fördelar. Samtliga respondenter uttrycker både förtjänster och utvecklingspotential med Natura 2000-nätverket. Genom intervjuerna utläses att bevarandeplanerna är i behov av revidering, och att skyltning för Natura 2000-områden med fördel skulle kunna implementeras. / Natura 2000, a network for species conservation in all member states of the European Union, is implemented in different ways in different countries but with consideration of both conservation of species and possibilities for human activities. Earlier research from a number of EU member states show a lack of knowledge about Natura 2000 among several actors, and in Sweden the resources allocated for conservation of protected nature have decreased in recent years. Based on this our study illustrates how Natura 2000 works in Sweden. The purpose of the thesis is to examine perspectives on Natura 2000 among people who work in authorities and municipalities which work with Natura 2000 in Sweden, regarding effects, knowledge, and interactions between different societal interests. Through six qualitative semi-structured interviews with seven respondents we investigate the respondents’ opinions on the work with Natura 2000 in Sweden, their personal level of knowledge and the level of knowledge among the public about the network, as well as their thoughts on the interactions between different societal interests in and adjacent to Natura 2000 areas. The results are linked to the three dimensions of sustainable development, which are used as the theoretical framework of this study. In the results Natura 2000 is interpreted to be able to entail both a strong and weak protection for species in the area it is implemented in, and the protection may vary depending on the conservation measures that can be implemented with the available resources as well as what the actors are allowed to do in the areas based on knowledge and lack of knowledge about Natura 2000. The level of knowledge about Natura 2000 among the public is described as relatively low, while the personal level of knowledge is generally indicated to be enough for the respondents’ work tasks. The interview responses indicate comprehensive collaborations between actors regarding the work with Natura 2000, but with varying amounts of success. Human activities are contrasted with species conservation, with several examples of conflicts. Through different priorities in different areas the long-term conservation is contrasted against short-term economic benefits. All respondents express both advantages with and potentials of progress for the Natura 2000 network. Through the interviews it is gathered that the management plans need to be revised, and that signs for Natura 2000 areas could be beneficial to implement.