Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket. Dessa aspekter utgörs av: regional politisk struktur, politisk vilja till frihandel ochregionalt allmänintresse. Analysen visar att tre olika begrepp förefaller att utgöra de främstamotiven till integrationen. Dessa begrepp utgörs av makt, legitimitet och allmänintresse. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka möjliga orsaker till unga vuxnas (18-24 år) behov av ekonomiskt bistånd, upplevelsen av att uppbära detta samt att nå ökad kunskap om vilket stöd unga vuxna behöver från kommunen för att öka möjligheten att bli självförsörjande. I denna kvalitativa studie genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna som uppbar ekonomiskt bistånd. Resultat av studien visar att den främsta orsaken till behovet av ekonomiskt bistånd är att respondenterna saknar arbete. Resultat indikerar att detta är till följd av låg utbildningsnivå. Studien visar att respondenterna har positiva och negativa upp-levelser av att uppbära ekonomiskt bistånd. De positiva upplevelserna som respondenterna uttrycker är att det ges möjlighet till eget boende. Respondenterna uppger att de negativa upplevelserna är att de känner att andra i omgivningen ser ner på dem på grund av behovet av ekonomiskt bistånd. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna önskar personligt och regelbundet stöd från socialsekreterarna för att vägen mot självförsörjning ska underlättas. / The intention of this study was to learn about possible causes of young adults (18-24 years) need of social welfare as well as their experience of receiving it. The intention was also to achieve more knowledge of what kind of support the young adults need from the social ser-vices to reach economic independence. The authors of this qualitative study did semi struc-tured interviews with six young adults who receive social welfare. The result indicates that the main reason for the need of social welfare is that the respondents are unemployed as a result of low levels of education. The study shows that the respondents have both positive and negative experiences of receiving social welfare. The positive experience is that the respond-ents express that they are having the opportunity to have their own apartment. The respond-ents indicated that the negative experience is that they feel that others around them dispar-age them because of their need of social welfare from social services. Finally, the result of this study shows that the respondents wish more personal and regular support from the social workers to become economic independent.

Skuldsättningsgraden hos svenska hushåll ökade stadigt från i mitten av 1990-talet fram till 2008. För att hejda denna utveckling införde finansinspektionen i oktober 2010 ett allmänt råd om begränsning av säkerhet i bostad vid upptagande av lån, det så kallade bolånetaket. Innebörden av detta är att 15 procent av bostadens marknadsvärde i kontanta medel krävs vid upptagande av bostadslån. För en förstagångsköpare som skall köpa bostad i Göteborg betyder det att en betydande summa pengar skall ha sparats ihop. Eller så blir alternativet att ta ett dyrare blancolån om inte kapitalet finns. För att undersöka hur förstagångsköpare i Göteborg har löst det ekonomiska genomfördes en enkätundersökning bland studenter på Chalmers Tekniska Högskola, Göteborgs Universitet och Högskolan Väst. Här undersöktes även hur de som har köpt före samt efter oktober 2010 har löst det ekonomiskt. Banktjänstemän och fastighetsmäklare intervjuades för att få en inblick i hur de ser på bolånetaket, samt hur de tror förstagångsköparna påverkats. Enkätundersökningen visade att majoriteten av de som skall köpa sin första bostad planerar att spara ihop till kontantinsatsen. Hälften av de tillfrågade förstagångsköparna beräknar att kunna spara ihop till kontantinsatsen på 1-3 år. De tillfrågade banktjänstemännen och fastighetsmäklarna ser samtliga att lösningen efter bolånetakets införande blev att föräldrar fick hjälpa till ekonomiskt. Detta genom att gå in som borgenär, pantsätta sitt boende som säkerhet eller hjälpa till med kapital. Förstagångsköparna har i större utsträckning behövt hjälp utifrån för att klara av de ekonomiska kraven från bankerna. I Göteborg där bostadsbristen är stor finns inte alltid något annat val än att köpa en bostad. Lösningen blir ekonomisk hjälp från föräldrar. Undersökningen tyder även på att andragångsköpare i Göteborg har det svårt att byta bostad till något större eller köpa bostad som dyrare än den bostad de äger. Möjligheten finns att det är en fördröjning på bolånetakets effekter, och att bosparandet inom de närmsta åren kommer att öka. Förhoppningsvis kommer förstagångsköpare inte behöva ekonomisk hjälp från föräldrar. / Indebtedness in the Swedish market had steadily increased from the mid-1990s until 2008. For this reason, the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen) in October 2010 introduced a general advice on the restriction in the pawn of your property when applying for a mortgage, the so-called mortgage ceiling. This means that the buyer requires 15 percent in capital for the admission of mortgage. For a first-time buyer to buy a property in Gothenburg, this means that a significant amount of capital should be accumulated beforehand. The alternative, if assets are absent, is to take an unsecured loan, which is more expensive. To examine how first-time buyers in Gothenburg have solved the economic situation, a survey among students at University of Chalmers, University of Gothenburg and University West was conducted. It also examined how those who bought their first property respectively before and after October 2010 found a financial solution. Bank employees and real estate agents were interviewed to obtain their opinion on the mortgage ceiling, and how they think the first-time buyers were affected. The survey showed that the majority of those who plan to buy their first property are planning to save up for down payment. Half of those surveyed first-time buyers expects to save up for the down payment in 1-3 years. Respondent bankers and estate agents have seen that the solution for introduction of the mortgage ceiling was that parents had to help financially. This was done by becoming a creditor, pledging their homes as security or helping with financial assets. First-time buyers have in greater extent needed help from outside to meet the financial demands of the banks. In Gothenburg, where the housing shortage is high, there is not always another choice but to buy a home. The solution is to get financial help from parents. The study also suggests that second-time buyers in Gothenburg find it difficult to buy something bigger, or buying a home that is more expensive than the home they live in. There might be a delay in the mortgage ceiling effects, and that savings will increase within the next few years. Hopefully first-time buyers in the future will be able to stand on their own without parental financial assistance.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material. Kerstin Svenssons’ (2001) theory regarding the social worker’s position has also been used to analyse the study’s gathered material. The study shows that social workers consider themselves to have a relatively large discretion in their daily work. However, the majority of the social workers agree that despite the great discretion they can at times feel limited in their work. Findings of the study also show that social workers are either more controlling or more supportive in meeting with the client.

This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests. / Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har. De ekonomiska stöden som uppsatsen presenterar är banklån, checkkredit, mikrolån, företagslån, stöd vid start av egen näringsverksamhet, särskilt stöd vid start av egen näringsverksamhet, stöd till egenstartare, regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. De organisationerna som redovisas är Swedbank, Insamlingsstiftelsen IFS rådgivningscentrum, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, Jobs and society NyföretagsCentrum och Nutek, verket för näringsutveckling. De ekonomiska stöden riktas till olika yrkesgrupper beroende på vilken yrkeskategori sökanden befinner sig. Genom att den sökande väljer ett av de ekonomiska stöden väljs också en organisation som har rådgivning att ge. Alla ekonomiska stöd passar inte in på den genren som har valts för den här uppgiften. Det beror på att en del stöd har så speciella krav på den sökanden att det inte alltid passar för hantverkare och konsthantverkare.</p>

Denna studie bygger på en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rättviseteori som behandlar frågan om hur rättvisa ska kunna uppnås i en globaliserad värld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jämlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att räknas som rättvisesubjekt för att omfattas av de rättigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krävs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhället och deras vistelse här är villkorad på det sätt att de exempelvis krävs inneha tillräckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska välfärdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation där de utestängs från viktiga sociala arenor i samhället till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hävda sina rättigheter och få dessa tillgodosedda. Konsekvensen av detta blir att de hindras från möjligheten till jämlikt deltagande i det samhälle de befinner sig i. Resultatet visar också att avsaknaden av både kunskap och tillgång till resurser försvårar det sociala arbetets genomförande när det kommer till gruppen utsatta EU-medborgare.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter. Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Samtliga intervjuade socialarbetare var noga med att poängtera att deras arbetsrutiner och förberedelser är lika oavsett vilken socioekonomisk grupp barnet tillhör. I resultatet redogörs vilka arbetsrutiner socialarbetarna har i arbetet med barn som far illa. Resultatet visar även att inte heller mötet påverkas av familjens socioekonomiska status. Däremot förekommer att ekonomiskt resursstarka familjer anlitar advokater vid mötet med socialarbetarna. De dominerande ärendetyperna i socialtjänst och fältteam som gäller barn och ungdomar i studiens målgrupp är: relationskonflikter, alkohol-och drogproblem, prestationsångest och psykisk ohälsa. Problematiken som framkommer i studien drabbar nödvändigtvis inte bara ekonomiskt resursstarka barn och ungdomar. Dock kan familjens ekonomi ha en inverkan på hur problematiken utformas och utvecklas. Materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Slutligen har författarna besvarat frågeställningarna och diskuterat om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, utifrån ett socialarbetarperspektiv.

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor. Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet. Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul. Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden. De kunde tänka sig att flytta för att få den utbildning de vill ha. Sammanfattningsvis visade resultatet att ungdomarna föredrog att försörja sig genom arbete, studielån eller att ta emot hjälp från föräldrar. De såg ekonomiskt bistånd som en sista utväg som de dock skulle ta emot om inget annat återstod.