<p>Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra.</p><p>Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer.</p><p>Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande.</p><p>Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.</p>

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sällan i forskningssammanhang. Som blivande lärare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. Därför behandlar detta examensarbete vad elever lär sig av dessa utbyten, men även hur lärandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lär kan medföra. Uppsatsen baseras på litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgår att gymnasieelever beroende på utbytets syfte, mål och omfattning tillägnar sig kunskaper inom språk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekräftas i stort av elevernas berättelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktär varierar mellan olika grupper och individer. Arbetet visar att internationella utbyten kan få elever att utvecklas på ett sätt som de inte känt tidigare. De flesta informanterna bekräftar att de lärt sig mer än de kunnat hoppas på medan några förväntat sig mer. Över lag stämmer elevernas erfarenheter väl överens med skolans internationaliseringsuppdrag och teorier om erfarenhetsbaserat lärande. Eleverna beskriver på ett inspirerande sätt hur varje upplevelse, erfarenhet och reflektion ständigt förändrar människans syn på sig själv och världen.

De elever lärare möter i dagens skola är vana vid att se på film (von Scantz, 2016, s. 141). Läraren ges därför enligt Westergren (2016, s. 61–62) genom att bruka film i sin undervisning en möjlighet, till att använda ett språk som eleverna är väl förtrogna med. Film som läromedel kan även ge en stark känslomässig och gemensam upplevelse som eleverna kan dela tillsammans. Andersson (2014, s. 109) förklarar att då lärare tenderar att koppla ihop film i undervisning med stökighet i klassrummet och tidskrävande arbetsuppgifter, väljer flertalet lärare bort att använda mediet. Med detta i åtanke ämnar denna studie analysera vad forskning säger om film som pedagogiskt redskap, både genom samtal (filmundervisning) och skapande (filmskapande).  Syftet med studien är att analysera vad forskning säger om filmundervisning och dess konsekvenser för elevers utveckling av literacy i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (F-3). Syftet vill vi uppfylla genom att i litteraturstudiens resultatdel besvara följande frågor: <ul type="disc">Hur påverkas elevers literacyutveckling av filmundervisning i F-3? Vilka attityder finns det hos lärare till filmundervisning för F-3?    Denna litteraturstudie har eftersträvat att inkludera både internationella och nationella vetenskapliga publikationer som behandlar ämnesområdet. Det utvalda materialet har analyserats och dess relevans har säkerställts genom urvalskriterier. Teorier som behandlas är; sociokulturell teori, sociosemiotisk teori samt Luke och Freebodys modell för utveckling av literacy. Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att film bidrar till engagemang hos eleverna vilket motiverar dem. Vidare möjliggör filmundervisning att eleverna kan börja koppla innehåll i texter till egna erfarenheter. Genom att analysera film får eleverna bättre förståelse för berättelsers struktur och uppbyggnad. Vidare kan filmupplevelsen skapa en gemensam referensram för eleverna. Resultatet utifrån studiens andra frågeställning visar att lärarens attityd till film påverkar hur film används i undervisning. Om läraren har en negativ inställning till film kommer detta att skicka signaler till eleverna om vad som anses som lärande eller inte, vilket påverkar elevernas uppfattning av filmmediet. Sammanfattningsvis ser vi att filmundervisning kan ha positiva effekter på elevers utveckling av literacy. Enligt läroplanen är det viktigt att koppla ihop elevernas egna erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter med skolans (Skolverket, 2017b, s. 8). Genom att i undervisningen använda sig av film möjliggör lärare för eleverna denna viktiga koppling till deras egna erfarenheter.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ metod undersöka elevers skrivande och därmed bidra till befintlig forskning om elevers skrivande och vad som kan motivera dem att skriva. Tre frågeställningar har formulerats: Vilka tankar har elever om de egna texternas innehåll? Vad motiverar elever till att skriva? Hur tar lärare tillvara innehållet i elevers texter i sin undervisning enligt dem själva? För att besvara dessa frågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med en grupp elever i årskurs 2 och 3 och deras lärare. Databearbetningen har skett med hjälp av en fenomenografisk metod och det sociokulturella perspektivet har fungerat som teoretiskt ramverk. Resultatet visar, i enlighet med tidigare forskning, att elevers skrivande framförallt sker med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och intressen, samt att det skrivande de säger sig tycka allra bäst om och därmed även uppfattar som mest motiverande är det där de själva får bestämma över innehållet. Av resultatet framkommer det även att läraren har betydelse för elevernas motivation, till exempel genom sin förmåga att motivera eleverna att skriva utifrån elevernas specifika intressen eller erfarenheter. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, examine pupils’ writing, and in doing so contribute to the existing research regarding pupils’ writing and what might motivate their writing. Three research questions are formulated: What thoughts do the pupils have regarding the content of their own texts? What motivate the pupils to write? In what way do teachers, in their own opinion, utilize the contents of the pupils’ texts in their practice? To answer these questions semi-structured interviews were conducted with a group of pupils in grades 2 and 3 and their teachers. Data was processed with a phenomenographic method, and the sociocultural perspective was used as a theoretical framework. In accordance with previous research, the result shows that the pupils’ writing begin with their own experiences and interests. The type of writing they prefer, and regard to be most motivating, is when they themselves can decide the content. From the result it also emerges that the teacher has importance for the pupils’ motivation, for instance in their ability to motivate the pupils to write using their own experiences and specific interests.

Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Föreliggande studie baseras på intervjuer med verksamma lärare för årskurs 4-6 i de samhällsorienterade ämnena. Syftet med studien har varit att undersöka vilka undervisningsstrategier lärare använder för att ta tillvara elevers erfarenheter samt vilka förekommande faktorer lärare upplever utgör hinder för att ta tillvara elevers erfarenheter.I studien intervjuades fyra olika lärare varpå intervjumaterialet sammanställdes och analyserades. Då två intervjuer liknade varandra valdes tre av intervjuerna ut att presenteras i studiens resultat. Intervjumodellen valdes utifrån Alvehus (2013) gällande olika intervjumodeller vilket ledde till att semistrukturerade intervjuer utfördes. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares arbetsplats.Resultatet av studien visar att lärare som väljer tematiskt samt problembaserat arbetssätt i större utsträckning anser sig ta tillvara elevers erfarenheter i undervisningen. I enlighet med både Dewey och Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra visar även resultatet att de lärare som bedriver den typen av undervisning också är de lärare som faktiskt planerar för och använder elevers erfarenheter i undervisningen. Dessutom visar resultaten att faktorer som lärarna upplever utgör hinder för tillvaratagandet av elevers erfarenheter främst utgörs av inre ramar så som tid, elevgruppens storlek samt alla elevers olika erfarenheter.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt. Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt. Aspekter som ansetts ha betydelse för elevers erfarenheter och trivsel är bland annat elevernas beteende, vuxnas närvaro och åldern på eleverna som vistas på en specifik plats. I resultatet lyfts också aspekter i den fysiska miljön som viktiga för trivseln i skolan, dessa är bland annat fräschhet i lokalerna, tillgång till mötesplatser, tilltalande inredning, möblering och ljusinsläpp et cetera.

Syftet med den här studien är att beskriva några elevers erfarenheter av att vara elev i gymnasiesärskolan och att lyfta fram deras berättelser. Med fokus på lärande, inflytande, delaktighet och tillhörighet.  Det är en studie som har sin grund i ett inifrånperspektiv som handlar om förståelse för elevers perspektiv. För att kunna förstå elevers perspektiv behövs tolkningar, tolkningar är den teoretiska ansatsen hermeneutikens grundsyn och därför fann jag hermeneutiken vara passande till min studie. Som metod för att kunna besvara mitt syfte har jag använt mig av livsvärldsintervjuer. Studiens resultat bygger på fyra elevintervjuer. Resultaten som framträdde var att eleverna var alla positiva till sin skola, de såg en skola där de fick känna gemenskap. De beskriver att meningen med att utbilda sig handlar om att lära sig något. Några har dessutom en tanke med att lärandet ska skapa bättre förutsättningar för dem i vuxen ålder. Resultatet visade också att eleverna är medvetna om sina behov, svårigheter och kunde relatera dem till olika situationer som de möter och har mött. Vad som också blev synligt i elevernas berättelser var att det förekom begränsad samverkan med gymnasiet. / The purpose of this study is to describe some pupils’ experiences of being a student in upper secondary schools forintellectual disabilities, and highlight their stories. The study has its focus on learning, influence, participation and belonging. It is a study with its base on an inside perspective; the understanding of the pupils' own perspective. In order to understand the pupils' perspective, you need interpretation. That are the theoretical approach to the basic view of the hermeneutic character, hence I found hermeneutics appropriate for my study. As a method to be able to find the answer of the purpose of the study, I have used the life-world interviews. The result of the study is based on the interviews of four pupils. The results that emerged was that all the pupils were positive about their school, they saw a school where were able to feel togetherness. They all describe that the purpose of education is about learning. Some also thought that learning could create better situations for them in adulthood. The results also showed that the pupils are aware of their needs and difficulties and can relate them to different situations they have faced and will face. What also became obvious in the pupils' stories was that there was limited interaction with high school.

The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.