Mitt övergripande syfte med denna studie är att ur ett livsvärldsperspektiv undersöka hur tre elever med läs- och skrivsvårigheter upplever användandet av IT - baserade lärverktyg. Studien vill även ta upp elevernas erfarenheter av att använda sig av IT -baserade lärverktyg i undervisningen som en del av deras lärande, ur dåtida, nutida och framtida perspektiv.   Ansatsen livsvärldsfenomenologi har legat till grund för denna studie. Den ger tillträde till att undersöka och beskriva elevers levda erfarenheter. I livsvärldsfenomenologisk ansats får jag tillträde till personers livsvärldar.   Som metod användes kvalitativ forskningsintervju. I studien visar sig detta genom att jag använde mig av en frågeguide. Mina frågor var få och mitt intresse för elevernas egna berättande var i fokus.     Eleverna beskriver att de IT -baserade lärverktygen har blivit en del av deras livsvärld. Att använda sig av dem i undervisningen ses som en naturlighet. De använder sig dagligen av någon form av IT -baserade lärverktyg. Dessa kan vara datorer, surfplattor eller smartphones. Lärarna har ökat sin kompetens vad det gäller att implementera dessa i undervisningen. I resultatet visar det sig att eleverna upplever ett behov av att använda sig av IT -baserade lärverktyg, för att utveckla sitt lärande i undervisningen. Eleverna ser nyttan med dem. / My purpose with this study is that, from a lifeworld perspective examine how three students with reading and writing difficulties experience the use of assistive technology. In this study you also learn about the students’ experience in the use of assistive technology in teaching as part of their learning from past time, present and future perspective. Lifeworld phenomenology has been the approach for this study. It provides access to investigate and describe the students’ lived experiences. The method that I used is a qualitative research interview. In the study I have used an interview guide. My questions were few and my interest in the students' own narrative was in focus.   Students describe that the assistive technology has become a part of their lifeworld. Making use of them in teaching is seen as an everyday activity. They daily use some form of assistive technology. These can be computers, tablets or smartphones. Teachers have increased their skills when it comes to implementing them in their teaching. The result shows that students feel a need to make use of assistive technology to develop their learning in teaching. They can see the profit in using them.

The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share. Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment. One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading. One other result with the study is that the pupils in this type of school have a relatively positive view on grades. The result of the study also shows that the pupils that have been interviewed experience grades as something that is important for them even though they don´t seem to be especially aware of their own grades. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter elever inom gymnasiesärskolan har av att få betyg samt vilka konsekvenser detta får för hur elever formas och formar sig som skolelever. Fyra elever som går på en gymnasiesärskola i en svensk kommun har deltagit i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Samtliga analyser som gjorts har fokuserat på dessa elevers berättelser om att få betyg. Jag har ställt öppet formulerade frågor så att eleverna själva har getts möjlighet att lyfta fram de erfarenheter de själva vill. Tre kategorier som jag har använt mig av, med utgångspunkt från denna studies frågeställningar, för att analysera svaren i intervjumaterialet är hur eleverna berättar om grunderna för betygsättning, elevernas självinsikt i sina berättelser kring sina egna betyg samt elevernas syn i sina berättelser på betygens betydelse. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy enactment. En slutsats i denna studie är att såväl lärare som elever i gymnasiesärskolan ofta utgår från andra faktorer än vad som anges i olika policydokument för vad som ska ligga till grund för lärares betygsättning. Ett annat resultat med studien är att eleverna i gymnasiesärskolan har en relativt positiv syn på betyg. Studiens resultat visar även att eleverna som har intervjuats upplever att betygen är viktiga för dem trots att de inte verkar vara särskilt medvetna om sina egna betyg.

Syftet med studien är att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesärskolan har av ämnet matematik. Den teoretiska ansatsen utgår från grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska förhållningssätt. Jag analyserar mina resultat utifrån Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studien är kvalitativ och gruppintervju används som metod. I gruppintervjun deltog sju elever som går i olika årskurser på gymnasiesärskolan. Eleverna går i Handelsprogrammet, Hotel och Restaurangprogrammet och Naturbruksprogrammet. Fokus i analysen är på vilka konstruktioner av skolämnet matematik, sig själva som matematikelever och nyttan med matematikkunskaper som eleverna gör. Resultatet visar att matematik som skolämne ses som ett nödvändigt ont och något som upplevs som svårt men viktigt. Det upplevs också som onödigt av vissa elever. Men även om relationen till matematik och rollen som matematikelev uppvisar kluvenhet, så var eleverna överens om att matematik var nyttigt att kunna i vardagslivet. Det fanns en stor samstämmighet bland de intervjuade eleverna om att man klarar sig bättre som vuxen om man kan matematik. / The purpose of the study is to describe the experiences students in Upper Secondary Special School have from the subject mathematics. The theoretical approach is based on the fundamentals of constructionism and Berger and Luckmann's (2008) approach to sociological knowledge. I analyse my results through Hacking (2000) and a social constructionistic perspective. The study is qualitative and a qualitative group interview is used as method. In the group interview, seven students in different levels on Upper Secondary Special School, participated. The students attend the Tradeprogram, Hotel and Restaurantprogram and Natural Resources Program. The focus of the analyse is which different constructions of the school matemathic, themselves as mathlearners and the usefulness of mathematics knowledge, that the students do. The result shows that mathematics as a school subject is seen as a necessary trouble and something that is perceived as difficult but important. It is also perceived as unnecessary by some students. But even if the relation to mathematics and the role of mathematics student exhibits ambivalence, the students were agreed that mathematics is useful to everyday life. There was a broad consensus among the interviewed students that you are doing better as an adult if you know mathematics.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om elevers perspektiv på användandet av digitala verktyg i socialt samspel, som stöd i undervisningen och i vardagen. För att belysa detta område har elever som går ett nationellt yrkesprogram i gymnasiesärskolan intervjuats. Intresset för denna studie uppkom då jag genom mitt arbete inom särskolans verksamheter ibland upplevt att jag inte haft tillräckligt med kunskap inom detta område för att kunna stötta eleverna optimalt. Tidigare forskning visar att användandet av digitala verktyg i undervisningen har positiva effekter för elever med utvecklingsstörning. Det finns även forskning som visar att användandet av digitala verktyg kan bidra till ökad självständighet och delaktighet i samhället för dessa personer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där lärande och utveckling sker i interaktion mellan människor. En kvalitativ halvstrukturerad intervju, valdes som metod för att samla in det empiriska materialet. Resultaten i studien pekar på att eleverna använder vanligt förekommande funktioner i mobiler och datorer i många olika kontexter. Enligt eleverna är verktygen en nödvändighet för både undervisningen och för att kunna vara delaktiga i samhällets alla delar. Inga specifika funktioner eller användningsområden som kan härledas till just gymnasiesärskolans verksamhet framträdde i studien. Eleverna uttryckte att de lärt sig använda verktygen av sig själva eller utav kompisar. De uppgav också att de själva funnit lämpliga strategier och användningsområden för verktygen som kompenserar olika funktionsnedsättningar eller andra svårigheter både i och utanför skolan. För att belysa området ytterligare kan det vara lämpligt att studera användandet av digitala verktyg utifrån speciallärares perspektiv och se vilka möjligheter det finns för att utveckla användandet av de verktyg eleverna redan är förtrogna med i undervisningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about students’ perspectives on the use of digital tools in social interactions, education and everyday life. In order to examine this area, students in compulsory school for pupils with learning disabilities have been interviewed. The interest for this subject arose when I during my work in special school sometimes experienced a lack of knowledge, regarding digital tools, on how to support the students fully in their education. Previous research shows positive results for students with intellectual disabilities regarding use of digitals tools during education. There are also studies that show that using digital tools can contribute to increase the independence and connection to the society for these people. This study is based on a sociocultural perspective, where education and personal growth is developed by interaction between people. In order to collect empirical data, a qualitative semi-structured interview method was selected. The results indicate that the students are using common functions in both smart phones and computers in a variety of contexts. According to the students, the digital tools are necessary for their education as well as their participation in all parts of the society. The study did not result in any features or applications used specifically for educating students in compulsory school for pupils with learning disabilities. The students expressed that they learned to use the tools by themselves or from friends. They also stated that they themselves found appropriate strategies and area of use for the tools that compensate for different disabilities or other difficulties both inside and outside the school. Regarding future research in this area one suitable approach could be to use the special education teacher’s perspective as a main source and explore the possibilities to further develop the digital tools the students already are familiar with, towards a better education.

Många elever med utomsvensk bakgrund känner idag att deras erfarenheter inte får tillräckligt stor uppmärksamhet i skolans undervisning. Många av dessa elever läser svenska som andraspråk, vilket gör att detta är relevant att reflektera över som lärare i svenska som andraspråk. Hiphopen har länge behandlat teman som utanförskap, identitetsskapande och etnicitet för att skildra erfarenheter som kan liknas med elevernas. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida hiphoplåtstexter kan användas i undervisningen på ett likvärdigt sätt som den mer traditionella texttypen novellen. Dessa texter kopplas sedan till skolans undervisning för att analysera huruvida dessa kan användas för att synliggöra svenska som andraspråkselevers erfarenheter. Genom kritisk diskursanalys analyseras förekomsten av identitet, etnicitet och utanförskap i fyra hiphoplåttexter och två noveller, för att upptäcka om dessa tre teman skildras på ett liknande sätt i de två texttyperna. Resultatet visar att texterna skildrar uppsatsens tre teman på ett liknande sätt och att dessa således kan räknas som likvärdiga. Kopplat till undervisningen framförs det även många argument för att dessa texter passar utmärkt för att uppfylla både läroplanens mål och synliggöra elevernas erfarenheter.

Many people with dyslexia find second language learning difficult (Gallardo, et al., 2015; Csizér, et al., 2010; DiFino & Lombardino, 2004; Simon, 2000). A language with a deep orthography has little correspondence between the spelling of a word and its pronunciation, and is said to cause a higher degree of faulty decoding by people with dyslexia (Lindgren & Laine, 2011; Rontou, 2012). English is one of the languages with the deepest orthography (Seymour, Aro & Erskine, 2003). In contrast, one study has found that some exceptional dyslectics read with greater ease and correctness in English compared to their mother tongue Swedish (Miller Guron & Lundberg, 2000). The aim of this study is to contribute to knowledge about how young adults with dyslexia have experienced learning English in primary and secondary school. It is a retrospective study with two participants, whose life histories are in focus. The research questions for this study are: -          What themes arise in the participants’ life histories, concerning the connection between dyslexia and second language learning in English? -          What perspectives of special education have pervaded the English teaching that the participants took part in? -          In which ways were the participants included in the English teaching that they took part in, seen from three aspects of inclusion: spatial-, social- and didactic inclusion? Firstly, the results show that despite having very different experiences of dyslexia and learning English in primary and secondary school, certain common themes arise when cross-analysing the participants’ life histories: -          Support at home and in school affects the motivation for learning English -          English is more difficult to learn compared to other school subjects -          Lower self-esteem/self-worth -          The need for repetition and time for learning English Secondly, the results show that it was mainly the compensatory- and critical perspectives that pervaded the teaching of English that the participants took part in. Only to a minor extent was the dilemma perspective noticeable. Finally, the results show that one of the participants mainly experienced two aspects of inclusion, spatial- and social inclusion, throughout primary and secondary school. Although, one specific teacher managed to include the participant according to all three aspects of inclusion. The other participant, on the other hand, did not experience being included according to any of the aspects. The participants of this study have shown that learning English is definitely a possibility for a person with dyslexia. However, it has not been a walk in the park for either of them but has required a lot of hard work and feelings of distress along the way.

The aim of the study is to examine factors influencing students’ feelings of pleasure or pain associated with school mathematics. Own experience of students’ frustration about mathematics and concern about students not reaching desired goals is the driving force in this study. It contributes with knowledge from the students' perspective. Hopefully the result can help others, teachers and parents, to strengthen pupils’ desire and ability to learn. Students’ emotions about mathematics are important for learning and mathematics can cause joy as well as anxiety. The students who are positive often need stimulation and challenge, but are usually not a problem for the adults. The negative emotions, especially fear, is something that adults should take into account and try to develop for the better. Anxiety can be described as "a lack of well-being". It can cause panic, paralysis and mental disorganization when students are required to solve math tasks. Math anxiety can also be defined as a combination of stress before the test, low self-esteem, fear of failure and negative attitudes towards learning mathematics. Symptoms can include avoidance of formal mathematics instruction, poor test results and that instructions will not have the expected effect. There is a phenomenological approach of the study. Phenomenology studies how the consciousness creates meaning. The focal point is trying to learn about the students’ experience of their 'Being-in-the-World'. How do students view school mathematics, and why? What can create desire for learning mathematics? What can create uneasiness in learning mathematics? In order to get a better view of this complex area four different data sources are used. Eight pupils are interviewed individually. 19 students participated in focus group interviews. 134 students, ages 11-13, answered questions in a web survey. One class observation was also made. The result was formed into three important factors, Student’s own view of capacity and attitude to mathematics, Importance of relations to others (teachers, class mates, parents) and Content and working forms. Three different themes came into focus – Understanding, Working atmosphere and Safety. The four main areas of importance, as seen in this study, are Interaction student-teacher, Understanding and feeling of success, Good atmosphere in the classroom and Awareness about the use of mathematics. The results show areas of importance for pupils who are feeling math anxiety. They are less aware of how mathematics can be of use for them also outside school and the importance of mathematics in their future lives. They need a much stronger support from adults, teachers and parents, in their math studies, than pupils without anxiety. The classroom environment can also cause problems, if students do not feel safe or feel stressed or disturbed by other pupils or teachers. There are also a few differences between the girls’ and the boys’ experiences, where girls seem to reflect more about their uneasiness when it comes to mathematics, sometimes caused by the boys. What can teachers learn from this study? In short: motivate, teach and let the pupils talk.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.