Student influence in school-age educare. A scientific essay on student influence, student participation and a democratic approach in school-age educare. This scientific essay explores how teachers relate to student influence, student participation and democratic praxis in compulsory primary school and school-age educare. The main focus being the relationship between student influence and the professional role of the school-age educare teacher in Primary school. The aim was to gain an understanding of whether student influence and student democracy affect students' wellbeing, and if so, how? Could practical knowledge and well working social relations increase student influence? We describe two different events based on our own experiences. The first one tells how a teacher in school-age educare only listens to contributions from one student, the second recounts several school-age educare teachers’ attitudes towards students’ various proposals at a student council. We have also carried out participatory observations. The curriculum for the school-age educare clearly states that democratic values and students’ influence through participation should govern the activities. We feel there is a certain contradiction between theory and practice, in that the school-age educare teacher truly believes he or she has a democratic approach when in reality, it is a sham democracy. Thus, we have chosen to write about student influence to highlight the importance of including this in the activities and how school-age educare teachers can affirm the students' initiatives and interests. We firmly believe in true democracy and everyone’s equal value and with that the possibility for each student to influence the content of the school-age educare schedule. Through reflections, studies of different theories, observations and our own experiences we have come to the conclusion that student influence makes students heard, seen and taken seriously. In addition, it also generates a stronger student self-esteem and increased well-being. Furthermore, if school-age educare teachers encourage student influence, the students dare to, and want to, express their thoughts. In our opinion, school-age educare teachers have an obligation to create a non-judgemental environment where all this is possible. In all, students who experience true democracy and student influence will most likely feel more involved in the context. / Sammanfattning Vår vetenskapliga essä handlar om hur fritidslärare förhåller sig till elevinflytande, delaktighet och demokrati. Vi har tagit fasta på begreppet elevinflytande i förhållande till vår yrkesroll som fritidslärare. Genom denna essä vill vi undersöka och få förståelse om elevinflytande och demokrati påverkar elevernas välbefinnande och i så fall hur? Kan praktisk klokhet och goda relationer öka elevinflytandet? Vi kommer i essän att använda oss av självupplevda händelser och gestalta två olika berättelser. Den ena berättelsen handlar om att fritidsläraren låter endast en elev ha inflytande. Den andra handlar om fritidslärarnas inställning till elevernas olika förslag på ett fritidsråd. I fritidslärarnas styrdokument deklareras tydligt att demokrati, delaktighet och elevinflytande ska styra verksamheten. Vi uppfattar att det finns en viss motsättning mellan teori och praktik, att fritidsläraren “tror” att förhållningssättet är demokratiskt men i realiteten är det skendemokrati. Vi har även genomfört deltagande observationer. Vi har valt att skriva om elevinflytande för att synliggöra vikten av att inkludera inflytande och demokrati i verksamheten och hur fritidslärare kan bejaka elevernas initiativ och intresse. Vi brinner för demokrati och allas lika värde och anser att varje elev ska få möjlighet att påverka innehållet i fritidsverksamheten. Reflektioner, tankar och insikter kring olika teorier, observationer och våra egna erfarenheter har fått oss förstå att genom att utöva elevinflytande blir eleven sedd, hörd och tagen på allvar. Det genererar i en starkare självkänsla och ett ökat välbefinnande. En slutsats som vi har kommit fram till är att om fritidsläraren bejakar elevinflytande, vågar, vill och stärks eleven i att kunna uttrycka sina åsikter. Vi anser att det är fritidslärarens skyldighet att skapa en sådan sfär för eleverna i fritidsverksamheten. Genom att eleverna bemöts med ett förhållningssätt som främjar elevinflytande, delaktighet och demokrati leder det till att eleverna med största sannolikhet kan uppleva känsla av sammanhang i verksamheten.

Allt fler elever väljer att inte delta i idrottsundervisningen på grund av olika anledningar. En av anledningarna är upplevelsen av låg grad av motivation. Om elever får en känsla av autonomi, det vill säga valfrihet och självbestämmande finns en större chans till att uppleva inre motivation, menar självbestämmande teorins skapare Edward L. Deci och Richard M. Ryan (2000a). Därför blir lärarnas sätt att arbeta en viktig faktor för att elever ska bli motiverade och ett arbetssätt kan vara att använda sig av ett autonomistödjande förhållningssätt (Jonsson, 2019) i sin undervisning. Syftet med studien har därför varit att undersöka lärares upplevelser av hur elevinflytande används i idrott- och hälsa undervisningen och hur lärare kan arbeta för att elever ska få en känsla av delaktighet och inflytande. I det autonomistödjande förhållningssättet finns sex instruktionsbeteenden som kan vara till hjälp i idrottslärarnas sätt att motivera sina elever. I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där sju idrottslärare i grundskolan intervjuades. Resultatet visar att lärarna i denna studie upplever elevinflytande som ett av de svåraste uppdragen i skolan samtidigt som de vet att elevinflytande påverkar elevernas motivation. Som grund till det autonomistödjande förhållningssättet används de sex instruktionsbeteendena till stor del av lärarna samtidigt som det finns delar att jobba vidare med.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om hurelever tolkar, och är medmedvetna om, skolans demokratiska ambitioner.Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är pragmatismen medutgångspunkt i John Deweys företrädande för pragmatismens funktion.Resultaten identifierar olika faktorer som påverkar hur skolansdemokratiuppdrag tolkas av F-3-elever och även hur väl medvetna de är omskolans demokratiska undervisning. Studiens slutsats är att F-3-elever saknaren fullt utvecklad medvetenhet om begreppet demokrati och behöver därförkontinuerligt fostras in i processen för att bli goda demokratiska medborgare.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om inomhusmiljöns utformning. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  Vad anser lärare i fritidshem är viktigt i utformningen av inomhusmiljön?  Vad ser lärare i fritidshem för möjligheter respektive hinder i utformningen av inomhusmiljön?  Hur upplever lärare i fritidshem att elever kan vara delaktiga i utformningen av inomhusmiljön?  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med lärare som samtliga arbetar på olika fritidshem.  Resultatet visar att lärare i fritidshem ser ändamålsenliga rum som viktigt i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Ändamålsenliga rum är rum med ett tydligt syfte, detta medför en tydlig struktur där eleverna vet vad som förväntas av dem i de olika rummen. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de har helt egna fritidslokaler ser det som en möjlighet i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Inomhusmiljön kan då utformas helt utifrån fritidshemmets verksamhet och de elever som går där. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de delar lokaler med den obligatoriska skolan ser det som ett hinder i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Material måste hela tiden städas undan och utformningen sker utifrån både den obligatoriska skolan och fritidshemmet vilket kräver en ständig kommunikation mellan de olika verksamheterna. Lärarna upplever att eleverna kan och bör vara delaktiga i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Detta sker dels genom kommunikation mellan lärare i fritidshem och eleverna samt genom att ha elevernas intressen och behov i åtanke när inomhusmiljön utformas.

Denna studies syfte är att väcka frågor kring elever i behov av särskilt stöd och deras påverkansmöjligheter när det kommer till den individuella stöttningen som anordnas iskolan. Med elevernas perspektiv i fokus, undersöks det genom kvalitativmetod hur elevernas upplevelser av det individuella särskilda stödet i grundskolans årskurser 6–9på två skolor ser ut. Denna studies resultat grundas i fem elevers upplevelse utifrån fyra huvudfrågor och redovisas i resultatdelen som löpande text var elevs upplevelse för sig. Genom analys och diskussion ställs resultatet i förhållande till den valda teoretiska bakgrunden som leder till viktiga slutsatser om att det individuella stödet kan upplevas olika av individerna beroende på bland annat deras behov men även hur stödet som skolorna anordnar kan se ut. Även elevernas upplevelse av delaktighet i utformning av ”sin skola” ser olika ut. I denna studie framgår det tydligt att eleverna känner en ökad inkludering där det finns öppna forum för diskussion och utvärdering av det särskilda stödet de får. Tillåtande miljöer samt eleven i behov av stöd som är själv inkluderad i utformning av stödet konstanternas vara av betydande vikt även när det kommer till elevernas positiva upplevelse av skola och motivation till mottagandet av det anordnade särskilda stödet. Med dessa delaktighetsformer inkluderas eleverna i utformandet av ”sin skola”. Eftersom det går att konstatera att inkludering inte upplevs innebära samma sak för samtliga respondenter i denna studie kan vi dra slutsatsen att det är av yttersta vikt att inkludering fortsatt formas utifrån varje elevs förutsättningar och med hänsyn till elevernas egna önskemål. Denna studie har varit bidragande med nya insikter i mitt arbete som skolpersonal och kommer definitivt göra avtryck i all fortsatt arbete med elever i behov av särskilt stöd som jag är del av.

”But what does it mean in practice?” is a phenomenographic study that aims to examine how music teachers experience inclusion of pupil influence in their teaching and if there is a connection between pupil influence and motivation. The study leans on previous research that has been done in both pupil influence and motivation. The method in this study consists of five semi-structured interviews with active music teachers in different high schools. The results show that most of the music teachers in question use the curriculum as an assurance to include the proper elements to each semester’s work areas. The interviewed teachers’ teams work actively on including pupil influence in their respective schools, but some of them express a desire to talk more about pupil influence and how it may be executed in practice. There are times when the music teachers choose to decrease the pupils’ influence depending on their age. The results additionally show that lack of time is an influential factor for whether music teachers choose to include pupil influence in their teaching or not. Furthermore all of the music teachers agree that there is a connection between pupil influence and keeping the lesson material up to date. This is due to the music teachers seeing a rise of the pupils’ motivation when given influence to choose songs and music genres for the music lessons.

Syftet med utvecklingsarbetet var att synliggöra elevinflytandet i fritidshemsverksamheten. Arbetet utgick från aktionsforskning som metod och presenterades via en utvecklingsmodell genom följande steg; nulägesanalys, kartläggning av tidigare forskning, planering och genomförande av aktionen samt kvalitativa intervjuer med elever före och efter aktionens genomförande. Genom multimodala verktyg infördes det förslagslåda och aktivitetstavlor på fritidshemmet för att undersöka om eleverna kunde bli mer medvetna om sitt inflytande. Det har visat sig ur tidigare forskning och vår nulägesanalys att det fanns ett stort intresse bland eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över aktiviteter på fritidshemmet. Däremot framgick det att flertalet elever hade svårt att tolka vad elevinflytande var och när det skedde. Det framkom i studien att synliggörandet av inflytande är en betydande faktor för att göra eleverna mer medvetna om att de får vara med och påverka verksamheten. I vår slutreflektion diskuteras det faktum att resultatet tog en annan riktning än vad vi räknat med. Det visade sig finnas ett behov av en slags verktyg där eleverna anonymt kunde placera lappar med andra formuleringar än önskningar. Då önskelådan desto längre tiden gick fick ta emot allt fler personliga meddelanden av eleverna.

Följande examensarbete fokuserar på frågan kring hur eleverna ska inkluderas i planering och genomförande av skolarbetet. Vi har valt att undersöka elevdemokrati i skolan generellt och i svenskämnet i synnerhet och belyser både rektors, lärares och elevernas perspektiv. Syftet är att diskutera hur skolans demokratiska uppdrag och arbetsformer framträder i svenskämnet. Vi vill veta hur elevinflytandet i svenskämnet ser ut i praktiken och jämföra detta med redan befintlig forskning. Utifrån detta vill vi se om det finns ett behov av elevplanerad undervisning, EPU (Se definition, kap 1.2) och vilka eventuella attityder som kan finnas gentemot denna typ av arbetsmodell. När vi skriver och intervjuar utgår vi från åk 7–9 och den svenska grundskolans läroplan och skollag.Även om vår idé och arbetsmodell enligt oss, med fördel kan appliceras i alla ämnen har vi valt att avgränsa vårt arbete till vårt förstaämne, svenskämnet. Resultat av intervjuerna visar på positiva attityder till en modell som EPU men lärarna och rektor menar att faktorer som ålder och mognad är avgörande gällande mängden delaktighet. Svenskämnet har genom våra undersökningar och tidigare forskning visat sig vara ett ämne där demokratifrågor med fördel kan appliceras, detta på grund av ämnets bredd och förmågor, det vill säga läsa, skriva, och tala som är grundläggande för att bidra till aktivt deltagande i en demokrati. Däremot visar våra undersökningar att svenskämnets innehåll sällan präglas av medbestämmande och elevinflytande gällande till exempel planering.Nyckelord: Elevdemokrati, Elevinflytande, EPU, Elevplanerad undervisning, Svenskämnet, Svenskämnet som demokratiämne

Denna studie kommer att beröra problemområdet inom skolans verksamhet gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande kommer till uttryck i praktiken. Syftet med studien är att, utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur sju lärare väljer att arbeta kring skolans demokratiska uppdrag samt med elevinflytande. För att koppla samman detta syfte med vårt fördjupningsämne SO, har vi noggrant granskat syftet gällande de samhällsorienterade ämnena, då framförallt samhällskunskap för årskurserna F-3 och dragit paralleller med läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Det teoretiska perspektiv som studien kommer förhålla sig till är pragmatismen, där vi valt att lyfta John Deweys tankar gällande pedagogik. De begrepp som tas upp för att kunna besvara frågeställningarna är: demokrati, demokratimodeller, demokratifostran, deliberativ kommunikation samt elevinflytande. Demokrati och demokratimodeller tas upp för att vi vill kunna få ett bredare perspektiv på hur demokrati kan komma till uttryck i praktiken. Demokratifostran berör lärarnas demokratiska uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Men för att elever ska kunna verka i ett demokratiskt samhälle måste deras kunskaper kring hur man bör kommunicera med varandra främjas. Därför kan deliberativ kommunikation ses som en viktig del av demokratifostran. Begreppet elevinflytande ska ha en central roll inom lärarnas pedagogiska verksamhet och det genomsyra hela skolans verksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod vilket innebär att studien intresserar sig för meningar, eller innebörden av ett fenomen snarare än statistiska verifierbara samband som en kvantitativ studie däremot hade gjort. Anledningen till varför vi valt att göra en kvalitativ studie är för att vi vill studera hur olika lärare tänker kring samt uppfattar det demokratiska uppdraget och elevinflytande inom skolans verksamhet. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer gjorda på två skolor, med sju olika lärare som arbetar i årskurserna F-3. Intervjuerna har efter genomförande arkiverats genom transkribering för att sedan användas som underlag för studiens bearbetning samt analys. För att kunna komma fram till ett resultat valde vi att dela upp frågeställningarna i tre olika punkter, vilka är: Lärarnas definition av demokratiuppdraget, Hur elevinflytande kommer till uttryck i praktiken hos respektive lärare samt Att skapa demokratiska medborgare - via olika råd, såsom klassråd och elevråd. Uppdelningen gjordes för att kunna få ett bredare perspektiv och fler infallsvinklar till att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat blev därefter att syftet i de samhällsorienterade ämnena (Skolverket, 2011:224-225) är nära sammankopplat med innehållet i läroplanens kapitel 1 “Skolans värdegrund och uppdrag” (Skolverket, 2011:5-9) samt kapitel 2 “Övergripande mål och riktlinjer” (Skolverket, 2011:10-16). Båda delarna tar upp viktiga aspekter som elever bör utveckla för att kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Dock återstår fortfarande frågan hur skolans demokratiska uppdrag samt hur elevinflytande bör komma till uttryck i praktiken. Denna frågan utgör därför en viktig del i vår slutsats, eftersom vi anser att det grundar sig i formuleringen i kapitel 1 och kapitel 2, där båda inget av kapitlen är anpassat efter någon specifik ålder. Särskilt svårt blir det för lärarna i de lägre årskurserna eftersom de ställs inför ett etiskt dilemma gällande hur skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande bör komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Vi anser  därför att det blir upp till varje enskild lärare att tolka frågan kring hur man på bästa sätt bör applicera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den dagliga verksamheten, samtidigt som lärarna måste uppfylla skolans krav även om det går emot deras egen moraliska uppfattning. Därför anser vi att vidare forskning behövs inom detta område för att underlätta för verksamma lärare i de lägre årskurserna, hur de på bästa sätt kan integrera skolans demokratiska uppdrag samt elevinflytande i den vardagliga undervisningen. En viktig sak att poängtera är dock att studiens resultat ej går att generalisera eftersom den enbart omfattar två skolor.

No description available.