Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ”hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken?”. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati.Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ. Elevdemokrati är inget man som elev förväntar sig och därför kommer man inte heller kämpa för den. Initiativet måste därför komma uppifrån menar eleverna. Vidare uppger eleverna att elevdemokratin har gjort att de fått en mer positiv inställning till sin skolgång och att de känner att de har ett större personligt ansvar. Andra positiva effekter de menar att elevdemokratin har gett är en känsla av gemenskap på skolan.Undersökningen visar att kunskap, erfarenhet och deltagande har en mycket nära relation och ömsesidigt påverkar varandra. För att få elever att delta måste kunskapen och erfarenheten finnas där och för att elever ska få erfarenhet och kunskap måste de tillåtas att delta.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka signaler de intervjuade eleverna uppfattar att skolan sänder dem angående kollektivism och individualism. Uppfattar eleverna sin skola som främst kollektivistisk eller individualistisk? Vidare undersöks vilken typ av beslut eleverna uppfattar att de har inflytande över i skolan. Arbetet ger en översikt av delar av för ämnet relevant forskning, främst med fokus på samarbete mellan elever och mellan lärare, och av de delar av läroplanen som kan relateras till kollektivism/individualism samt elevinflytande i skolan. Först har en pilotstudie genomförts, med hjälp av en enkätundersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen har dock gjorts med hjälp av sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever i skolår åtta, i vilka informanterna har fått besvara och resonera kring ett antal frågor som har berört skolans kollektivism/individualism och elevinflytande.Sammanfattningsvis visar resultaten av undersökningen att det råder en viss ambivalens i de signaler som eleverna tar emot från skolan angående frågor som rör kollektivism/individualism, detta delvis i enlighet med läroplanens ambivalens. Individualismen tycks emellertid vara den dominerande inriktningen i praktiken. Direktiv i styrdokument och verbala signaler från lärare uttrycker att samarbete är önskvärt, men eftersom undervisningen i praktiken sällan tycks arrangeras för ett äkta samarbete och lärarna inte själva samarbetar med varandra blir signalerna om samarbete överskuggade av budskapet att det är säkrast att satsa på det egna lärandet. / A qualitative survey on collectivism, individualism and student influence in Swedish schools. The aim of this thesis is to obtain an image of which signals the interviewed students apprehend that school sends to them concerning collectivism and individualism. Do the students apprehend their school as mainly collectivist or mainly individualist? Further more it will be examined what kind of decisions the students apprehend to influence upon at school.The thesis offers a general view of some scientific investigation of relevance. Briefly, the result of the six qualitative scientific interviews with 8th grade students shows that there is a certain ambivalence in the signals which the students claim to receive from their school considering collectivism and individualism. In practice, individualism seems to dominate their school, though. The survey also shows that the interviewed students seem to have very little influence on their every day reality at school.

Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet. Resultatet i vår empiriska undersökning visar bland annat att det finns brister i historieundervisningen på de skolor som vi besökt. Genom telefonkontakt med andra skolor har vi fått uppfattningen att historieämnet inte har särskilt hög prioritet.

SammanfattningI den här studien har jag valt att, utifrån ett lärarperspektiv i skolår 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen är att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de själva ansvarar för att de blir utförda inom en bestämd tid. Det finns forskning som har ifrågasatt arbetsformen och som visar på att Eget arbete är en av olika faktorer som påverkat elevers försämrade ämneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning är att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever får sina behov tillfredställda under lektioner med Eget arbete i skolår 1-2. Samt att undersöka i hur stor utsträckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar också till att undersöka vilka strategier lärare har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lärare från nio olika skolor. Samtliga lärare som är intervjuade är och har varit verksamma i skolår 1-2. Jag har kommit fram till att arbetsformen organiseras på olika sätt av de intervjuade lärarna. Vilket syfte lärarna har med Eget arbete påverkar deras sätt att utforma arbetsformen. I studien presenteras en samling av de strategier som de intervjuade lärarna har för att hjälpa de elever som har svårighet att arbeta självständigt. Dessa strategier kan inspirera verksamma lärare och forskare. Den uppfattning jag bildat mig genom den här undersökningen är att elevinflytandet och elevernas möjlighet till socialt samspel är mycket begränsad under lektionerna med Eget arbete.Sökord: Ansvarsförmåga, arbetsschema, eget arbete, elevinflytande, individualisering självständigt arbete, socialt samspel.

Denna studie riktar sig till den elevdemokrati som enligt skollagen och läroplaner ska finnas i skolverksamheten. Syftet är ta reda på hur pedagogerna arbetar med elevdemokrati på en grundskola i södra Sverige. I olika tidigare studier gällande elevinflytandet visar det sig hur elevinflytandet ofta praktiseras sämre än vad läroplaner och skollag förespråkar. Skolan som undersöks har vid flera tillfällen fått utmärkelsen Bäst i test – elevdemokrati och elevinflytande i skola. När en skola får en sådan här utmärkelse verkar det som att det visst är möjligt att leva upp till styrdokumentens krav på demokrati. Det visar sig att ungdomsforumet Ung och glad utsett skolan genom olika skolturneringar som de anordnar. Dessa turneringar avser högstadie- och gymnasieskolor som ska lyfta goda exempel från sina skolor så att stadens skolor kan inspireras och lära av varandra. Resultatet visar hur skolan, som i studien går under namnet Tapperskolan, fortfarande lever upp till utmärkelsen och tycks bibehålla sin kvalitet, både i praktiken och i teorin. De två biträdande rektorer och de fyra pedagoger som intervjuas på skolan har en väldigt positiv syn på elevinflytandet och arbetar aktivt med hjälp av IUP, åtta skolråd, månadsmöten, gemensamma förhållningssätt och tydlighet. / This study is aimed at the pupil democracy as the Education Act and curriculum should be in school activities. The aim is to find out how teachers work with pupil democracy in an elementary school in southern Sweden. In various previous studies regarding student influence, it turns out the student influence is often practiced worse than curriculum and Education Act advocates. The school under study has several times been awarded the Best in Test - pupil democracy and student participation in school. When a school receives this kind of award, it seems that it is certainly possible to live up to the steering documents call for democracy. It turns out that the youth forum Young and happy designated school through various school tournaments they organize. These tournaments intends secondary schools to highlight good examples from their schools to city schools can be inspired and learn from each other. The results show how the school, which the study is called Tapper School, still lives up to the award and seems to maintain its quality, both in practice and in theory. The two assistant principals and four teachers interviewed at the school has a very positive view of student influence and actively using the IUP, eight school boards, monthly meetings, common approach and clarity.

Denna studie använder en kvantitativ forskningsmetod i mindre skala för att undersöka frågeställningen: "Upplever deltagarna på kollektiv nivå att de är inkluderade i svenskundervisningen när det gäller läsning av skönlitteratur; med fokus på deras intresse, individualitet och motivation?".   Studien syftar inte till att undersöka till vilken grad eleverna har denna upplevelse utan fokuserar på om och vad de deltagande eleverna upplever.    Undersökningsmetoden för studien är en enkät som har skickats ut till gymnasieelever, där de ombeds att ge en sammanfattande bedömning av sin upplevelse av undervisningen i litteratur under högstadiet med utgångspunkt i centralt innehåll för kursplanen svenska i Lgr11. Svaren analyseras med hjälp av kritisk teori och generella slutsatser dras utifrån de deltagandes svar. Studien visar att deltagarna inte upplever att de är inkluderade baserat på de underordnade frågor som ställts för att besvara frågeställningen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i fritidshem resonerar kring elevinflytande. Mer specifikt analyseras hur sju pedagoger upplever att elevinflytande integreras i undervisningen. Tillgång till skola har funnits i Sverige sedan 1000-talet då kyrkan stod som källan till kunskap. Dagens fritidshem har sitt ursprung från 1800-talets arbetsstugor där barn skulle lära sig ett hantverk och komma ifrån tiggeri. Fritidshemmet ska vila på en demokratisk grund och eleverna ska få både omsorg och lärande. Alla elever ska mötas med respekt, nyfikenhet och öppenhet för att lära och utvecklas tillsammans. Fritidshemmet styrs av Barnkonventionen, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, där undervisningen ska utgå från elevernas intresse, behov och erfarenhet. Svenska forskare skriver om elevinflytande, hur eleverna görs delaktiga på fritidshemmet. Empirin till denna kvalitativa studie har tillkommit genom sju intervjuer med pedagoger i fritidshem. Teorin som används till analysen av empirin är barndomssociologi med begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och makt. Resultatet visar att respondenterna tycker att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd och att deras tid på fritidshemmet är värdefull. Trots det kan respondenterna se att vissa elever upplever att deras röst inte blir hörd, då deras val inte var det som majoriteten valde. Pedagogerna använder ett barnperspektiv i verksamheten då de utgår från vad de tror att eleverna vill lära om. / The purpose of this study is to investigate how educators in leisure time centers reason about student influence. More specifically, how seven educators feel that student influence is integrated into teaching si analysede. Access to school har existed in Sweden since the 11th century when the church stood as the source of knowledge. Today’s leisure time centers have their origins in 19th-century workhouses where children would learn a craft and get away from begging. The leisure center must rest on a democratic foundation and the students must receive both care and learning. The leisure time center is governed by the Convention on the Rights of the Child, the School Act and the Curriculum for primary school, pre-school and leisure time center, where teaching must be based on the students' interests, needs and experience. Swedish researchers write about student influence, how students are made to participate in the leisure time center. The experience for this qualitative study has been gained through seven interviews with educators in leisure time centers. The theory used for the analysis of the empirical evidence is childhood sociology with the concepts of child perspective, children's perspective and power. The results show that the respondents think it is important that the students are allowed to make their voices heard and that their time at the leisure time center is valuable. Even so, the respondents can see that some students feel that their voice is not being heard, as their choice was not the one chosen by the majority. The educators use a children's perspective in the activities as they start from what they think the students want to learn about.

Inledning Forskningsområdet kring fritidspedagogik är begränsat. Utifrån vår erfarenhet ser vi att det saknas kunskap och forskning när det gäller hur fritidslärare skapar goda lärmiljöer, framförallt vilka resurser som fritidslärare ges för att bedriva och upprätthålla goda lärmiljöer i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver utformningen av goda lärmiljöer för att främja elevers lärande och utveckling. Metod Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. För insamling av material har semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio respondenter i Västra Götalandsregionen. Resultatet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat Resultatet i denna studie har analyserats och presenteras i fem olika teman, kommunikation, lärmiljö, eleverna på fritidshemmet, planering av lärmiljöer och kompetens. I resultatet framgår det att samarbetet mellan klasslärare och fritidslärare brister gällande lån av lokaler samt användning av resurser. I brist på tillgång till fler och mindre rum beskriver fritidslärare i studien svårigheter med att bedriva en målstyrd fritidsverksamhet som främjar elevers trygghet, lärande och utveckling. Fritidshemmens resurser framstår som föränderliga alltså att fritidshemmet ofta behöver anpassa sig till andra verksamheter och att fritidshemmet inte har en självklar plats vilket är en konsekvens av brist på mindre rum. Resultatet i denna studie visar att fritidslärarna som har ändamålsenliga fritidslokaler och inte delar lokaler med skolan, beskriver att samarbetet och kommunikationen med klasslärare inte påverkar deras undervisning. I studien beskriver även fritidslärare att deras kompetenser gällande lärmiljöer är bristfälliga och att de därmed önskar vidare kompetens inom området.

Fallstudien beskriver bildlärares erfarenheter i demokrati och värdegrundsfrågor i bildundervisningen men också i övrigt arbete med värdegrundsfrågor på skolan. Studien undersöker hur bildlärarnas olika erfarenheter ser ut och identifierar vilka möjligheter och svårigheter de möter i arbetet som bildlärare idag. Två legitimerade bildlärare bidrar till studien genom intervju. Deras erfarenheter kommer från två olika högstadieskolor i Sverige från klass 7-9. Studien bygger på en pragmatisk teoretisk grund där erfarenheter, elevinflytande och kritiskt tänkande blir en del av studiens teoretiska ramverk om hur kunskap blir till utifrån pragmatismens idéer om lärande. Bildlärares erfarenheter i värdegrundsfrågor sammanfattas att lärarkollegiet har en stor betydelse för genomförandet av värdegrundsarbetet på en skola. Deras gemensamma engagemang för enskilda elever ger möjligheter att förändra attityder som strider mot värdegrundens principer. Bildlärare möter svårigheter när elever inte kan det svenska språket. Studien visar genom att bygga relationer med elever blir det en viktig faktor för ökad trivsel. Elever får lära sig kritiskt tänkande i ämnet bildanalys. Elever får praktisk träning i att kunna utrycka sig fritt och får kunskaper i yttrandefrihet. En bildlärare kan anpassa undervisningen efter elevers olika kunskapsnivåer. Uppgifters inramning i bildundervisningen kan både hindra och hjälpa elever i sin kunskapsutveckling visar studien. Konstprojekt som ger elevinflytande kan skapa bättre förutsättningar för demokratiska värderingar.

The following thesis aims to bring forward elementary teachers' views on the schools fostering mission and their perspectives on both students’ and parents’ influence, as well as responsibility. Teachers must relate to both norms in society as well the syllabus, the curriculum and the laws that exist in school. The research questions for the thesis are “How do elementary teachers view the fostering of students?”, “How do elementary teachers experience that students’ influence impacts their profession?” and “How do elementary teachers experience that parents' influence impacts their profession?”.  We have conducted an empirical qualitative study consisting of interviews with five different elementary teachers. The results pose valuable insights from the teachers' views on social upbringing of their students and the challenges that come with it. All of the teachers emphasize the importance of discussing rights, responsibility and democratic values with their students. Neither of the teachers claim that they use methods of rewards and punishment. We have made notice, with the support of our theoretical perspective, that the teachers do in fact use different methods of positive reinforcement as a way of rewarding the students. The results also pose valueful insights from the teacher’s view of how their profession is impacted by the influence from both students and parents. They claim that influence from students is important and necessary but that it also comes with challenges. The teachers see difficulties with how student influence should be implemented in the classroom. The influence from parents are by the teachers discussed as purposeful but they all seem to experience either too little participation, or that parents sometimes meddle in the wrong things. With this thesis we come to the conclusion that the teachers have a clear picture of their fostering mission. We have been able to draw several parallels to Skinner's behavioral learning theory as well as Comenius theory on how children should be brought up. We have also concluded that although teachers see a clear purpose of both student and parents' influence in school, it does not fully come without challenges within their profession.