Abstract My purpose of the investigation is to enter deeply into the knowledge of the Individual plan of the development and to examine how teachers, pupils and parents look at the Individual plan of the development and the purpose of the Individual plan of the development in school. My question of the main problem in this investigation was to examine the expectation on the Individual plan of the development from teachers, pupils and parents and if the Individual plan of the development has been influence the cooperation of parents and the influence of the pupils also how and if teachers, pupils and parents apprehend some kinds of changes. The review of the literature begin with a closer study about our document of control, witch are the curriculum of the compulsory school (Lpo 94), The National Agency for Education General Advice for the Individual plan of the development (2005), a study of the development of the cooperation of the parents and the influence of the pupils under the years of research about it. I have in my investigation used qualitative interview in different forms like the ordinary interview, interview on telephone and focussed group interview with teachers, pupils and parents. The result of my conclusion from the investigation is that the information and the knowledge of the Individual plan of the development are important to be able to increase the influence from the pupils and a different cooperation from the parents in the development of the school with the Individual plan of the development. My examination is small and not generalised but I believe that it still can represent the attitude of the Individual plan of the development. The consequence of the investigation shows that pupils and parents have vague idea of the Individual plan of the development. The teacher show three widely, differing opinions of expectation of the Individual plan of the development. Keyconfusion: Individual plan of the development, teacher, influence of the pupils, cooperation of the parents. / Sammanfattning Mitt syfte med undersökningen är att fördjupa kunskaperna om IUP och undersöka hur lärare, elever och föräldrar ser på IUP, samt den Individuella utvecklingsplanens syfte i skolan. Min problemformulering är att undersöka förväntningar på IUP från lärare, elever och föräldrar om IUP har påverkat föräldrasamverkan och elevinflytande samt hur och om lärare, elever och föräldrar uppfattar några förändringar. Litteraturgenomgången inleds med en närmare studie kring våra styrdokument, det vill säga läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94), Skolverkets Allmänna råd för Individuella utvecklingsplaner (2005), en studie av utvecklingen av föräldrasamverkan och elevinflytande under åren samt forskningen om det. Jag har i min undersökning använt kvalitativ intervju i olika former såsom vanliga intervjuer, telefonintervjuer och fokuserade gruppintervjuer med lärare, elever samt föräldrar. Mina slutsatser från min undersökning är att informationen och kunskapen om IUP är viktig för att få ett ökat inflytande från elever samt en förändrad samverkan från föräldrar i skolans utvecklingsarbete med de Individuella utvecklingsplanerna. Mitt arbete är litet och inte generaliserbart men jag tror att det ändå kan representera synpunkter på IUP. Resultatet visar att elever och föräldrar har vaga föreställningar om IUP. Läraren visar tre vitt skilda perspektiv på förväntningar över IUP. Nyckelbegrepp: Individuell utvecklingsplan, lärare, elevinflytande, föräldrasamverkan

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jämföra lärares och elevers uppfattningar av lärares arbete med elevinflytande i engelska A-undervisningen på gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya ämnesplanen för engelska (Gy 2011) förändrats vis-a-vis ämnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förändringar kan få för effekt på lärares fortsatta arbete med elevinflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgångspunkt i följande huvudfrågeställningar: (1) hur förhåller sig lärare respektive elever till begreppet elevinflytande samt (2) vilka förändringar återfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det påverka lärares arbete med elevinflytande? Metoderna som tillämpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, en enkätundersökning som riktades till elever och en jämförande textanalys av ämnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgångspunkten att kunna triangulera och på så vis jämföra det insamlade datamaterialet. Analysen av datamaterialet har gjorts med koppling till styrdokument, teori och tidigare forskning med anknytning till ämnesområdet. Resultatet av undersökningen visade på att lärares och elevers uppfattningar av elevinflytande i många avseenden är lika. Både lärare och elever uppfattar att elevinflytande handlar om att påverka, vara delaktig och valmöjligheter. Vidare uppfattar lärare och elever att ett verkligt inflytande innebär att eleverna både känner och faktiskt har möjlighet att påverka undervisningen. Lärarens roll när det gäller elevinflytande i engelskundervisningen är att vara lyhörd och öppen för elevernas förslag. Elevens roll är att aktivt kunna förmedla sina förslag och synpunkter till läraren. När det gäller lärares arbete med elevinflytande i engelskundervisningen så framgick det av svaren att det till största delen är hur arbetet ska genomföras som eleverna har möjlighet att påverka medan vad arbetet ska innehålla till större delen väljs utifrån alternativ som styrs av lärarens tolkning. Textanalysen av den nya ämnesplanen (Gy 2011) visade på att styrdokumentet innehåller förändringar vad gäller struktur, kommunikation, elevperspektiv och ansvar. Under rubriken "Centralt innehåll" i kursbeskrivningarna finns ett krav som ger utrymme för ökat elevinflytande. Vissa av lärarna var dock inte säkra på att det skulle generera ett ökat elevinflytande då de menar att lärarens tolkning fortfarande är utgångspunkten. / The primary aim of this study has been to examine as well as compare teachers’ and students’ views on student influence in English teaching (English A) at upper secondary school. The secondary aim of the study focused on describing how the new English curriculum (Gy 2011) have changed vis-à-vis the previous English curriculum (Gy 2000) and what impact these changes might have on teachers approach to student influence in English teaching. The study was carried out with the following research questions in mind: (1) how does teachers and students interpret student influence and (2) what kind of changes can be found in the new English curriculum (Gy 2011) and how might these changes affect teachers’ approach to student influence? The applied methods in this study have been qualitative semi-structured interviews with teachers and students, a survey aimed at students and a comparative textual analysis of the two curricula, Gy 2011 and Gy 2000. In order to triangulate the collected data, these three methods were chosen. The data analysis is based on the two curricula, theory and previous research connected to the specific subject area. The results of the study indicated that teachers’ and students’ interpretations of student influence were in many ways similar. Teachers as well as students think of student influence as participation, being involved in the decision-making process and being able to choose between options. In addition, teachers’ and students’ definition of a veritable influence is that students both feel that they have an opportunity to shape their English education and that they actually have an opportunity to shape their English education. The role of the teacher, when it comes to student influence in English teaching, is to be perceptive and open-minded to students’ suggestions. The role of the student is to voice his or her opinions and give suggestions to the teacher. In regard to how teachers are working with student influence in their English teaching, answers from the interviews and the survey indicated that students mainly have an opportunity to influence how the classroom activity can be carried out. The content of the classroom activity is still the teacher’s prerogative. If the students are given choices, these choices have usually been framed by the teacher. The results of the textual analysis of the new English curriculum (Gy 2011) showed that changes have taken place in the new curriculum in areas such as structure, communication, student perspectives and student responsibility. A requirement in the new curriculum was found that could lead to more student influence.  However, some of the teachers were not really sure that it could generate more student influence. In this regard, they highlighted the authority of a teacher’s opinion.

School activities are under constant discussion. This literatur study examines student participation and its relationship to democracy mission and the factors that contribute to students marginalized in school. The study also intends to examine the relationship between intersektionall analysis and the limitation of opportunities for student participation in school. The study results problematize the relationship between student participation and school democracy quests, this by highlighting the challenges and difficulties the school faces. Our results also strengthen the relationship between the study theory and marginalization of students and the limitation of opportunities for student participation.

Att öka möjligheterna för unga att leva ett hälsosamt liv framstår som allt angelägnare både ur ett individuellt och ur ett samhälleligt perspektiv. Skolan är därför en utmärkt arena för ett hälsofrämjande arbete. WHO:s konferenser i Ottawa 1986 och i Sundsvall 1991 betonade behovet av en perspektivförskjutning inom folkhälsoarbetet från att förebygga ohälsa till att främja hälsa. WHO tog också initiativ till flera internationella nätverk. ”Health promoting school” är ett sådant som handlar om att skapa en kontinuerlig process där hela skolans vardag utvecklas som en stödjande och främjande fysisk och psykosocial miljö för hälsa, välbefinnande och lärande samt att stärka hälsoundervisningen. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga och beskriva samband mellan några hälso- respektive riskvariabler för att testa en hypotes om skolan som en hälsofrämjande arena. Hypotesen formulerades enligt följande:-Skolor med en hög andel elever med hälsofrämjande upplevelser har en låg andel elever med riskbeteenden och vice versa. Studien genomfördes med hjälp av befintliga data från två enkätundersökningar, ”Hälsoenkäten” och den mer riskrelaterade ”CAN-enkäten”. De båda enkätundersökningarna var totalundersökningar riktade till år 9 elever i Gävleborgs län. Undersökningarna genomfördes vid skilda men nära tidpunkter under våren 2002. Fem frågeställningar valdes ur respektive enkät. Elevernas egna utsagor på dessa frågeställningar utgör materialet till denna studie. Analysen genomfördes i två steg. I steg ett studerades om det förelåg något samband på skolnivå och i steg två studerades samband på individnivå. Resultatet visade inga samband mellan hälsofrämjande upplevelser och riskbeteenden. Den formulerade forskningshypotesen förkastas alltså. I litteraturen finns flera studier som styrker resultatet i denna studie samtidigt som litteraturen också fortsatt visar på vikten av hälsofrämjande arbete i skolan. I framtiden bör begreppet ”Hälsofrämjande skola” förtydligas, en tydlig organisation skapas, tydliga strategier utarbetas och ges ett ledningsansvar. / It is increasingly stressed as more important to increase the possibility for young people to live a healthy life, both through an individual as well as a community perspective. The school is therefore a perfect health promoting setting. WHO:s conferences in Ottawa, 1986 and Sundsvall, 1997 both stressed the need to shift perspective from prevention to promotion. WHO also took initiative to set up several international networks. “Health promoting school” was one example involving creating a supportive and health promoting physical, mental and social environment for health, wellbeing and learning as well as strengthening the health education. The aim of this study was to survey and describe the connection between some health- and risk related variables to test a hypothesis about the school as a health promoting setting. The hypothesis was formulated: -schools with a high percentage of students with health-related experiences has a low percentage of students with risk behaviours and vice versa. Available data from two different questionnaires were used, the “Health questionnaire” and the more risk-related “CAN questionnaire”. The two questionnaires were both conducted among all students within the ninth school year in the county of Gävleborg. They were administrated as separate but adjacent studies during the spring term of 2002. Five questions were chosen from each questionnaire. Responses from the students consists the material used in this study. The analyses were made in two steps. Initially, school level connections were studied, later individual level connections. The result did not find any connections between more health related and risk related variables. The formulated hypothesis is therefore rejected. There are several studies in the literature supporting the findings in this study. At the same time there is continuing or increasing support for the idea of a health promoting school. In the future the concept “Health promoting school” needs to be clarified as well as strategies, organisation and leadership. / <p>ISBN 91-7997-125-3</p>

The study aims to investigate student participation as a tool for democratic development in secondary school from a student perspective. Furthermore, students' perceptions of the school's work with student participation in formal and informal contexts are also investigated, with basis in the teaching structure. The results are based on interviews conducted with students who all attend the same class in their last year of high school. Subsequently, an analysis is made based mainly on three different theories: democracy, curricula and sociocultural theory. The result shows that students feel that they are able to practice student participation but the amount of influence they get differs between individuals depending on devotion and commitment. Moreover, the result indicates that there is a problem regarding both formal and informal influence where communication is poor, leading to conflict in class. The result also shows that the teacher as a professional actor is a key component in the development of students' democratic competence in terms of support and guidance in teaching. / Studien syftar till att undersöka elevinflytande som ett verktyg för demokratisk utveckling i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Vidare undersöks elevers uppfattningar kring skolans arbete med elevinflytande i formella och informella kontexter med grund i undervisningens struktur. Resultatet grundar sig på intervjuer genomförda med elever som samtliga går i samma klass och studerar i årskurs tre på gymnasiet. Detta med en efterföljande analys med grund i främst demokrati-, läroplans- och sociokulturell teori. Resultatet visar att eleverna upplever att de får vara med och påverka men inflytandet skiljer mellan individer beroende på delaktighet och engagemang. Vidare pekar resultatet på att det finns en problematik gällande både formellt och informellt inflytande där kommunikationen är bristande vilket leder till konflikt i klassen. Det framgår även i resultatet att läraren som professionell aktör är en viktig komponent i utvecklingen av elevers demokratiska kompetens vad gäller stöd och vägledning i undervisningen.

The aim of this study is to acquire knowledge regarding democratic education in upper secondary school programmes with different gender and social class profiles. It covers the teaching in and about democracy, pupils’ power-positions and their attempts to affect routine school activities. A particular focus of attention was processes of influence, through which the pupils themselves pursue issues in school. The analysis is based on theories and previous research focused on gender and class perspectives of fostering democracy. Basil Bernstein’s theories regarding power, control and pedagogic codes, in combination with feminist theories (principally those of Arnot, Reay, Skeggs, Gordon and Walkerdine), form the basis of the theoretical framework. Ethnographic methods have been applied, including participatory observations, conversations, interviews, and analysis of relevant documents over one academic year. Two Swedish upper secondary school classes were followed: one from the vocational Child and Recreation Programme and one from the academic Natural Science Programme. Teaching students about democracy and invitations for them to exert influence appeared generally to be unplanned and were marginalised in school. The few invitations that occurred had an individual stamp and focused on pupils’ choices, responsibilities and duties, rather than on their rights in school. Democracy was presented in the form of facts about formal democracy and formal participation in democracy in the future, while a more critical   attitude and possible influence strategies for youths were marginalised. Pupils in both classes wished and attempted to influence teaching, primarily through informal means. There were, however, significant differences between the classes in what they were able to influence. Analysis of pupils’ voices in relation to the pedagogic context revealed that the power relationships in these influence processes depend partly on the focal academic subject. More   importantly, they also differ between the upper secondary school programs, which differ in strength of classification (sensu Bernstein), demands, pace and difficulty levels. These   differences are related, in turn, to whether the programmes are intended to prepare the pupils for higher education and/or a vocation after school. Generally, the Child and Recreation pupils exerted influence more successfully when they wished to reduce the pace and difficulty of lessons than when they wished to get more out of their education, while the opposite applied to the Natural Science class. Who had influence over what was principally   related to the programmes’ gender and class profiles and the pupils’ expected positions in society. / Ett aktivt medborgarskap? Om demokratifostran i gymnasieskolan

The purpose of this thesis is to investigate how active primary school teachers describe and embody the concept of student influence. The study also processes how the teachers allow students to apply student influence practically in the classroom environment. In order to investigate in this matter I have used the socio-cultural perspective of mediation, appropriation and the proximal development zone as key concepts. A qualitative research method was chosen, and six teachers were interviewed from four different schools in a big city. According to the results, the teachers interpreted student influence as students being involved in making decisions that concern them. The teachers' aim is to follow the development of students' knowledge by adapting their teaching to students individually and offering a learning environment with different working procedures and methods. In addition, students take part in class and student councils. An informant experienced the assignment as complex by an informant, as the teacher is to individualize the teaching and accommodate each student. Teachers point out that the responsibility lies with them if student influence is obtained in their teachings or not. It becomes a lonely task, as there is no peer cooperation and no support from the principal. / Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur verksamma lärare uppfattar begreppet elevinflytande och hur det praktiskt tillämpas i undervisningen. Undersökningen bearbetar även hur lärarna praktiskt låter eleverna tillämpa elevinflytande i klassrumsmiljön. För att undersöka detta har jag använt mig av det sociokulturella perspektivet med mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen som teoretiska begrepp. Min undersökning är kvalitativ och som undersökningsmetod har intervjuer på lärare konstruerats. Sex verksamma lärare intervjuades från fyra olika skolor i en storstad. Enligt de resultat som framkom tolkade lärarna begreppet elevinflytande utifrån att eleverna ska vara med och fatta beslut som rör dem. Lärarna strävar efter att följa elevens kunskapsutveckling genom att elevernas undervisning individanpassas och de erbjuds en lärmiljö med olika arbetssätt och arbetsformer, samt att eleverna deltar i klass- och elevråd. Uppdraget upplevs också komplext av en informant, eftersom läraren ska individanpassa undervisningen och tillgodose alla elevers behov i klassen. Lärarna påpekar att ansvaret ligger hos dem att elevinflytande råder i undervisningen, vilket de menar blir ett ensamarbete då de inte samarbetar kollegialt och inte har rektorernas stöttning.

Abstract Student democracy as an objective and as a means Essay in Political Science, D-level Author: Erik Lisshammar Tutor: Susan Marton Despite attitudes towards student democracy being generally positive, students have almost no influence over their position. This implementation study looks into whether or not students’ weak position of power results from something other than a democratising of schools taking priority when student influence is encouraged. With an aim of explaining what is hoped to be achieved and if these intentions are to be spread, the purpose is to investigate to what extent standards concerning student democracy are transferred between institutions. In order to find out, the question is posed of whether their aims for student democracy conform. This overriding question is coupled together with the following four defining research questions: 1. Why does the government seek student democracy/influence? 2. Why does parliament seek student democracy/influence? 3. Why does the National Agency for Education seek student democracy/influence? 4. Why does the high school board for Karlstad and Hammarö seek student democracy/influence? To answer all these questions, the theory of sociological institutionalisation is put into operation. It is then applied to documents that illustrate the institutions’ incentives and relations to one another. When the contents of the texts are analysed it is clear that all parties really want to increase student democracy/influence. Furthermore, all the institutions have an aim to improve students’ democratic power in society together with perceptions and behaviour in public life. The government and parliament are alone in striving after an improvement in students’ learning and making use of their competence, so the answer to the overriding question is actually no. Similarly, the National Agency for Education is also alone in its ambition to improve students’ knowledge as is the high school board in wanting to increase the freedom of choice for those concerned. These differences, as well as the similarities, have a clear connection with the inter-institutional exchanges. Differing objectives are caused by an unsuccessful transfer of standards, whilst identical standards arise as a consequence of successful transfers.

Denna studie behandlar elever och lärares upplevelser av elevinflytande i svenskundervisningen. I bakgrunden ges en teoretisk förankring med John Dewey som huvudperson, hans tankar om elevinflytande och demokrati betraktas som centrala för studien. Vidare ges en historisk överblick av elevinflytande och en inblick i hur styrdokumenten ställer sig till elevernas rätt till elevinflytande. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever och lärare upplever elevinflytande och demokratiska värderingar i svenskundervisningen. Studien belyser upplevda fördelar och nackdelar med elevinflytande samt förbättringsområden i arbetet. Studien jämför även likheter och skillnader i synen på elevinflytande i de båda respondentgrupperna. Metoden för undersökningen är en kvalitativ enkätundersökning med kvantitativa inslag. Enkäten besvarades av tre klasser i årskurs sex samt fyra svensklärare. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som syftar till att undersöka respondenternas upplevelse av fenomenet. Resultatet är uppdelat i fyra kategorier som har till syfte att presentera de mest centrala delarna i undersökningen. Studiens resultat visar att elever och lärare vill arbeta mer med elevinflytande i svenskundervisningen och att de är relativt eniga i sina svar vad gäller uppfattningen om vad elever främst ges inflytande över. Eleverna framhåller å sin sida att de delar de ges mest inflytande över korrelerar med vad de vill ha inflytande över. Elevinflytande har sina fördelar och nackdelar vilket elever och lärare upplever olika.

Instrumental and vocal music education is an activity that most often starts with a newly found interest that a student wants to learn more about. Unfortunately some students stop in the beginning of their journey because the education in some cases will not mirror that inte- rest. The purpose of this essay is to find out how music teachers can construct their teaching to be focused on their students and the reason why they picked up an instrument in the first place. The focus of the essay is primarily on high school education and how teachers combine their students ́ interests with the demands of the school system. To achieve this, teachers and students were interviewed and the findings were later analysed through different pedagogical theories. The biggest conclusion was that the relationship between the teacher and the student had to be an open one, taking the students ́ influence into account. It also became clear that not all students can be fitted into the narrow school system and that teachers because of this sometimes need other ways to shed light on their students ́ knowledge. The essay brings an in-depth picture of students ́ influence on instrumental and vocal music education and how this can become a natural part of the teachers ́ work.