Studien har som syfte att undersöka hur gymnasieelever upplever arbetet med elevinflytande i skolan och specifikt under samhällskunskapslektionerna samt förbättringsförslag gällande elevinflytandet. Elevinflytandet har undersökts genom en enkätstudie där studiens resultat har analyserats med hjälp av John Deweys teori, pragmatism. Enkäten har genererat 115 gymnasielevers svar om elevinflytande på tre gymnasieskolor i Halland där elevernas ålder varit mellan 16–19 år. Studiens resultat visar att arbetet med elevinflytandet realiseras genom att eleverna tillskansar sig kunskaper om demokrati genom samhällskunskapslektionerna. Därefter visar studiens resultat att eleverna upplever att de har kunskaper om demokrati men endast 44,3 % instämmer helt på påståendet om skolan är demokratisk. Utöver demokratiska kunskaper har eleverna olika forum där elevinflytandet realiseras genom klassråd, elevråd och programråd. Studiens teoretiska ansats styrker att skolan ska vara en organisation som sammanväver teori och praktik och genom det resonemanget är det positivt att eleverna får vara delaktiga i frågor som berör deras skolgång genom dessa olika forum. Arbetet med elevinflytandet sker i högre grad i val av examinationer och mindre gällande undervisningens innehåll och planering. Ur elevperspektiv finns det förbättringspotential för elevinflytande och det är att dialogen mellan lärare och elever kan förbättras och att man vill bli hörd, något som tycks saknas i dagsläget. Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett visst fungerande elevinflytande men också något som kan och bör förbättras ur elevperspektiv.

The purpose of this study is to contribute to knowledge about the influence of pupils in compulsory school for pupils with learning disability in parent-teacher conferences and in the work on individual developing plans (IUP) by examining teachers´ descriptions about this topic. The study has been done through a qualitative research approach, and five teachers who teach in compulsory school for pupils with learning disability has been interviewed. Theoretically, the study is based on Pathways to participation by Shier. Five concepts have been used for analyzing the results of the interviews: openings, possibilities, limitations, obligations and scaffoldings. Through these concepts it has become clear how the teachers experience the pupils´ possibilities for influence, but also what can be understood as limitations for it. By analyzing openings for influence it has become clear that the teachers do want to develop the influence of the pupils, but it requires different forms of scaffoldings. Three different aspects of the participation for pupils were discerned from the teacher interviews; Pupils´ motivation for practicing participation, Pupils´ possibilities for making choices and Teachers´ sensitivity to make pupils participation possible. These three aspects of pupils´ participation has also been analyzed from the theoretical concepts. The results indicate that the possibility for pupils to have influence in parent-teacher conferences and in the work on IUP requires them having access to a functional communication and an understanding for what influence is and how it can be used by practicing in everyday school-life. Pupils´ communication difficulties and lack of understanding constitute the large challenges in enabling participation for pupils in parent-teacher conferences and in the work on IUP. The results also show that the teachers´ attitude towards pupils´ possibility to participate is crucial. The teacher to be responsive is also crucial for these pupils´ motivation to practice their influence in parent-teacher conferences. The concept of pupils´ possibility to participate is close to the concept of participation (influence), due to some of the teachers in this study. For other teachers, pupils´ possibility to participate is more similar to pupils´ ability to influence. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om grundsärskoleelevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med individuella utvecklingsplaner, IUP, genom att undersöka lärares beskrivningar av ämnet. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsansats där fem intervjuer av lärare i grundsärskolan genomförts. Med utgångspunkt i Shiers delaktighetsmodell har fem begrepp använts som analysverktyg då empirin analyserats utifrån forskningsfrågorna: öppningar, möjligheter, begränsningar, skyldigheter samt stödstrukturer. Detta har tydliggjort hur lärarna upplever att grundsärskoleelevers möjligheter till inflytande ser ut idag, men också vad som kan förstås som begränsningar för detsamma. Genom att analysera öppningar har det blivit tydligt att det finns en genuin vilja hos lärarna att utveckla elevernas inflytande, men att det kräver olika former av stöttning, det som tolkas som stödstrukturer. Tre olika aspekter av grundsärskoleelevers inflytande i utvecklingssamtal och IUP framträdde i empirin; Elevers motivation till att utöva inflytande, Elevers valmöjligheter samt Lärares lyhördhet för att möjliggöra elevers inflytande. Även dessa tre aspekter av elevers inflytande har analyserats utifrån de teoretiska begreppen. Resultatet visar att grundsärskoleelevers möjlighet till inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP förutsätter att de har möjlighet till fungerande kommunikation och att de utvecklar en förståelse för vad inflytande är och hur det kan utövas genom att få öva på det i skolvardagen. Elevers kommunikationssvårigheter och bristande förståelse utgör de stora utmaningarna i arbetet med elevers inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP i grundsärskolan. I resultatet framgår också att lärarens inställning till elevers inflytande är avgörande för deras möjlighet att utöva inflytande vid utvecklingssamtal och i arbetet med IUP. Att läraren är lyhörd för elevernas intresse lyfts som en förutsättning för att eleverna ska motiveras att utöva inflytande vid utvecklingssamtal. Begreppet elevers inflytande står för flera av lärarna nära begreppet delaktighet, andra lägger en betydelse av att eleverna kan vara med och påverka i begreppet.

The aim of this study is to investigate the Swedish curriculum’s and high school teacher’s views on educating democratic citizens. More than any other country Swedish schools puts value in students’ rights to influence their own education and everyday life in school, an aim portrayed in the curriculum and a heavy amount of research on the subject. The question imposed will be analyzed through three central themes surrounding the school as a democratic institution – the school’s two-sided mission as suppliers of knowledge and educating democratic citizens, the possibility of students to exert influence, and class councils as an arena for deliberative democracy. These three themes will further be analyzed through a theoretical framework consisting of Robert A Dahl’s criteria for a democratic process, customized for an educational environment with the help of earlier research, including the writings of educational philosopher John Dewey.   The result of the study is that although these three themes show great potential in shaping students into democratic citizens, in theory, the participating teachers speak of a difficulty in transforming these goals in their everyday work following a number of obstructions. A few examples of such is time pressure, focus on grades and lack of knowledge as well as lack of interest in participating among students.

Genom studiens syfte, att beskriva och analysera förutsättningar för elevers inflytande i grundsärskolan och hur detta kommer till uttryck i läsundervisningen, vill vi bidra till ökad kunskap. Bakgrund och tidigare forskning behandlar förutsättningar och hinder för inflytande, språkutveckling, läsinlärning, läsförståelse samt för undersökt kommun tongivande metoder för läsinlärning och läsförståelse. Studiens empiriska data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med tolv pedagoger, samtliga verksamma inom grundsärskolan samt elva elevenkäter. Som teoretisk ansats användes sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet pekar på att elevinflytande till stor del handlar om individanpassad undervisning baserad på elevens intressen, att goda möjligheter finns att ge elever inflytande samtidigt som det upplevs som en svårighet att synliggöra elevinflytandet för eleverna, samt att tolka elevers kommunikation gällande intentioner och önskningar i läsundervisningen. Starkt tongivande i pedagogernas resonemang, både om elevinflytande och läsundervisning var vikten av att samarbeta med grundskolans elever; dels som förebilder och dels som en källa till lärande. Gemenskapen och samspelet som framgångsfaktorer för lärande påpekades mångfaldigt, men också de kommunikativa vinsterna med att låta elever med olika förutsättningar lära tillsammans och vara resurser för varandras lärande. Vad gäller elevers upplevelser av inflytande anser en övervägande andel att de blir lyssnade på men resultatet visar att det eleverna upplever sig ha inflytande över inte är undervisningsrelaterat. / The purpose of the study, is to describe and analyze the prerequisites for students influence in the special school and how this is expressed in the reading education, we want to contribute to increased knowledge. Background and previous research deals with the prerequsites and barriers on influence, language development, learning to read, reading comprehension as well as for investigated municipal influential methods for reading and reading comprehension. The empirical data of the study was collected through semistructured interviews with twelve educators, all those active in the special school and a questionary with eleven pupils. As a theoretical approach, sociocultural perspective on learning was used. The result indicates that student influences mostly is about individualized education based on the student's interests, that the opportunity for students to influence is possible while at the same time educators experience a difficulty in visualizing student influence to their students, as well as interpreting student communication regarding intentions and wishes in learning how to read. The main purpose the educators reason about, when it comes to student influence and reading education, was the importance of collaborating with elementary school students; partly as role models and partly as a source of learning. The solidarity and interaction as success factors for learning were pointed out many times, but also the communicative benefits of allowing students with different prerequisites to learn together and to be resources for each other's learning. In regards of the students' experiences of influence, it is considered that they are listened to, but the results show that what the students have influence over does not regard their education.

<p>Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.</p><p>Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra.</p><p>Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer.</p><p>Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.</p>

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt. Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra. Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer. Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet. Kvalitativ undersökningsmetod användes i form av intervjuer och resultatet från intervjuerna analyserades och relaterades till två huvudområden; det demokratiska och det hälsofrämjande perspektivet. Resultatet av intervjufrågorna visade att informanterna till viss del kunde förklara begreppen elevinflytande och delaktighet, och även relatera till demokratiskt arbete i skolans kontext. Upplevelserna av detta arbete beskrevs som positiva, trygga och meningsfulla. Kopplingen mellan elevinflytande/delaktighet och hälsa blev dock inte tydligt i undersökningen, därtill krävs ytterligare studier. / Every child in Swedish schools should have the right to gain knowledge about and insight in democratic principles related to school matters. This is stated in the Swedish Education Act and in the national curricula since 1946. In 2004 all Swedish schools were commissioned by the National Agency of Education to work in a health promoting way. Democracy, as in influence and autonomy, help young people to protect their health and give opportunities for connectedness and sense of belonging to adolescents own school situation in a positive healthy way. The aim of this study was to investigate how eight pupils from a comprehensive school class (9th degree) perceived and expressed influence and autonomy at school. A qualitative methodology through interviewing was used. The results of the interviews was analyzed and related to two perspectives; the democratic and the health promoting perspective. The findings showed that the informants to a certain extent were able to explain the meaning of, and also relate to some situations connected to influence and autonomy. They described the experiences as being positive, confident and meaningful for them. However, it became difficult to find a distinct connection between the informant´s experienced democracy work and health. Further studies about this coherence are needed.

Utgångspunkten för det här examensarbetet är några av de synpunkter som Skolinspektionens har i sin kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014. Undersökningen ställer frågorna; vad tycker eleverna om teknikundervisningen, hur ser eleverna på teknikämnets utformning? I examensarbetet har en enkätstudie genomförts i en förortsskola i Stockholm. Enkäten har gått ut till 125 elever i årskurs 9.  Examensarbetet fokuserar på arbetsområdena som eleverna anser att de kan använda i sin vardag. Enkäten omfattar även bakgrundsfrågor med elevernas värderingar av den aktuella skolan, undervisningen i stort och teknikundervisningen.  Resultaten visar att eleverna uppfattar teknikundervisningen som varken intressant eller ointressant. Undervisningen är heller inte användbar i vardagen. Engagerade elever är också de elever som värdesätter teknikundervisningen mest. Dessa elever ser också mest nytta av undervisningen. Nyttan de ser är av relativt komplex teknisk natur. Det är också komplexa tekniska områden de skulle vilja arbeta med i undervisningen. / Based on some of the objections of the Swedish Schools Inspectorate quality audit of the subject technology in 2014 this research puts some questions; What do the students think about the technology subject, what do the students think the subject should teach?   The research was conducted as a survey in a suburban school in Stockholm, presented to 125 students in grade 9.  The research is focused on objects that the students they have worked with and the objects they want to work with, and where the objects can be used in the students' everyday lives. The questionnaire also includes background questions with the students' assessments of the current school teaching in general and the teaching in technology.  The results show that students perceive a technology education that is neither interesting nor uninteresting. The technology teaching is not useful in their everyday life. Students who value technology education the most also see the most benefits from the subjet. The benefits they see are of relatively complex technical nature. It is also complex technological objects or areas they would like to work with.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor. Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.</p>