Teaching students about democracy and strengthening their abilities to act and perform within a democratic society is according to the curricula for the Swedish educational system an important task for any Swedish teacher. In social sciences, however, these aspects play an even greater role as the current curricula for civic education clearly states that civic education should offer students the opportunity to learn about democracy and its various forms and mechanisms. As there are probably about as many thoughts and views on democracy as there are people, it is to be expected that all teachers do not treat the subject the same. Previous studies have shown that there are discrepancies between how democracy is being implemented during classes, which has proved to be a problem that affects students’ further ability and wishes to engage and act within a democratic system outside and after school. For this reason, I have chosen to further study this phenomenon, to see whether there truly are differences regarding the implementation of democracy in different classrooms, and if these differences can be associated with which course or program the students are taking.  The study has been done through participant observation, where I have examined how teachers in four different courses of civic education in upper secondary school implement democracy in their classes. In the analysis I have sought for signs of discrepancies depending on which course the students have been studying (through vocational or university preparatory programs) and tried to see which form of democracy (electoral or deliberative democracy) that seems to permeate the classroom activity the most. Judging from these observations, it seems that the further up the course ladder we climb, the more deliberative the classroom democracy seems to get.

The main objective in this study is to examine the pupil’s possibility to affect the upper secondary schools in Stockholm, Sweden. I was once active in the pupil’s council and experienced some hardships, feeling a great dissatisfaction among teachers and principals against pupil’s suggestions and chances to affect their school environment. Thus I wanted to do a contemporary study of where schools in Stockholm stand today within this issue. This study is based on Robert A. Dahl’s theory about democracy, from which I have created my theoretical template, I interpreted Dahl’s theory and formed my own seven institutions from his original theory. With this construction I developed survey questions, which were designed to measure school democracy. I used a qualitative survey method, where I interviewed pupils who are active in the pupil’s council in five different schools today, one of the respondents is a civil servant for the Swedish pupils council centralorganization (Seco). Based on my interviews I have analyzed whether the contemporary upper secondary schools is or is not democratic. My conclusion, I see a wide variety of democratic institutions in Stockholm today, but when comparing the schools today with schools just six years ago, I can trace down huge differences. The pupil’s have learned to organize in a wider manner than six years ago, moreover the main problem doesn’t seem to be a lack of opportunities to influence the school today, the general attitude against the pupil’s council seem to have changed considerably amongst principals and teachers for the better. The main problem for the schools to actually be democratic in a wide manner seems to lie on the pupil’s, if pupil’s showed more interest the schools would be more democratic. Because schools today strive to be as democratic as possible and with organizations like Seco the pupil’s council will be democratic as well, the schools in the Swedish (Stockholm) contemporary society today is according to my study democratic.

This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation. / Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt?  I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.

Elevinflytande innebär det inflytande elever har över undervisningen som rör dem. Det kan handla om omröstningar kring val av examinationer men det kan även betyda att eleverna får bestämma ordningen av vilka moment som ska beröras. Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare arbetar med elevinflytande. Studien är av en kvalitativ ansats och materialinsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Materialet i studien består av utsagor och åsikter kring elevinflytande från gymnasielärare, med hjälp av materialet kommer man fram till resultatet i studien. Resultatet visar att det inte är alla elever som utnyttjar sin rätt till inflytande i den grad de bör. Vidare visar det sig att lärare ses som draghästar och elever förväntar sig att lärarna ska vara de som är ansvariga för deras inlärning, därför utövas inte inflytandet. Slutsatserna som dras av studien är att lärarna är väl medvetna om vad elevinflytande är och de arbetar med det frekvent. En annan slutsats som dras av studien är att elever inte får samma inflytande. De yngre eleverna får inte samma mängd inflytande som de äldre eleverna får.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom särskolan jobbar och reflekterar över praxisnära arbete som berör elevdemokrati och elevinflytande. Studien har genomförts i form av gruppintervjuer där totalt sju verksamma lärare på en grundsärskola i mellersta Sverige har deltagit. Den aktuella grundsärskolan valdes ut sedan det på skolan under läsåret 2021/2022 bedrevs ett förändringsarbete med syfte att öka elevinflytandet och elevdemokratin. Denna studie utgår från hypotesen att ett sådant förbättringsarbete på sikt resulterar i att lärare och elever får ökade kunskaper genom en ökad och mer konkret förståelse för elevinflytande och elevdemokrati som arbetsområden i skolan. Studien visar att lärarna upplever sig ha fått större kunskap om och att lärarna i större utsträckning reflekterar över demokratiska värden, och detta oftare än vad eleverna gör. Lärarna lyfter fram att det är svårt att veta om eleverna i sin tur ha fått en större kunskap om och förståelse för demokratiska värden i ett sådant riktat arbetsområde som är fallet i denna studie. Detta kan ses mot bakgrund av elevernas dagsform och tidsuppfattning, vilket är två parametrar som återkommer. Samtliga deltagande lärare menar att det demokratiska uppdraget är stort och svårt att genomföra i praktiken, och att lärarens utgångspunkt av den anledningen behöver utgå från elevernas förutsättningar och en förståelse för elevernas världsuppfattning och intresse. Utöver dagsform och tidsuppfattning framgår av resultatet att även elevernas förmåga att kommunicera med sin omgivning är en viktig påverkande faktor. Detta resulterar i att lärares planering, och även projektets målsättning, snabbt kan behövas förändras. Lärarna i studien lyfter dock att det är viktigt att jobba med dessa frågor och förmågor, så eleverna blir förberedda för det kommande samhällslivet. Verksamma lärare har en förhoppning när det arbetas med demokratiska värden, att eleverna ska utveckla förståelse för deras rättigheter i samhället och att de även förstår att deras åsikter spelar roll i samhället. Även om lärarna lyfter fram att det arbete som de har gjort med detta tema genom det aktuella förändringsarbetet är bra, belyser samtliga deltagare att detta är något som behöver utvecklas ännu mer. Detta gör att särskolans demokratiska arbetssätt behöver hitta former och arbetssätt som passar varje elevgrupp eftersom det finns en stor mångfald av elever och att deras förutsättning ser väldigt olika ut – något som gör att den enskilda läraren har olika förutsättningar och möjligheter att jobba med demokratiska värden. / The aim of this essay is to investigate how teachers within the special school work and reflect over close-to-practise work regarding questions regarding student democracy and student influence. The study has been conducted in the form of group interviews where a total of seven working teachers at a special school in the middle of Sweden have participated. The special school in question was chosen because the school was part of a change process with the aim of increasing the student democracy and influence during the school year of 2021/2022. This study is based on the hypothesis that such a change process eventually results in increased knowledge through an improved and more concrete understanding of student influence and student democracy as a subject area in school for both teachers and students.The study shows that the teachers feel like they have gained a deeper knowledge and to a greater extent reflects over democratic values, and furthermore shows that the teachers do so more often than the students. The teachers emphasize that it is difficult to know if the students in their turn have gained a deeper knowledge about and understanding of democratic values in such a directed work area as in the case of interest in this study. This can be seen in the light of the daily form and sense of time of the students, which are two parameters that are recurring. All of the participating teachers suggest that the democratic mission is massive and difficult to implement in practice, and that the teachers’ starting point for that reason needs to be based on the students’ prerequisites and an understanding of the students' worldview and interest. In addition to daily form and time perception, the results show that the students' ability to communicate with their surroundings is also an important influencing factor. As a result, teachers' planning, and also the project's objectives, may need to be changed quickly. However, the teachers in the study emphasize that it is important to work with these issues and abilities, so that the students are prepared for the coming social life. Working teachers have a hope when working with democratic values, that students will develop an understanding of their rights in society and that they will also understand that their opinions play a role in society. Although the teachers emphasize that the work they have done on this theme through the current change process is good, all participants highlight that this is something that needs to be developed even more. This means that the special school's democratic work methods need to find forms and methods that suit each group of students because there is a large diversity of students and that their prerequisites look very different - something that means that the individual teacher has different conditions and opportunities to work with democratic values.

The purpose of this study is to research what teachers at the leisure-time center think about the student influence and participation and how they facilitate this in the daily activities.  Previous research about influence and participation has been used to set the scene. To collect empirical data a qualitative method of interviews was used. Four interviews were made with teachers whose education and experience was quite different. The empirical findings were analyzed with the theories of children perspective, children’s perspective and Hart’s ladder of participation (1997). Children perspective and children’s perspective is used to understand if the teachers work is based on what they think is best for the students or on what the students want. The ladder of participation was used to analyze how the teachers facilitate opportunities for student to influence and participation. One finding is that the teachers think that influence and participation is important but that different factors prevent influence and participation from being a part of the everyday activities. One such factor is that group size and another is that teachers have other goals giving the students new experiences which might inhibit influence and participation. The results from the study are that the teachers think that it is important to look from the children´s perspective and to use the students’ thoughts and opinions but that the teachers more often are using the children perspective and therefore are using the teachers’ thoughts and opinions of what is right for the students rather than the students’ own opinions and feelings. Another finding is that the teachers know how to facilitate influence and participation and the positive effects from it, but that they have to work more with this perspective to fully reach its potential benefits. / Syftet med denna studie är att undersöka fritidshemspersonalens syn på elevinflytande och delaktighet samt hur fritidshempersonalen möjliggör det i verksamheten. Den tidigare forskningen som användas i studien utgår från avhandlingar och rapporter kring elevinflytande och delaktighet. Empirin samlades in via en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personal i fritidshem, där utbildningen och erfarenheten av arbetet på fritidshemmet skilde sig mellan informanterna.  Det empiriska materialet analyserades med hjälp av barnperspektiv, barns perspektiv samt Harts delaktighetsstege. Barnperspektiv och barns perspektiv hjälper att förstå om pedagogerna utgår från elevernas eller de vuxnas åsikter och tankar. Harts delaktighetsstege användes för att analysera hur delaktighet och inflytande möjliggörs av pedagogerna.  Det framkom att pedagogerna anser att inflytandet och delaktigheten var viktiga på fritidshemmet, men att olika faktorer bidrog till att inflytande och delaktighet inte alltid går att genomföra. Gruppstorlekar och andra mål med verksamheten, som till exempel med att ge eleverna nya upptäcker upplevs begränsa möjligheten till elevinflytande och delaktighet. Resultatet är att pedagogerna anser att det var viktigt att se utifrån barns perspektiv och utgå från elevernas synvinkel, men att pedagogerna ofta använder ett barnperspektiv och utgår från vad de tycker är det bästa för eleverna. Det framkommer även att pedagogerna vet hur de kan möjliggöra inflytande och delaktighet och att de känner till dess positiva effekter men att pedagogerna inte alltid använder sig utav det.

Sammanfattning Studien syftar till att utifrån ett lärarperspektiv belysa elevers inflytande vid undervisning i grundsärskolan. I studien undersöks hur några lärare i grundsärskolan definierar begreppet elev­inflytande, hur lärarna beskriver att de skapar förutsättningar för elevinflytande i sin under­visning samt vilka utmaningar lärarna beskriver att de möter i sitt arbete. Studien har gjorts med en kvalitativ forskningsansats där nio lärare som undervisar i grundsärskolan har intervjuats.  Studiens teoretiska ramverk är Shiers delaktighetsmodell (Shier, 2001). Med utgångspunkt i delaktighets­modellen har fem begrepp använts för att analysera intervjuerna utifrån öppningar, möjligheter, skyldigheter, resurser och utmaningar. Samtliga lärare i studien definierar elevinflytande som att eleven ska ges möjlighet att vara en del av beslutsprocessen för att kunna påverka undervisningen. Knappt hälften av lärarna beskriver denna definition i kombination med att elevinflytande även innebär att bli lyssnad på.   En god relation mellan lärare och elev visar sig vara en framgångsfaktor för elevinflytande i studiens resultat. Förmågor som lärarna behöver besitta är viljan till lyhördhet, öppenhet samt att visa tillit till elevens förmåga. En viktig del i lärarnas beskrivning av arbetet för elev­inflytande är att varje elev blir lyssnad till, även om hen inte alltid får sin vilja igenom. Elevernas bristande kommunikativa och kognitiva färdigheter ses som en tydlig utmaning för elev­inflytande. Den individuella elevens förutsättningar till inflytande beror helt på lärarens förmåga att tolka dess intentioner. Resultatet synliggör behovet av stödstrukturer exempelvis bildstöd som en förutsättning för elevens möjligheter att kunna göra aktiva val och delta i demokratiska processer. Organisatoriska faktorer såsom skolans lokaler och personaltillgång framträder i resultatet som viktiga förutsättningar för hur lärarna kan få elevinflytande att komma till stånd. Undermåliga förutsättningar gällande dessa faktorer leder istället till utmaningar för lärarna samt begränsar elevinflytande. / Abstract The study aims to highlight, from a teacher's perspective, the influence students may have on teaching practice in compulsory school for students with intellectual disability (ID). Moreover the study examines how teachers in  compulsory school for students with ID define the concept of student influence, the teachers’ descriptions of how they create conditions for students to influence their teaching practice, and what challenges the teachers define in this area of work. The study has been accomplished through a qualitative research approach where nine teachers teaching in compulsory school for students with ID have been interviewed.  The study's theoretical framework is based on Shier's participation model (Shier, 2001). Based on the participation model, the following five concepts have been used to analyse the interviews; openings, opportunities, obligations, resources, and challenges. All teachers in the study define student influence primarily based on a description where the student must be given the opportunity to actively be part of decision-making in order to influence teaching practice. Less than half of  teachers' definitions also describe a combination of being given the opportunity to be able to influence via participation in decision-making processes, as well as a student influence that incorporates being listened to and actively being asked for their opinion. The study shows that a good relationship between teacher and student is a vital factor for successful student influence. Abilities that teachers need to possess are perceptiveness, openness, and the capacity to show confidence in the student's own ability. An important part of the teachers' description of laying the ground for positive student influence is that each student is listened to, even if they do not always get their way. Student lack of communicative and cognitive skill is described as a clear challenge for student influencing ability. Subsequently, the individual student's potential for influence depends on the teacher's ability to interpret their intentions. It becomes visible in the results how important different support structures, such as image support and/or word support, constitute a prerequisite for the student's ability to make active choices and participate in democratic processes. Organisational factors such as the school's premises and staff availability are prominent in the results as important factors for how teachers can stimulate student influence. Poor conditions regarding these factors, on the other hand, lead to challenges for teachers and limit student influence.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musikteorilärare förhåller sig till lektionsinnehåll, elevinflytande och återkoppling i en skolform utan läroplan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kunskap och kunskapstradering mellan människor. Datainsamlingen är gjorde genom semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetats genom tematisk analys. I arbetets resultatdel presenteras lärarnas tankar kring ämnet musikteori samt hur de jobbar med lektionsinnehåll och elevinflytande. Det framkommer att samtliga lärare jobbar mycket med praktiska övningar till vilka också är kopplade till elevernas aktuella repertoar. Vidare framkommer också att alla tre lärare använder sig av skapandeuppgifter för att omsätta teori i praktiken. I diskussionen lyfts ett slags rundgång där det förs en argumentation huruvida lärarna bär med sig värderingar och idéer från sin egen studiegång vid kulturskolan till musikhögskolan, för att sedan återföra dessa till kulturskolan igen som examinerade lärare. I diskussionen framgår också att musikteori (som skolämne) står i förändring och där både elevinflytande ökar och där innehållet alltmer går från ett genremässigt, klassiskt innehåll till ett elevrelaterat innehåll där eleverna får jobba med den musik de själva spelar, eller är intresserade av. / The purpose of this study is to investigate how music theory teachers relate to lesson content, student influence and feedback in a non-curriculum school format. The study is based on a sociocultural perspective with a focus on knowledge trading between people. The data collection is done through semi-structured interviews which are then processed through thematic analysis. In the results section of the work, the teachers' thoughts on the subject of music theory and how they work with lesson content and student influence are presented. It appears that all teachers work a lot with practical exercises which are also linked to the students' current repertoire. Furthermore, it appears that all three teachers use creative tasks to put theory into practice. In the discussion, an argument is made as to whether the teachers carry values and ideas from their own course of study at the Swedish kulturskola to the music college, in order to then bring these back to the kulturskola again as qualified teachers. The discussion also shows that music theory (as a school subject) is changing in that there is not only an increase in student influence, but also the content is increasingly moving from a genre-wise, classical content to a student-related content where the students have to work with the music they themselves play, or are interested in.

According to the Swedish school law, pupils should have the possibility to influence their education – both in learning methods and content. However many teachers find it hard to operationalize the pupils’ influence in their teaching. The motive for this study was therefore to explore how pupils’ influence can be incorporated in education in relation to subject traditions, here exemplified in the discipline of biology. The data was analysed from a sociocultural perspective by using a model of the didactical triangle for natural sciences. Inclusive methods for pupils’ influence in biology was also used as an analytical tool. The analysed material was derived from interviews with nine pupils and five teachers and was categorized using an abductive thematic method. The results demonstrate that pupils’ influence was strongly expressed in the relationship between the pupils and their teachers. However, in the relationship between the pupils and the biology content it was considerably less expressed. Teaching traditions in biology are often textbook oriented and tend to affect the teacher’s possibilities for allowing pupils’ influence. Methods for pupils’ influence in biology can include more diversified and interactive teaching practises. Using modelleling is another possibility which liberate the biology content and provides examples for influencing biology education.

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig i det utvecklande problemområdet som är att elevers psykiska hälsa försämras i svenska skolor. Dagens elever lider av en ökad frekvens av psykiska problem, som exempelvis psykosomatiska problem, stress och prestationsångest.Syfte: Syftet var att belysa vad som främjar psykisk hälsa i en skolkontext hos ungdomar i årskurs fem till nio. Metod: Metoden gick ut på att göra en systematisk litteraturöversikt i databaserna Cinahl och PsycInfo. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i studien för att få en bredare överblick i området. Litteraturöversikten inkluderade studier som fokuserade på hälsofrämjande insatser som berör elever i årskurs fem till nio. Litteraturöversikten exkluderade studier som fokuserar på psykisk ohälsa och elever som gick i tidigare eller senare årskurser. I metoden gjordes en tematisk analys (a simplified approach) med induktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen genererade två teman. Det första är vad som skapar en hälsofrämjande skolmiljö och det andra temat är fördelar av hälsofrämjande insatser. Det som identifierats skapa en hälsofrämjande skolmiljö är att låta eleverna lära sig praktiskt, att ha eleverna arbeta i grupp och att ge eleverna ansvar. Ytterligare uppmärksammades det att pojkar har ett större behov av motiverande insatser och att flickor har en större behov av insatser för ökad stresshantering. De fördelar som det hälsofrämjande arbetet leder till var att eleverna utvecklade hälsosammare vanor, fick en ökad självmedvetenhet hos eleverna, en djupare hälsokunskap och en starkare självtillit. Slutsats: Det hälsofrämjande interventionerna visade sig innehålla psykisk aktivitet, sociala relationer och elevinflytande. Dessa interventioner var positiva för elevernas psykiska hälsa, vilket belyser vikten av att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt i skolan. Detta bör dock vara ett komplement till det patogena perspektivet för att öka bredden av förståelsen för elevers hälsa. Hur dessa perspektiv ska samarbeta behövs det ytterligare forskning kring. / Background: This literature study has its foundation in the developing problem that is that students’ mental health wellbeing is deteriorating within Swedish schools. The students are currently suffering from an increased rate of mental health problems such as, but not limited to, psychosomatic problems, stress, and performance anxiety. Aim: The aim is to showcase what supports mental health wellbeing withing a school context for students attending grade five to nine. Method: The method consisted of first doing a systematic literature review within the databases Cinahl and PsycINFO. Both qualitative and quantitative articles were included in the study to achieve a wider view of the relevant area. The literature review included studies with a focus on health promoting contributions for students between the grades five to nine. The literature review excluded studies with a focus on mental illness and students who attended grades above or belove five to nine. The method was done with a simplified approach with an inductive approach. Results: The thematic analysis generated two themes. The first being what creates a health promoting school environment and the second theme being the advantages of health promoting contributions. What creates a health promotion school environment was identified as allowing the students to learn with hands-on activities, having the students work in groups and allocating responsibilities to the students. A difference between the genders was also identified, boys were observed to have a higher need for promoting motivation, while the girls had a higher need for an increase in ability to handle stress. The advantages brought to life with the health promoting interventions were identified as the students developing healthier habits, an increased self-awareness within the students, a deeper understanding of health and a stronger self-efficacy. Conclusion: The health promoting interventions were identified to mainly contain physical activity, social relationships, and student influence. These interventions where positive for the student’s mental health wellbeing, which showcased the need for health promotion within schools. It should also be noted that these results focusing on health promotion, should not be used alone, they should be used in combination with results based on mental illness. So that both sides of the mental health spectrum are partaking and complementing each other, which should lead to a wider and deeper understanding about students’ mental health. Although how to best incorporate both these views within the area of student mental health, there is still a need for further research.