The purpose of this study is to describe the extent to which a few upper secondary education students experience participation and influence in school on a daily basis. To be able to answer this, three question formulations have been used. How do the students describe their own influence and participation in their normal school days? What do the students want to influence? According to their own experiences, what can be seen as an obstacle or an opportunity for participation in school?   The study is based on semistructured private interviews with students from the Swedish national program in upper secondary education for pupils with learning disabilities. To identify the students description of their own experiences, the transcribed material has been interpreted using Roger Hart's participation ladder.   The results of the study show that the amount of influence students believe they have in school is based on how much they have a say in deciding the setup of their school days. For the most part, the students do not believe that they have that much influence, rather it is the teachers who decide almost everything that happens in school. The students believe that they have the most influence during their recesses and their free time. The students show a desire to be more involved in their school days.   The results also show that students wish to be more involved in what is going to happen in the future after upper secondary education. Despite this finding the things students want to have an influence over are few based on their age and experiences.   The results also reveal that one obstacle for student participation is that they do not tell their teachers if they have any ideas for improvement, which in turn limits their involvement.

Med stöd i aktionsforskningen genomfördes det här utvecklingsarbetet på ett fritidshem som vände sig till elever i årskurs ett och två. I utvecklingsarbetet nulägesanalys framgick det att eleverna ville ha mer inflytande och delaktighet över de aktiviteter som genomförts på fritidshemmet. Utvecklingsarbetets övergripande syfte var att öka elevernas delaktighet och inflytande så att elevernas kunde utveckla en förståelse för demokrati. Ett införande av tre verktyg som innefattade en förslagslåda, deliberativa samtal och en elevstyrd fritidsgympa skulle eleverna bli mera delaktiga och tillgodoses med mer inflytande. En strävan efter en hållbar miljö eftersträvades i arbetet och det bearbetades genom ett införande av mindre grupper och deliberativa samtal. Resultatet av utvecklingsarbetet innefattade att eleverna fick ett ökat inflytande och en ökad delaktighet. Genom ökningen visade eleverna upp en ökad förståelse för demokrati. Strävan efter den hållbara miljön uppnåddes delvis i arbetet genom att det gav ett lyckat resultat i mindre grupper och ett mindre lyckat resultat i större grupper.

I den här studien undersöks några rektorers uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (2018) vilken innefattar pedagogisk-, fysisk- och social miljö.   Vidare undersöks hur rektorer uppfattar arbetet med tillgänglig lärmiljö och hur det organiseras samt säkerställs på den skola hen är ansvarig för. Den här studien visar att rektorers uppfattning kring begreppet tillgänglig lärmiljö varierar, så även arbetet med uppföljning och säkerställande. Några av de uppfattningar som framkom var att samverkan mellan olika professioner ses som en del i det främjandet arbetet där specialpedagogen har en viktig roll i arbetet med att utforma, samt skapa förståelse av vad begreppet tillgänglig lärmiljö innebär och leder till. I den här studien har en kvalitativ metod använts, där resultatet presenteras i form av en tematisk innehållsanalys. I studiens resultat framkommer en osäkerhet kring begreppet tillgänglig lärmiljö vilket påverkar både organisation och säkerställande olika utifrån rådande skolkontext. Rektorerna framhåller pedagogernas roll i frågan kring tillgänglig lärmiljö och ett delegerat ansvar till pedagogerna ute på golvet. I den här studien framkommer även att tillgänglig lärmiljö påverkas av många olika faktorer, som till exempel ekonomi, politisk styrning och samhällspåverkan. Trots det anser samtliga rektorer sig ha stort inflytande gällande utformandet av tillgänglig lärmiljö. Det lyfts också en del kritiska aspekter kring vilken effekt tillgänglig lärmiljö ger elevernas utveckling och lärande. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att skapa en förståelse av rektorernas uppfattning gällande tillgänglig lärmiljö, hur lärmiljöer organiseras och säkerställs.

Syftet med denna studie är att tolka fritidspedagogernas uppfattningar av elevinflytande i fritidshemmet då tidigare forskning visar att elevinflytande inte sker i den utsträckning det bör enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2017). Forskningen visar att en anledning till att elevinflytande inte sker i den utsträckning det bör kan bero på att pedagogerna tolkar styrdokumentets riktlinjer olika om att låta eleverna utveckla sina demokratiska principer och få möjlighet att göras delaktigt i utformningen av verksamheten. Vår studie har genomförts genom fyra fokusgruppsintervjuer med fritidspedagoger som arbetar på fyra olika skolor där de fick diskutera en rad frågor om ämnet med varandra. Vår studie talar för att fritidspedagogerna har en gemensam förståelse för vad elevinflytande innebär men att det finns olika uppfattningar om hur de arbetar med elevinflytande i fritidshemsverksamheterna. Utifrån vårt resultat är vår tolkning fritidspedagogernas vilja och engagemang att arbeta med elevinflytande kan ha en avgörande roll för i vilken utsträckning elevinflytande sker. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.</p>

<p>Syftet med denna studie är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer få en bild av hur eleverna upplever att demokratiuppdraget gestaltas i skolan och om eleverna uttrycker sig på ett sätt som indikerar att de demokratiska värderingarna är förankrade hos dem. Resultatet visar att skolan inte når fram till eleverna i sitt arbete med demokratiuppdraget och att många elever upplever skolan som meningslös och sitt eget inflytande över situation i skolan som oviktigt. När det gäller förankrade demokratiska värderingar hos eleverna uppkommer en splittrad bild med vissa elever som uttrycker sig i linje med de demokratiska värderingarna i Lpo 94 samtidigt som andra elever ger uttryck för värderingar som går helt emot läroplanens demokratiuppdrag. Undersökningen visar att när elever verkligen får möjligheten att prata kring värdegrundsfrågor så upplever de detta som meningsfullt och spännande. Skolan måste ta vara på detta intresse och avsätta tid för samtal om värdegrundsfrågor för att skapa en mer demokratisk skola som ger eleverna förutsättningarna att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att belysa de erfarenheter lärare har av sitt ledarskap i klassrummet. Den metod jag använt mig av har varit semistrukturerad intervju. I uppsatsen intervjuades sex stycken lärare på gymnasial nivå. De intervjuades angående om deras upplevelser av sitt ledarskap i klassrummet förändrats över tid genom införandet av Lpf 94, med ett ökat elevinflytande och elevdemokrati som följd. Resultatet i denna uppsats visar att alla respondenter mer eller mindre upplevt en förändring över tid vad gäller deras ledarskap i klassrummet. Några av respondenterna upplevde positiva förändringar andra upplevde negativa förändringar av sitt ledarskap och resterande respondenter upplevde väldigt små förändringar. Slutsatserna av resultatet var att det fanns många olika faktorer som spelade in när det gällde hur respondenterna upplevde de förändringar som skett över tid.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.</p>

<p>Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.</p>