Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor. Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske. Studien visar på att de elever som givits möjlighet till att påverka var mer positivt inställda till samt kunde se fördelar med sin påverkan än de som inte fått denna möjlighet. Vidare kan även en koppling göras mellan elevernas attityder och undervisningens avsaknad på relaterbarhet till vardagslivet. / The essay is about student's attitudes towards the science orientated subjects and the influence the teacher has for creating these attitudes. The study also tries to present students influence in the classroom, and to what extent they believe they can promote their suggestions. Separate interviews were conducted with 15 year old students from two different schools. The given result shows that the students had fairly positive attitudes to the science orientated subjects, mostly due to the teacher's mindset and the way of teaching. The following four items were mentioned by the students as crucial in order to create a successful teacher: Pedagogical capability, knowledge of the subject, leadership and choice of education. The students wanted the opportunity to be able to influence the teaching, however, they couldn't express how to do that. The study also shows that the students that were given the chance to present their comments on the class were more positive towards the subject. Furthermore, a connection between the students’ attitudes and the lack of subject's relation to the daily life could be made.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.

No description available.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Denna studies övergripande syfte är att undersöka hur inflytandet från elever i behov av särskilt stöd kan medverka till en lärmiljö där alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, både kunskapsmässigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lärare. Resultaten visar att klassen från början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och läraren var den ende som ansvarade för att eleverna inhämtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av särskilt stöd höjdes när lärarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smågrupper. Eleverna upplevde då ett växande ansvar i sitt lärande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglädje höjdes, men det var av avgörande vikt att läraren bestämde samarbetspartners. Också klassrumsklimatet och kamratskapen mellan eleverna blev bättre när de fick kommunicera och samtala med varandra i lärandet. Efter att ha öppnat upp samtalsstrukturen på klassråden minskade bråken mellan eleverna avsevärt. De tilläts ha öppna synpunkter på varandras och lärarnas förhållningssätt, vilket ledde till att de kände sig mer delaktiga och lyssnade på. För eleverna var det viktigt att rastverksamheten fungerade och att de lättare kunde förfoga över lekredskapen. De önskade också små korta avbrott, pauser, i den teoretiska undervisningssituationen. Samtliga förändringar som genomfördes gjordes på grupp- och organisationsnivå. Eleverna i behov av särskilt stöd önskade få vara mer delaktiga i besluten om när de skulle lämna klassrummet få att få stöd av specialläraren.

Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.

This report describes an interview study of Swedish elementary school teacher’s view on stu-dent influence. The objective is to find out about teachers' approach to student influence, what do they think happens with students that are allowed to influence and what are the negotiables and non-negotiables when it comes to student influence in elementary education? And do the teachers really want their students to have influence? According to the official policy documents for the Swedish school system the Swedish school shall work towards a democratic school. Not only should the students be educated about de-mocracy but they should also learn to use democratic values and processes. However, in these policy documents there are no concrete guidelines as to which extent or how a teacher should work with student influence. It is up to the individual teacher to interpret this on his/her own. In my report I wanted to show what the teachers say about the possibilities and threats that they feel and experience with the practice of student influence over the school teaching. The report shows that the approach that teachers have towards student influence affects to what extent their students are allowed to influence over the school teaching. The conclusion of the report is that the Swedish school still has old values that are hard to shake and that teachers are afraid of what might happen if they allow their students to influence the school teaching too much.

The Democratic Republic of the Congo is one of the least developed countries in the world and its school system needs to be improved. The aim of this research is to find out what the Congolese state expects from language teaching (French and English), how this is described in the curriculum, and whether this differs from the curriculum of a more developed country, such as Sweden. Through a content analysis, the language view, the role of the teacher and views of pupil participation are investigated. The Swedish curriculum and the Congolese programme of French show similarities by communicative and constructivist views, while the Congolese programme of English demonstrates behaviouristic features. This study can serve as an example of how the language context, i.e., second language v. foreign language, as well as the national culture, influence the curriculum. / Demokratiska republiken Kongo är ett av världens minst utvecklade länder och dess skolsystem är i behov av en förbättring. Språk är en viktig del i utvecklingen av landet. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad den kongolesiska staten förväntar sig av sin språkundervisning, hur den beskrivs i styrdokument samt om den skiljer sig från läroplanen i ett mer utvecklat land som Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys har uppfattningar om uppsatsens teman; språksyn, lärarens roll och elevdeltagande, hittats. Materialet som analyserats är den kongolesiska skolans program för franska och engelska, samt den svenska läroplanen inklusive kursplanerna för franska och engelska. Analysen avser de första åren i den kongolesiska sekundärskolan och det svenska högstadiet, vilka motsvarar varandra när det gäller elevernas ålder. Skillnaden i DR Kongo mellan andraspråk (franska) och främmande språk (engelska) berörs.Den svenska läroplanen samt det kongolesiska programmet för franska visar många likheter genom att lyfta fram kommunikativa och konstruktivistiska perspektiv. Det kongolesiska programmet för engelska har däremot behavioristiska drag. Lärarens olika roller och hur elevdeltagande lyfts fram förstärker dessa språksyner. De två kongolesiska programmen liknar dock varandra när det gäller synen på hur läraren ska behandla språkliga fel i klassrummet. Studien kan ses som ett exempel på hur språkkontexten, d.v.s. andraspråk och främmande språk, likväl som den nationella kulturen påverkar läroplaner.