Uppsatsens syfte är att undersöka en skola i Skåne och dess arbete med integration. Ambition är inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprätthåller den. Den centrala frågeställningen för uppsatsen är: vilka motsättningar finns det mellan skolans, kommunens, lärarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt på vilka olika sätt artikuleras de?  Målsättningen är även att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete.   Uppsatsen bygger på teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör främjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien är framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn på skolan samt sex stycken utvalda lärare. Resultaten visar att tydliga motsättningar existerar mellan styrdokumentens intentioner och vad som faktiskt tillämpas i och runt skolverksamheten. Motsättningar förekommer även mellan och inom parterna och artikuleras i tolkningen av begreppet integration, prioritering i undervisningen, samarbetsformer med andra skolor, hinder för integration, mål och riktlinjer, behov av integration, tid för planering och genomförande samt ansvar för kompetensutveckling. Resultaten visar även att individuella visioner kommer kunna skapa goda förutsättningar för framtida arbete för integrationen på skolan, om dialog och samarbete främjas.

No description available.

<p>This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school.</p><p>The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.</p>

Läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse för studieframgångar och individers livssituation i vuxen ålder. Socioekonomisk bakgrund förklarar störst del av skillnader mellan elevers studieresultat. Elever med en fördelaktig socioekonomisk bakgrund klarar sig bättre i skolan och i klasser där många elever har en sådan bakgrund gynnas samtliga elever. Läsmiljön i hemmet har också betydelse för barnens läsförmåga. Lite forskning fokuserar emellertid på unga elever. Därför undersöks i uppsatsen hur nordiska fjärdeklassares läsförståelse i PIRLS 2006 ser ut, i relation till socioekonomisk bakgrund, läsmiljö i hemmet samt elevsammansättning i klassen. Detta gjordes genom flernivåanalyser som tar hänsyn till inom- och mellanklassvariation. Analyserna visar att det tidigt finns tydliga skillnader mellan elevers läsförståelse beroende på deras familjebakgrund. Läsmiljön i hemmet och framför allt de läsaktiviteter som föräldrarna ägnade sig åt med barnen innan de började skolan påverkar läsförståelsen. I klasser där många elever har högutbildade föräldrar får samtliga elever ett högre resultat. Resultaten är relativt lika bland de nordiska länderna men socioekonomisk bakgrund har ett större förklaringsvärde i Sverige. Detta tyder på en större skolsegregation och sämre kompensation från skolornas sida. För att motverka att skillnader som uppstår tidigt kvarstår krävs tidiga insatser för att stärka barns läsförmåga.

This study illuminates chosen parts of the present opportunities, in the Western World, for parents and children to choose which school the child will attend (freedom of choice), along with possible consequences that may follow. My research questions are: 1) Do tendencies show that freedom of choice leads to increased segregation, and if that is the case, how is it manifested and does it matter? 2) What relations between the student composition of schools and teachers' expectations and attitudes toward students are there? 3) Do the results from previous studies match with the result from my interviews? The methods used for answering the questions are literature studies and interviews made with six teachers who are working in two upper secondary schools in the northern part of Sweden, i.e. three from each school. The result shows that freedom of choice, regarding schools, seems to lead to student compositions that contribute to increased segregation in societies. It leads to more homogenous student compositions, in the form of ethnicity and social class, in schools in general, with consequences like different expectations and attitudes among teachers depending on the status of the composition. A student composition of lower social class in general, seems to lead to lower expectations from teachers.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att kamrateffekter visar sig i klassrummet, och hur de påverkar deras upplevda möjligheter att bedriva undervisning i svenska. Särskilt fokus låg på att belysa hur kamrateffekter påverkar lärares didaktiska val, och vad konsekvenserna av kamrateffekter blir i klassrummet. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare, där de fick besvara frågor skriftligt. Resultatet av intervjuerna visade att samtliga lärare upplevde att kamrateffekter påverkar deras möjligheter att undervisa, där särskilt elevsammansättningen framstod vara särskilt betydelsefull. Lärarna hade olika sätt att förhålla sig till kamrataffekter där de anpassade sina didaktiska val utifrån sina förutsättningar och inställning till situationen. Medan positiva kamrateffekter förefaller möjliggöra för en kommunikativ och språkande undervisning, framstår negativa kamrateffekter ha en begränsande effekt. Elevgruppen verkar både möjliggöra och begränsa lärarens möjligheter att bedriva undervisning, där läraren får anpassa sina val utifrån elevgruppen.

<p>The purpose of this essay has been to identify a couple of different factors that matter when a teacher chooses method and raw material for teaching his students. The person interviewed is a man, whose lesson I also observed. The result shows that there are several factors of great importance for his choice. My conclusion of this is that this teacher’s choice depends on the school as institution with all the people that operate there, the composition of the students and the school’s curriculum, but this teacher’s pedagogical basic view also has a great importance for his teaching.</p>

The purpose of this essay has been to identify a couple of different factors that matter when a teacher chooses method and raw material for teaching his students. The person interviewed is a man, whose lesson I also observed. The result shows that there are several factors of great importance for his choice. My conclusion of this is that this teacher’s choice depends on the school as institution with all the people that operate there, the composition of the students and the school’s curriculum, but this teacher’s pedagogical basic view also has a great importance for his teaching.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

I denna studie undersöker vi hur lärare i årskurs 7- 9 förhåller sig till historieundervisningen i relation till elevsammansättningen i klassrummet och om lärarna använder elevernas bakgrund i undervisningen. Dessutom undersöker vi vilka konflikter som kan uppstå i relation till elevernas bakgrund och hur lärarna möter dessa. Därefter har vi försökt analysera om hur lärarnas val och resonemang kan tyda på interkulturell kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och fenomenologi som vetenskapsteori. I syfte att analysera vårt samlade empiri har vi tagit del av Jörn Rusens teoretiska analysredskap “Narrativa kompetenser” som framförs i Johanssons (2012) licentiatuppsats. Detta analysredskap innefattar innefattar information om den orienterande, tolkande och erfarande kompetensen. Den narrativa kompetensen används i studien för att analysera hur lärare använder sig av interkulturell kompetens i historieundervisningen.  I detta examensarbete undersöker vi tre skolor vilket vi benämner som: en homogen, en heterogen samt en skola där majoriteten av eleverna har en migrationsbakgrund. Syftet är att få en uppfattning om vilka likheter och skillnader som går att urskilja mellan historielärarnas interkulturella kompetenser i förbindelse med den elevsammansättningen klassrummet består av. Studien har visat att elevsammansättningen har en avgörande roll för hur lärarna förhåller sig till att inkludera flera perspektiv för att nyansera olika historiska skeenden bortsett från det som skolans läromedel framför som genomsyras av ett eurocentriskt perspektiv. Resultaten visar dessutom att utmaningar som tidsbrist och brist på grundkunskaper hos eleverna försvårar främjandet av en interkulturell undervisning.