Made available in DSpace on 2016-08-03T16:34:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Ion de Freitas.pdf: 802705 bytes, checksum: 4e00d50acf069e67f95c70b5e2f49f04 (MD5) Previous issue date: 2009-12-10 / The goal of this study was to describe the dimension levels of social support (emotional and practical) and of emotional balance, to analyze its correlations and to investigate its relations with socio-demographic variables of a group of people who participate of a program of emotional and informational support in a charity institution of São Paulo. The researched sample, chosen randomly, consisted of 95 males and females with average age of 47, 99 years (SD=12,11). The gathering data instrument was an auto fill questionnaire composed by two measures which checked the variables of the study (perception, social support, positive and negative affects), besides the socio-demographic data. Descriptive statistic analyzes were used, differences between averages were tested, and correlation rates between variables were calculated as well. The results have shown that there are no significant differences in the perception of social support (emotional and practical) and the socio-demographic variables, sex, work, study, volunteering, time at the institution, level of education and marital status. The youngest, less than 30 years old, revealed more perception of social support (emotional and practical). They also revealed that there is no significant difference of the emotional balance towards the socio-demographic variable, except for the volunteer work which echoed expressive and positively over the emotional balance. The analyses of the relations between social support (emotional and practical) and age revealed the existence of a significant correlation, low and negative, that is, with an increase in age there s a tendency to lightly describe the perception of social support. The description of the levels of social support revealed that the perceptions of emotional and practical support (tangible and appraisal support) are significantly different, though the difference between the averages is small, prevailing the perception of higher emotional support. The description of the emotional balance scores showed that around three quarters of the interviewed have registered positive emotional balance and around one fourth have registered negative emotional balance. Significant correlation between emotional balance and age were not identified. The analyses of the relations between emotional support, practical support and emotional balance reveled significant and positive correlations, that is, with an increase in perception of the social support (emotional and practical) there is a tendency to increase the emotional balance. The results of this study might contribute to the comprehension of the psychological state of the investigated individuals, as well as, raise, to the managers of institutions, reflections on the improvement of assistential program services.(AU) / O objetivo deste estudo foi descrever os níveis de dimensões de suporte social (emocional e prático) e de balanço emocional, analisar as suas correlações e investigar as suas relações com variáveis sócio demográficas de um grupo de pessoas que participam de programa de apoio emocional e informacional em uma instituição beneficente de São Paulo. A amostra pesquisada, escolhida aleatoriamente, consistiu de 95 pessoas do sexo masculino e feminino com idade média de 47,99 anos (DP=12,11). O instrumento de coleta de dados foi um questionário de auto preenchimento composto por duas medidas que aferiram as variáveis de estudo (percepção de suporte social, afetos positivos e negativos), além dos dados sócio demográficos. Foram utilizadas análises estatísticas descritivas, testadas diferenças entre médias, bem como calculados os índices de correlação entre as variáveis. Os resultados mostraram que não há diferenças significativas na percepção de suporte social (emocional e prático) e as variáveis sócio demográficas sexo, trabalho, estudo, voluntariado, permanência na instituição, escolaridade e estado civil. Os mais jovens, com menos de 30 anos, revelaram maior percepção do suporte social (emocional e prático). Revelaram também que não há diferença significativa do balanço emocional em relação às variáveis sócio demográficas, com exceção do trabalho voluntário que repercutiu expressiva e positivamente no balanço emocional. A análise das relações entre suporte social (emocional e prático) e idade revelou existir uma correlação significativa, baixa e negativa, isto é, com o aumento da idade há uma tendência a decrescer levemente a percepção de suporte social. A descrição dos níveis de suporte social revelou que as percepções de suporte emocional e prático são significativamente diferentes, embora a diferença entre as médias seja pequena, prevalece a percepção de maior suporte emocional. A descrição dos escores de balanço emocional revelou que cerca de três quartos dos entrevistados registrou balanço emocional positivo e cerca de um quarto registrou balanço emocional negativo. Não foi constatada correlação significativa entre balanço emocional e idade. As análises das relações entre suporte emocional, suporte prático e balanço emocional revelaram correlações significativas e positivas, isto é, com um acréscimo na percepção de suporte social (emocional e prático) há a tendência de acréscimo no balanço emocional. Portanto, os resultados deste estudo poderão contribuir para a compreensão do quadro psicológico dos indivíduos pesquisados, bem como, suscitar aos gestores de instituições reflexões para o aprimoramento dos serviços de programas assistenciais.(AU)

Dans l’environnement hospitalier, les infirmiers jouent un rôle pivot dans la prestation de soin, cette population est particulièrement exposée à des niveaux élevés de demande émotionnelle ce qui peut entraîner à terme une insatisfaction, un épuisement professionnel (Dal Santo, Pohl & Battistelli, 2013), un sentiment d’impuissance et d’incapacité à accomplir un travail au niveau attendu (Davezies, 2007). Le soutien organisationnel perçu (SOP) a été supposé et démontré avoir la capacité d’atténuer les effets néfastes des tensions émotionnelles (Pohl, Battistelli & Librecht, 2013; Battistelli, Pohl & Dal Santo, 2012; George, Reed, Ballard; Halbesleben, 2006). Rhoades et Eisenberger (2002) ont ajouté que le soutien du supérieur hiérarchique (SSP) est défini par la perception qu’a le salarié de la manière dont son supérieur valorise sa contribution, et qui est considéré comme la variable qui contribue le plus significativement à la perception du soutien organisationnel. Rhoades et al (2001) ont observés un effet positif du SSP sur l’engagement organisationnel affectif ; (Wayne et al., 1997 ; Moorman et al., 1998) ont démontrés un effet direct du SSP sur le bien-être, la qualité de vie au travail et sur les comportements de citoyenneté organisationnelle. Enfin, le développement récent de la recherche confirme les effets tangibles du soutien du supérieur hiérarchique sur l’engagement affectif, l’intention de quitter et l’épuisement professionnel en témoignent Simons & Jankowski; 2008). Notre réflexion théorique s’articule en trois points. (1) Etudier les tensions psychologiques (conflit travail/famille-famille/travail) et les caractéristiques du travail (Demande psychologique, Contraintes physiques Complexité du travail…) constitue une clé d’entrée qui nécessite (2) une réflexion sur le soutien émotionnel au travail ainsi que les stratégies de régulation émotionnel comme variables modératrices, pour (3) étudier les effets de ces variables modératrices dans les modèles de recherche intégrant l’épuisement professionnel, l’engagement organisationnel, satisfaction au travail, la dissonance émotionnelle et le comportement de citoyenneté organisationnelle . Mots clé: Tensions au travail (conflit travail/famille-famille/travail) – Caractéristiques du travail (Demande psychologique, Contraintes physique, Complexité du travail) Burnout – Engagement organisationnel– Dissonance émotionnelle – comportement de citoyenneté_ Soutien émotionnel au travail –Stratégies de régulation émotionnelle. / The increasing demands of work and their impact on the quality of life of employees are timely. In this perspective, the reflection on the managerial practices deserves to be thorough. This research project has three objectives: to conceptualize, measure and predict the influence of emotional support at work (ESW) on organizational commitment, job satisfaction and organizational citizenship behaviour. Our reflection is based on three points. (1) Study the psychological tensions ( conflicts Work / family -life / work) and job characteristics (psychological demand, physical constraints, Complexity of work ... ) is a key input that requires (2) a reflection on the emotional support at work and emotional regulation strategies as moderating variables for ( 3) study the effects of moderating variables in integrating research models incorporating burnout, organizational commitment , emotional dissonance, job satisfaction and organizational citizenship behaviour. The hospital raises an exemplary manner the dynamics and challenges of local management. We will consider three cases: The University Hospital of Bab El Oued (Algeria), University Hospital of Brugmann, (Belgium) and The University Hospital of Bordeaux (France). To provide some answers, we mobilize two methods: qualitative and quantitative (more about a double measure of perceived SET and a measure of emotional regulation strategies) with a comparison of the target institutions. Key words : Emotional support at work_ psychological tensions (conflict work / life and family / work) - Work Characteristics (psychological demand, physical constraints, Labor Complexity ) Burnout – organizational commitment - emotional dissonance - organizational citizenship behaviour _ Strategies work emotional regulation .

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

The purpose of this study was to develop a set of guidelines to enable teachers to support children with diabetes. The aspects of support include the physical, emotional, social and cognitive aspects that have an effect on a child with diabetes. A literature study and an empirical investigation were undertaken to investigate which factors would enable teachers to become better sources of support in school. Semi-structured interviews were conducted with teachers to determine their knowledge about diabetes. Parents who have children with diabetes were also interviewed to determine what support they required from teachers. The results of the study culminated in a set of guidelines for teachers. / Psychology of Education / M. Ed. (Specialisation in Guidance and Counselling)

El objetivo del estudio es relacionar motivación y compromiso deportivo entre adolescentes que practican fútbol en una academia formativa de Lima-Perú. Se aplicaron dos pruebas: la Escala de Motivación Deportiva (EMD) y el Cuestionario de Compromiso Deportivo-2 (CCD-2), a un grupo de 105 participantes varones, cuya edad se encuentra entre 11 y 17 años. La motivación intrínseca evidenció correlaciones positivas y significativas con el compromiso entusiasta; disfrute deportivo; oportunidades valiosas; pérdida de inversiones personales; cantidad de inversiones personales; soporte socioemocional; soporte social instrumental; deseo de sobresalir – logro de dominio; y deseo de sobresalir – logro social. Por otro lado, la motivación extrínseca mostró correlaciones positivas y significativas con el compromiso restringido; cantidad de inversiones personales; restricciones sociales; soporte socioemocional; y soporte social instrumental. Es de notar que la cantidad de inversiones personales; soporte socioemocional y soporte social instrumental correlacionan con los dos tipos de motivación, por lo que se denominan dimensiones mixtas y complejas. Igualmente, los participantes de menor edad (11 a 13 años), obtuvieron puntuaciones más altas en soporte socioemocional y soporte socioinstrumental, lo que significa que este grupo percibe mayor apoyo, cuidado y empatía de personas significativas, como padres, entrenadores y compañeros, así como mayor provisión de información valiosa de su deporte por parte de dichas personas. / The objective of this research is to relate motivation and sports commitment among adolescents who play soccer at a Formative Academy in Lima-Peru. Two tests were applied: Sports Motivation Scale (SMS) and Sports Commitment Questionnaire-2 (SCQ-2) to a group of 105 male participants, whose age is between 11 and 17 years. Intrinsic motivation showed positive and significant correlations with enthusiastic commitment; sports enjoyment; valuable opportunities; personal investments - loss; personal investments - quantity; social-emotional support; social-instrumental support; desire to excel – mastery achievement; and desire to excel - social achievement. On the other hand, extrinsic motivation showed positive and significant correlations with constrained commitment; personal investments - quantity; social constraints; social-emotional support; and social-instrumental support. It is noteworthy that the personal investments - quantity; social-emotional support and social-instrumental support correlate with both motivations, resulting in mixed and complex dimensions. Finally, the younger participants (11 to 13 years old), obtained higher scores in social-emotional support and social-instrumental support, which means that this group perceives greater support, care and empathy from significant people, such as parents, coaches and colleagues, as well as greater provision of valuable information about their sport by this people. / Tesis

The present study investigated the relationship between hope, stress, and social support provision from teachers during the COVID-19 pandemic. The participants were 80 students (i.e., 34 males; 46 females) ranging in age from 16 to 22 from multiple gymnasiums across Sweden. The cross-sectional research design collected data using an online survey. Statistical analyses revealed that there was a negative correlation between perceived stress and hope. Social support from teachers was also found to be positively correlated with hope. The subcategories identifying the nature of the social support provision indicated that levels of stress were negatively correlated with appraisal, informational, and instrumental support. Students’ levels of reported hope were found to correlate with appraisal, informational, instrumental, and emotional support. Gender was also found to be associated with stress, where women reported more perceived stress than men. Taken collectively, the study found that students who feel more hope are less stressed perceive more social support provision from teachers. Implications for teachers and limitations of the present study are discussed. / Denna studie undersökte förhållandet mellan hopp, stress och socialt stöd från lärare under COVID-19 pandemin. Deltagarna var 80 studenter (34 män; 46 kvinnor) i åldrarna 16 till 22 år från gymnasieskolor över hela Sverige. Datan samlades in med hjälp av en onlineundersökning. De statistiska analyserna visade att det fanns ett negativt samband mellan upplevd stress och hopp. Socialt stöd från lärare visade sig också vara positivt korrelerat med hopp. Underkategorierna som identifierade de olika karaktärerna av socialt stöd indikerade att stressnivåerna var negativt korrelerade med bedömning, information och instrumentellt stöd. Studenternas nivåer av rapporterat hopp visade sig korrelera med bedömning, informativt, instrumentellt och emotionellt stöd. Kön visade sig också förknippas med stress, där kvinnor rapporterade mer upplevd stress än män. Sammantaget fann studien att studenter som känner mer hopp är mindre stressade och upplever mer socialt stöd från lärare. Konsekvenser för lärare och begränsningar av denna studie diskuteras.

Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar. / Lindgren, J & Nielsen, H. God omvårdnad sett ur patientens perspektiv. En enkät-undersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Omvårdnad är ett av sjuksköterskans huvudsakliga arbetsområden och ett viktigt forskningsområde. För sjuksköterskan är kunskap om vad patienter uppfattar som god omvårdnad viktig då det gör sjuksköterskan bättre rustad att bemöta dem på ett adekvat sätt. Flera kvalitativa studier har gjorts för att kartlägga patienters upp-fattning om vad god omvårdnad innebär. Syftet med denna studie är att, med hjälp av en enkätundersökning vid två avdelningar, undersöka patienters uppfattning om vad god omvårdnad är. Studien genomfördes på universitetssjukhuset MAS i Malmö. Resultaten från de tidigare studierna delades in i sex kategorier och for-mulerades som enkätfrågor. Inga signifikanta resultat erhölls i denna studie, p g a ett för begränsat underlag. Noterbart är dock tendensen att patienterna värderar professionell kompetens högst av allt medan delaktighet tycks betyda mindre för dem. Även behov av information till anhöriga framkom. Det behövs mer forsk-ning på området för att kunna utröna om resultaten av den tidigare forskningen är generaliserbar.

I föreliggande studie undersöks fyra lärares erfarenheter av olika former av stöttning i klassrumssamtal i årskurs 2–3. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare kan stötta elevers kunskapsutveckling i ämnet svenska. Teorin som ligger till grund för studien är sociokulturell med en modell som visar hur eleverna får stöttning i sin kunskapsutveckling utifrån emotionell och instrumentell stöttning. Materialet till studien består av fyra semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 2–3. Det insamlade materialet är analyserat dels utifrån en innehållsanalys som utgår från forskningsfrågorna, dels en tolkning som utgår från den teoretiska modellen. Av studien framgår att samtliga lärare beskriver att de använder sig av såväl lärarledda som elevledda klassrumssamtal och både emotionell och instrumentell stöttning för att stärka elevernas kunskapsutveckling. Den emotionella stöttningen sker genom att lärarna visar att de tror på elevernas förmåga att svara på en fråga eller utföra en uppgift. Den instrumentella stöttningen sker genom att tillämpa bildstöd för att eleverna ska utveckla sin ordförståelse och därigenom kunna vara delaktiga i samtalen som sker mellan lärare och elever men också med användande av materiella verktyg som reglerar interaktionen i undervisningen.

This study was undertaken as a qualitative needs assessment of emotional support to the adolescent with a terminally ill parent. Five participants in their adolescent life phase (14 to 18 years) with a terminally ill parent, participated in the study. Individual unstructured interviews were conducted with each participant, in order to assess their need for emotional support. With the consent of the parents and adolescents, the interviews were video-recorded and transcribed. Eight recurring themes were selected from the case studies and verified with the existing literature. The result of the study is the assessment of the need for emotional support to the adolescent with a terminally ill parent. / Social Work / M. Diac (Play Therapy)(Social Work)

This study was undertaken as a qualitative needs assessment of emotional support to the adolescent with a terminally ill parent. Five participants in their adolescent life phase (14 to 18 years) with a terminally ill parent, participated in the study. Individual unstructured interviews were conducted with each participant, in order to assess their need for emotional support. With the consent of the parents and adolescents, the interviews were video-recorded and transcribed. Eight recurring themes were selected from the case studies and verified with the existing literature. The result of the study is the assessment of the need for emotional support to the adolescent with a terminally ill parent. / Social Work / M. Diac (Play Therapy)(Social Work)