Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare. Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen. Pedagogerna menar även att alla konflikter i största mån måste ges uppmärksamhet, även om man inte nödvändigtvis måste ingripa i alla konfliktsituationer. Barnen måste också ges utrymme och möjlighet att bearbeta konflikter själva. Ett sådant arbetssätt förutsätter en lyhördhet hos pedagogerna. Att tyda barns känslor i en konfliktsituation kan också kräva mycket eftertanke, än mer komplicerat blir det ifall barnet inte kan sätta ord på vad det är barnet upplever som frustrerande, menar pedagogerna. Mot bakgrund av pedagogernas upplevelser har denna studie visat att barnets förmåga att uttrycka sig verbalt kan ha betydelse för hur barnet reagerar i en konflikt.

<p>Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.</p><p>Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer. Vidare åskådliggör studien att det är väsentligt med individanpassade åtgärder i rehabiliteringsprocessen, vilket resultaten likväl uppvisar vissa brister på från Försäkringskassans sida. Framförallt belyser undersökningen vikten av att se till den sjukskrivne personen och dennes förutsättningar, och vad personen faktiskt kan utföra för arbete.</p>

Syftet med den här undersökningen är att lyfta fram och beskriva vilka känslor som uppstår från polisers sida i deras dagliga arbete som poliser. Hur påverkas de av de känslor som uppstår i yrkesrollen och hur hanterar de dessa? För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med tre poliser. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även utifrån polisens årsredovisning. Resultatet för det emotionella arbetet visar på att poliserna överlag är nöjda med sitt val av yrke. De får handskas med många olika känslor beroende på situation med mera. Det kan vara känslor som berör belastningar av olika slag, både fysiskt och psykiskt, rädsla, stress, osäkerhet men framförallt känner de mest positiva saker inför sitt arbete. Det kan vara glädje, entusiasm, spänning, förtroende, stöd, trygghet och givande saker. Vidare framkommer det även att polisyrket är ett sådant yrke som som kopplar starka band mellan individen och yrkesrollen, det vill säga polistiteln. Vilket innebär att oavsett hur en person mår eller påverkas av sitt arbete, måste denne i yrket som polis genom träning och erfarenhet lära sig att hantera det. Ibland även stänga ute saker om det krävs. Träning är en stor del av det som utgör poliser, både innan man börjar arbeta och under arbetet. De tränas ständigt till hur de som poliser ska förhålla sig, det kan vara saker om hur man ska bemöta människor och klara av olika mötessituationer. Den kollektiva gemenskapen och samhörigheten med kollegorna och arbetsgruppen är mycket viktigt för trivsel, stöd och för det emotionella arbetet.

<p>Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.</p>

<p>Människor i dagens samhälle har ofta stor kunskap om fysisk aktivitet och dess positiva effekter för hälsan. Trots detta fortsätter nivån av fysisk aktivitet att sjunka i höginkomstländer. Många individer upplever inte någon glädje i samband med den fysiska aktiviteten. Syftet med studien var därför att undersöka vad det är som motiverar individer till att vara regelbundet fysiskt aktiva trots att individerna upplever negativa emotioner i samband med den fysiska aktiviteten. Öppna kvalitativa intervjuer genomfördes, och de tio informanterna var alla regelbundet fysiskt aktiva individer med negativa emotioner i samband med eller kring sin aktivitet. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med metoden grounded theory. Detta resulterade i en modell där kärnkategorin utformades till: ”önskan om att psykiskt och fysiskt förbättra och/eller bibehålla sin hälsa”. Ytterligare sju kategorier togs fram som alla var kopplade till kärnkategorin och bildade en överskådlig modell. Datan indikerade att både den fysiska och psykiska hälsan var centrala aspekter i varför individer var fysiskt aktiva. Det var dessutom av yttersta vikt för individerna att finna fler fördelar med aktiviteten och därmed ha en buffert till att motverka de negativa emotionerna. Slutsatsen blev att motivation har en avgörande roll för valet av livsstil och att samhället genom detta kan hjälpa individer med motivationsproblem till en mer aktiv vardag. Framtida forskning kunde vara en mer omfattande studie av samma typ eller att undersöka på vilka grunder de inaktiva avstår från fysisk aktivitet och därigenom kunna utveckla nya hjälpmedel till en fysiskt aktiv livsstil.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.<strong> </strong></p><p>Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam.</p><p>Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.</p><p> </p>

<p> </p><p>Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.</p><p> </p><p>De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur människor upplever de nya lagarna angående utförsäkring. Där vi vill undersöka hur försäkringskassan, arbetsförmedlingen och de utförsäkrade beskriver situationen.  Metoden som vi har valt att utföra vår C-uppsats på, är kvalitativundersökning. Där vi valt att intervjua individer på de olika områden som vi är intresserade av. Vi har intervjuat två personer från försäkringskassan, två personer från arbetsförmedlingen och fyra personer som är utförsäkrade. Sammanlagt har vi utfört åtta intervjuer. Reglerna kring de utförsäkrade har dem olika parterna beskrivit olika. Vi har belyst vårt problemområde med hjälp av några relevanta teorier och begrepp, viktiga begrepp är empowerment, makt, emotioner, stigma, risksamhället och kasam. Vi kom fram till att både försäkringskassan och arbetsförmedlingen har det tuffare arbetsmässigt sen de nya reglerna kom. De nya reglerna upplevs som positiva både av försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Bland annat för att många får en ny chans till att börja jobba. Däremot kom vi fram till att de personer som hade blivit utförsäkrade tyckte inte att de blev rätt behandlade, på grund av att deras arbetsförmåga var begränsad och för att det inte fanns något passande jobb för dem.

Syftet med vår studie har varit att tolka och beskriva före detta missbrukares individuella skildringar av kopplingar mellan kön och missbruk. Det empiriska materialet består av två kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig före detta missbrukare. Materialet har analyserats utifrån ett innehållsligt perspektiv i relation till teorier om stämpling, emotioner, utanförskap samt könskodade förväntningar.   De mest framträdande resultaten visar att det existerar skillnader mellan informanternas upplevelser av utanförskap, stämpling och emotioner. Den kvinnliga informanten tycks i sina utsagor om hennes före detta missbrukarliv konsekvent vilja lyfta fram emotioner av utanförskap, stämpling och skam i anknytning till könskodade förväntningar. Den manlige informanten verkar istället lyfta fram emotioner av rädsla, ilska och aggressivitet som vanligt förkommande emotioner i samband med hans före detta missbruk.

Barn som flyr till ett nytt land utan föräldrar eller vårdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. Vägen till det nya landet är oftast lång, svår och efterlämnar smärtsamma erfarenheter. Det är en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gång har fått från sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen många människor, där de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. Vårt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer på ett utvalt HVB-hem (hem för vård och boende) i Halmstads kommun. Våra informanter är personal på boendet Eken och ansvariga lärare för de ensamkommande flyktingbarnens utbildning.  Vår studie grundar sig på informanternas tolkningar av de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov. Vi har även intresserat oss för hur våra informanter uppfattar de ensamkommande flyktingbarnens strävan efter en familjelik gemenskap, men också de emotioner informanterna upplever i sitt arbete.   Vi utförde kvalitativa intervjuer och av det insamlade materialet framgick det att de ensamkommande flyktingbarnen har ett stort behov av sociala relationer, som förutsätter närhet. Vi kom fram till att barnen sökte sig till varandra för att tillgodose behovet av närhet, då informanterna har en emotionell distans till barnen. Det framkom tydligt att informanterna har svårigheter att avgöra hur mycket de ska engagera sig känslomässigt. Eftersom vi ville ta del av hur informanterna tolkade de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov har vi använt oss utav hermeneutik, som vetenskapsteoretisk ansats. Vi kunde tolka och förstå det empiriska materialet med hjälp av utvalda socialpsykologiska teorier.  Tolkningar har utvecklats med hjälp av Scheffs teori om sociala band, Weiss tankar kring sociala behov, Stenbergs beskrivning av motiv till gemenskap samt Asplunds teori om social responsivitet och Hochschilds teorier om det emotionella arbetet. Dessa teorier har i vår studie kompletterat varandra och förklarat olika socialpsykologiska aspsekter som förekommer i arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen.