<p>Det artificiella ljuset är något som idag ses som en självklarhet. Det är först när ett strömavbrott uppstår som betydelsen av ljuset blir riktigt påtaglig och visar hur hjälplösa människor blir utan det. En bra belysningsanordning, på exempelvis arbetsplatsen, är en förutsättning för att korrekt information från kontexten återges. Det här examensarbetet har undersökt vilka förväntningar och krav människor har på sin arbetsbelysning i hemmet. I samband med examensarbetet utfördes intervjuer för att få en bättre förståelse för hur individer tänker kring arbetsbelysning i hemmiljö.</p><p>Det erhållna resultatet värderades sedan i relation till en konceptuell modell över hur ljuset kan påverka arbetsprestationen. Studien förväntades besvara vilken betydelse och funktion komponenterna förväntningar, kontext och humör har för arbetsbelysning i hemmiljösammanhang. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Boyces arbetsprestationsmodell (2003) kan vara lämplig för att beskriva arbetsbelysningskontexten men att vissa modifieringar i modellen bör göras. Människor har olika förväntningar på arbetsbelysningen och det gäller främst designen, ljusstyrkan och ljusspridningen.</p>

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur poliser inom Stockholms polismyndighet förhåller sig till sin yrkesroll och för hur relationen mellan yrkesroll och privatroll upprätthålls med fokus på det emotionella arbete som ingår i polisrollen. Studien bygger på fem kvalitativa samtalsintervjuer med poliser som arbetar inom två av Stockholms läns åtta polisdistrikt, och som har en tjänstgöringsålder på mellan två till fyra år. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv samt tidigare forskning om emotioner relaterade till det polisiära yrket. Uppsatsen visar att respondenterna strävar efter att särskilja sin yrkesroll från rollen som privatperson i mötet med allmänheten, vilket av respondenterna anses vara en förutsättning för att kunna prestera i sin yrkesroll. Om denna åtskillnad ej görs kan den enskilda polisen få svårigheter att spela rollen som polis vilken kan leda till att allmänheten ej vet om individen agerar i egenskap av polis eller privatperson vilket kan leda till svårigheter för den enskilda polisen i sitt yrkesagerande. Uppsatsen visar vidare hur respondenterna under arbetstid kan skifta mellan rollen som polis och privatperson då allmänheten ej är närvarande och de befinner sig på en plats förbehållen för poliser. Intervjuerna vittnar om att skiftet mellan rollen som polis och privatperson kan ske mycket hastigt och ofta per automatik varför respondenterna menar att de ej behöver reflektera över detta skifte.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen. De förändringar som genomförts på arbetsplatsen har bidragit till en stark gemenskap mellan de anställda, samt även möjliggjort nya sociala kontakter inom verksamheten. Dessa sociala relationer utgör en viktig del i fråga om städarnas trivsel på arbetsplatsen. Denna gemenskap och trivsel ger upphov till en god arbetsmoral hos städarna, vilken i sin tur gynnar verksamheten genom de goda resultat som uppnås på de regelbundna kvalitetskontrollerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ”a-typisk” anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden.

Studien undersöker fenomenet näthat på bloggar med frågeställningen ”hur ser processen för näthat på bloggar ut?” För att kunna besvara frågeställningen letade vi data på olika bloggar i form av blogginlägg och kommentarer. Därefter genomfördes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant från organisationen Friends. Då vi till en början bara hade ett fe- nomen som vi ville titta närmare på, valde vi att använda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssätt. Vi har under studiens gång låtit vår insamlade data leda oss framåt i stu- dien. Det är något som förespråkas inom grundad teori. Den tidigare forskningen har delats in i fyra teman, omfattning och arten av näthat, konse- kvenser av näthat, emotioner kring näthat samt åtgärder mot näthat. Vi visar på vilken tidigare forskning som gjorts på området och går igenom de resultat som kan styrka vårt syfte med studien. I resultatet fann vi att kategorierna var negativa emotioner, trigger, påhopp, det ansiktslösa nättrollet, näthatets näring, coping strategier, den kollektiva kampen och försvar av nättrollet. Negativa emotioner blev vår kärnkategori då denna var kopplad till resterande kategorier och kärnan i näthatet. Sedan tas den teoretiska referensramen upp i diskussionen och detta tillvä- gagångssätt är något som överensstämmer med grundad teori som metodansats. Vi har här valt att använda oss av emotioner och coping strategier för att styrka vår teori.

Möten som forum för att träffas, sprida information eller lösa problem har alltid funnits och det är en företeelse som finns på alla arbetsplatser idag. Därför är det också vanligt att alla har en åsikt om just möten och hur de fungerar på deras arbetsplats. Enligt tidigare studier är upplevelsen av effektivitet under möten viktigt för positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett möte påverkar deltagande och därmed hur mötets mål uppnås. Uppfattning kring möten kan även grunda sig från en kultur och normer som finns i organisationen, vilket kan vara svårt att sätta fingret på, men som kan tydas genom anställdas handlingar och kommunikationsmönster. Därför är dessa områden intressanta att undersöka och vårt syfte är att undersöka mötesdeltagares syn på effektivitet, upplevelse av norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Utifrån detta har vi formulerat tre frågeställningar; ”Hur är mötesdeltagares syn på effektivitet kopplat till arbetsmöten?”, ”Hur upplever mötesdeltagare norm och kultur kopplat till arbetsmöten?” och ”Vad är mötesdeltagare emotioner kopplat till arbetsmöten?”. Dessa frågor har besvarats genom att ta del av tidigare forskning och lyfta fram det som handlar om effektivitet, norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Vi har intervjuat nio anställda och chefer i en offentlig organisation. Vi har inte brytt oss om att lägga fokus på kön eller ålder, utan upplevelser bland anställda och chefer som har mycket möten inkluderat i arbetet. Därefter har materialet analyserats och resultatet har kopplats ihop med tidigare studier. Resultatet har visat att mötesdeltagare ser mötet som ett medel för att nå ett mål och snarare ett arbetssätt, än en trevlig sammankomst. Därmed uppnås effektivitet genom att uppnå mötets syfte och mål. Bakomliggande faktorer kan påverka effektiviteten på samma sätt som faktorer påverkar mötesdeltagares engagemang och deltagande under mötet, samt upplevelser av norm och kultur, vilket är en förutsättning för ett lyckat möte. Innovation och förnyelse är andra viktiga delar som nämns kunna påverka upplevelsen av arbetsmötet och skapa lyckade möten även i framtiden.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur poliser bearbetar problematiska emotionella upplevelser som uppstår i de sociala interaktioner de ingår i under en arbetsdag. Vidare är syftet att undersöka vad poliserna själva har en önskan om att uppnå när det gäller bearbetning av emotionell påfrestning.    Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, Björn Nilssons rollbeskrivning, Tomas. J. Scheffs teori om skam och stolthet samt Arlie Hochschilds beskrivning av emotionellt arbete.    Resultatet visar att polisernas roll är tydlig och att förväntningarna på rollen är höga. Vidare visar studien vikten av en gemenskap inom arbetslaget som präglas av tillit och öppenhet då de till facto håller varandras liv i sina händer. Bearbetningen sker främst genom mental förberedelse samt samtal och stöttning inom tur-laget. / The purpose of this study from a social psychological perspective to examine how police officers process problematic emotions that arise in the social interactions they are part of on a working day. Further on to explore the officers view on processing of emotional stress.    The study has a qualitative hermeneutical approach and is based on eight semi-structured interviews. To analyze the results of the study, the following theories have been used; Erving Goffman's dramaturgical perspective, Björn Nilsson's role description, Tomas. J. Scheff's theory of shame and pride, and Arlie Hochschilds description of emotional labor.    The result shows that the policemen's role is clear and that expectations of the role are high. The study also shows the importance of a community within the work team that is characterized by trust and openness when they actually hold each other's lives in their hands. The processing of emotions are done primarily by mental preparation as well as conversation and support within the work team.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige. Teorin grundas i huvudsak från Arlie Russel Hochschild och Allan G Johnson. Analysen visade att samtliga deltagare varit utsatta för sexuella trakasserier och detta har medfört känslor av chock, irritation, rädsla och pinsamhet. Känslorna från dessa situationer har hanterats genom att personerna byggt upp mentala skyddsbarriärer genom att vara medvetet otrevliga mot personer som har en tendens att vara trakasserande,samt att känslomässigt avtrubba sig och distansera sig från sitt arbete. I denna studie kommer sexuella trakasserier likställas med begreppet ovälkomna närmanden av sexuell natur och i avsaknaden av ett användbart samlingsbegrepp för vårdbiträden och undersköterskor kommer dessa benämnas som skötare och sköterskor.

Butiksanställda idag behöver ständigt vara tillgängliga för såväl arbetsgivare och kunder som för familj från tidig morgon till sen kväll vilket kan påverka deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med undersökningen är att bättre förstå hur butiksanställda upplever och hanterar work-life balance och se om den ständiga tillgängligheten kan påverka deras work- life balance. Tanken är även att se hur butiksanställda hanterar emotioner som uppstår i arbetslivet och privatlivet. Undersökningen tar upp olika teorier och modeller om work-life balance, tillgänglighet, emotionellt arbete och socialt stöd för att förklara den situation som butiksanställda kan hamna i kring hanteringen av balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka det här har sex personer intervjuats och datamaterialet som har samlats in har gett en bättre förståelse kring hur work-life balance kan se ut hos butiksanställda. Resultat som har framkommit av undersökningen visar att upplevelsen och hanteringen av work-life balance varierar från individ till individ men att flextid och möjligheten att kunna välja när arbetet ska skötas är en stor inverkan för en bra balans. Dock gäller det butiksanställda med mer ansvar eller butikschefer. Det som framkommer som den största och viktigaste faktorn för att hantera work-life balance och emotioner som uppstår är det sociala stödet hos kollegor, vänner och familj, oavsett om det handlar om tillgängligheten eller om det är problem i privatlivet eller i arbetslivet.

This essay will investigate if it is possible to experience the same experience on social media as in reality. This is to be done with Randall Collins theory of interaction rituals. This interaction ritual contains four aspects for it to be considered a successful interaction ritual. Social media has led to a revolution due to the social and cultural effects of the users. Technically, it has led to an evolution. This essay has been conducted with qualitative research method. Focus Group Interview starts with an initial discussion about the mobile phone as technology where applications and time aspects are in focus, as well as what the informants generally consider about social media. Previous research that has been done shows a lack of sociological and social psychological research. The previous research used in this paper shows that overuse leads to consequences for the user that society should be able to meet which is the problem. G H Mead's interaction theories have been linked to interaction on social media by interacting with people on social media and they connect themselves to social media automatically without thinking about before. It has become a natural act. I come before ME. The result shows that the mobile phone is used to connect to social media used to a large extent among the informants. They believe that what is presented on social media is impressed. The informants have experienced interaction rituals in the reality that gave them emotional energy. They indicate that the experience of successful interaction rituals through social media can be experienced to some extent, but that it precedes past experiences of events in the reality. / Denna uppsats ska utreda om det är möjligt att uppleva samma upplevelse på sociala medier som i verkligheten. Detta ska göras med Randall Collins teori om interaktionsritualer. Denna interaktionsritual innehåller fyra aspekter för att det ska anses vara en lyckad interaktionsritual. Sociala medier har lett till en revolution på grund av de sociala och kulturella effekterna bland användarna. Tekniskt sett har det lett till en evolution. Denna uppsats har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Fokusgruppsintervjun börjar med en inledande diskussion om mobiltelefonen som teknik där användningsområde och tidsaspekter är i fokus samt vad informanterna allmänt anser om sociala medier. Tidigare forskning som har gjorts visar en brist på sociologisk och socialpsykologisk forskning. Den tidigare forskning som används i denna uppsats visar på att en överanvändning leder till konsekvenser för användaren som samhället bör kunna möta vilket är problemet. G H Meads interaktionsteorier har kopplats till interaktionen på sociala media genom att människor interagerar med varandra på sociala media och de kopplar upp sig på sociala media per automatik utan att tänka sig för innan. Det har blivit en naturlig handling. I kommer före ME. Resultatet visar att mobiltelefonen används till att koppla in sig på sociala media som används i hög grad bland informanterna. De anser att det som presenteras på sociala media är intrycksstyrt. Informanterna har upplevt interaktionsritualer i verkligheten som gett dem emotionell energi. De tyder på att upplevelsen av lyckade interaktionsritualer via sociala media går att uppleva till viss del men att det föregår av tidigare upplevelser från händelser i verkligheten.