En förklaring till att kvinnor generellt förhandlar sig till lägre löner är bland annat förekomsten av socialt konstruerade könsstereotyper. Dessa könsstereotyper påverkar kvinnors benägenhet att förhandla och att framhäva sina prestationer under löneförhandlingen. Genom intervjuer med 12 kvinnor på olika geografiska platser i Sverige utforskades de känslor och tankar som kan förekomma inför och i samband med den individualiserade löneförhandlingsprocessen med syfte att skapa en djupare förståelse för vad som ligger bakom den ofta skeva lönebildningen. Resultatet visade att det hos kvinnorna finns en utpräglad känsla av nervositet, oro och brist på kontroll inför och under mötet vilket också påverkar tendensen att framhäva sina egna prestationer. Detta tydliggjorde könsstereotypernas inverkan på och roll i löneförhandlingen vilket också kan förklara varför kvinnors löneutveckling skiljersig från männens. Denna kunskap kan av arbetsgivare och HR användas som ett redskap för att främja lika löneutveckling för både kvinnor och män.

En gång för länge sedan fanns en värld där kunder och företag levde i kärlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tävla om kundernas uppmärksamhet. Idag ser dock världen annorlunda uteftersom utbudet av varumärken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slåss om kundernas uppmärksamhet, i ett mediebrus som är tätare än någonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter är inte längre lika mottagliga, och därför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa är gerillamarknadsföring, där syftet är attskapa så stor uppmärksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjälper varumärken attskapa den uppmärksamhet som krävs genom att använda marknadsföring på annorlunda sätt somskapar reaktioner i sin omgivning. Flera av dessa reaktioner är emotionella, och påverkarmottagares attityd till reklam och varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur emotionella attityder påverkas i samband medgerillamarknadsföring, och senare hur dessa kan påverka mottagarens syn på detkommunicerande varumärket. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där emotionellaattityder studeras i samband med tidigare utförda gerillakampanjer. För att ta fram djupare datakring fenomenet använde vi oss av ett antal fokusgrupper, där kampanjerna och metodendiskuterades.Studien har visat att gerillamarknadsföring är en mycket effektiv metod, som till största delskapar både uppmärksamhet och positiva emotioner. Dessa emotioner upplevdes även somstarkare än när det kommer till traditionell marknadsföring, eftersom metoden framstås somannorlunda och spännande. Dock har vi konstaterat att det vid gerillamarknadsföring finns en finlinje mellan positiva och negativa emotioner. För mycket av det goda kan istället fördärvagerillamarknadsföringens effektivitet.

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.</p>

<p>Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

<p>In this paper my aim is to understand the trance movement from within as a collective phenomenon. I went to Turkey with my boyfriend David on a trance gathering, a festival called A Total Solar Eclipse Festival. There I did participant observations and interviews.</p><p>Can Collins theory about interaction ritual be useful to raise the understanding? And is it fruitful to apply the term collective identity?</p><p>The collective identity is build up by the festival as interaction ritual. It generates solidarity, emotional energy and a sense of belonging.</p><p>In this paper I discuss different categories and symbols that the collective identity contains of. Like for example the music or the movement’s experience of the nature. The categories are symbols in that sense that they are norms and values which the participants bring along with them, they gets stronger and reproduces through the festival.</p><p>The categories that I have found I place under one main category called “liberation of spirituality” where feelings of timeless, present orientation and a break from ordinary life. But also feelings as freedom, beautiful nature, colours, music, and drugs that raise the spirit and scatter boarders.</p><p>The movement also contains conflicts, some of them they express explicitly and others they don’t mention more than implicit.</p>

<p>Middle managers in social care find themselves in a middle position. The middle management position involves demands from several interested parties. The demands affect and generate feelings both within themselves and within others and the middle managers have to deal with them all.</p><p>The aim of this study was to investigate the social care middle manager’s personal experiences of emotions in work.</p><p>We have completed interviews with four middle managers who are assigned to carry out social care. When doing the interviews we used an interview guide divided into different interview areas. The techniques used in the analysis are inspired by grounded theory.</p><p>Our results show that the middle managers experience that they perform emotional labor in their profession. It occurs in interaction with care takers, employees, colleagues and employer. Emotions occur when demands and expectations from these interested parties are inconsistent. Emotions that occur are for example frustration, wrath, anger, dejection, despair and insecurity. Colleagues are primarily the most important social support for the middle managers when it comes to dealing with emotions that occurs in their everyday work. Emotional labor can create negative consequences for the middle managers.</p>

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker. Genom att studera hur människor faktiskt beter sig blir det möjligt att göra mer realistiska modeller och därmed också att uppnå mer korrekta förväntningar om beteenden. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som påverkar individers beslut under risk, hur vinster och förluster hanteras och huruvida personer som studerat ekonomiämnen i högre grad än andra har en heuristik som innebär att väntevärden maximeras. Kognitiva begränsningar och emotioner har stor påverkan av beslutsfattande. Den empiriska undersöknings resultat ligger i linje med Prospektteorin av Kahneman och Tversky. Förluster och vinster hanteras olika av en stor del av respondenterna vilket beror på att många av dem hyser en förlustaversion som resulterar i att de är mer benägna att ta risker när det gäller möjligheter att undvika förluster än när det gäller möjligheter att göra vinster. Enkäten som ligger till grund för den empiriska studien kan översättas till monetära utfall beroende av hur respondenterna besvarat den. Detta sammanlagda utfall analyserades mot bakgrundsvariabler. Regressionen visade i detta fall att personer som läst finans fått högre utfall än övriga och analogt män högre utfall än kvinnor. Detta kan tolkas som att dessa två grupper i högre grad än andra har en heuristik för att maximera väntevärden.

In this paper my aim is to understand the trance movement from within as a collective phenomenon. I went to Turkey with my boyfriend David on a trance gathering, a festival called A Total Solar Eclipse Festival. There I did participant observations and interviews. Can Collins theory about interaction ritual be useful to raise the understanding? And is it fruitful to apply the term collective identity? The collective identity is build up by the festival as interaction ritual. It generates solidarity, emotional energy and a sense of belonging. In this paper I discuss different categories and symbols that the collective identity contains of. Like for example the music or the movement’s experience of the nature. The categories are symbols in that sense that they are norms and values which the participants bring along with them, they gets stronger and reproduces through the festival. The categories that I have found I place under one main category called “liberation of spirituality” where feelings of timeless, present orientation and a break from ordinary life. But also feelings as freedom, beautiful nature, colours, music, and drugs that raise the spirit and scatter boarders. The movement also contains conflicts, some of them they express explicitly and others they don’t mention more than implicit.