This essay will investigate if it is possible to experience the same experience on social media as in reality. This is to be done with Randall Collins theory of interaction rituals. This interaction ritual contains four aspects for it to be considered a successful interaction ritual. Social media has led to a revolution due to the social and cultural effects of the users. Technically, it has led to an evolution. This essay has been conducted with qualitative research method. Focus Group Interview starts with an initial discussion about the mobile phone as technology where applications and time aspects are in focus, as well as what the informants generally consider about social media. Previous research that has been done shows a lack of sociological and social psychological research. The previous research used in this paper shows that overuse leads to consequences for the user that society should be able to meet which is the problem. G H Mead's interaction theories have been linked to interaction on social media by interacting with people on social media and they connect themselves to social media automatically without thinking about before. It has become a natural act. I come before ME. The result shows that the mobile phone is used to connect to social media used to a large extent among the informants. They believe that what is presented on social media is impressed. The informants have experienced interaction rituals in the reality that gave them emotional energy. They indicate that the experience of successful interaction rituals through social media can be experienced to some extent, but that it precedes past experiences of events in the reality. / Denna uppsats ska utreda om det är möjligt att uppleva samma upplevelse på sociala medier som i verkligheten. Detta ska göras med Randall Collins teori om interaktionsritualer. Denna interaktionsritual innehåller fyra aspekter för att det ska anses vara en lyckad interaktionsritual. Sociala medier har lett till en revolution på grund av de sociala och kulturella effekterna bland användarna. Tekniskt sett har det lett till en evolution. Denna uppsats har utförts med kvalitativ forskningsmetod. Fokusgruppsintervjun börjar med en inledande diskussion om mobiltelefonen som teknik där användningsområde och tidsaspekter är i fokus samt vad informanterna allmänt anser om sociala medier. Tidigare forskning som har gjorts visar en brist på sociologisk och socialpsykologisk forskning. Den tidigare forskning som används i denna uppsats visar på att en överanvändning leder till konsekvenser för användaren som samhället bör kunna möta vilket är problemet. G H Meads interaktionsteorier har kopplats till interaktionen på sociala media genom att människor interagerar med varandra på sociala media och de kopplar upp sig på sociala media per automatik utan att tänka sig för innan. Det har blivit en naturlig handling. I kommer före ME. Resultatet visar att mobiltelefonen används till att koppla in sig på sociala media som används i hög grad bland informanterna. De anser att det som presenteras på sociala media är intrycksstyrt. Informanterna har upplevt interaktionsritualer i verkligheten som gett dem emotionell energi. De tyder på att upplevelsen av lyckade interaktionsritualer via sociala media går att uppleva till viss del men att det föregår av tidigare upplevelser från händelser i verkligheten.

Inom positiv psykologi menar man att genom att bygga på positiva grunder kan sjukdomstillstånd förebyggas och ett ökat välbefinnande uppnås. Ett problem är dock att människor inte engagerar sig i dessa aktiviteter på grund av stress och tidsbrist. Avsikten med denna undersökning var att studera om man istället kan förändra utformningen av det vi redan behöver göra. Syftet med denna studie var sålunda att studera om olika instruktioner kan skapa en mer eller mindre omedveten påverkan på uppmärksamhetsfokus och därmed skapa olika emotioner som i längden leder till ökat välbefinnande. Experimentet utfördes på 112 psykologistudenter. Grupperna fick olika instruktioner innan de tittade på en bildserie av glada och neutrala ansikten med därefter följande självskattningsenkät. Resultatet påvisade ingen signifikant effekt men visade en generell positiv korrelation mellan ålder och positiv affekt. Framtida forskning bör undersöka frågeställningen ur ett longitudinellt perspektiv och med en större undersökningsgrupp.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur mammor, som offentliggör sitt moderskap på sociala medier, upplever sitt moderskap. Närmare bestämt avser studien besvara frågeställningar som berör vilka förväntningar som dessa mammor upplever att andra har på dem i mammarollen samt hur deras emotioner och självbild påverkas av offentliggörandet av moderskapet. Dessutom ämnar studien besvara hur mammorna upplever att de porträtterar sitt moderskap på sociala medier. Studien antar ett socialpsykologiskt perspektiv med ett teoretiskt ramverk som består av följande teorier: Goffmans dramaturgiska perspektiv, Beckers teori om sanktioner, Cooleys teori om spegeljaget, samt Shotts teori om rolltagande emotioner. I tillägg till detta introduceras vårt egna begrepp “offentligt moderskap”. Empirin har samlats in genom tio kvalitativa forskningsintervjuer och resultatet visar att mammorna upplever att mammarollen är nära förbunden med flera förväntningar: att vara med sitt barn, att ge sitt barn “rätt” kost och att ha den “rätta” utsidan. Dessa förväntningar är ibland motstridiga och orsakar en kluvenhet och ambivalens hos mammorna. Vidare upprätthålls förväntningarna genom kritiska och uppmuntrande kommentarer från läsare och följare. De kritiska kommentarerna leder till att mammorna får en negativ självbild och att de upplever emotioner såsom skam och skuld. Uppmuntrande kommentarer, från bekanta snarare än läsare och följare, leder istället till att mammorna får en positiv självbild. Bland de mammor som hade en positiv självbild var en vanligt förekommande emotion stolthet och bland de mammor som var mer osäkra på sin egen självbild förekom emotionen fåfänga. Avslutningsvis tycks mammorna porträttera sitt moderskap på olika sätt. Antingen anpassades porträtteringen till de förväntningar som de upplevde fanns på dem i deras mammaroll eller så fanns en ambition att visa upp en mer ärlig bild av moderskapet som inte nödvändigtvis stämmer överens med dessa förväntningar.

Arbetsmarknaden är könssegregerad och ojämställd på grund av att den är beroende av föreställningar om manliga och kvinnliga egenskaper. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest segregerade och lågavlönade delarna av arbetsmarknaden på grund av att yrkena är nära förknippade med egenskaper som ses som kvinnliga. I denna studie analyseras intervjuer med 8 hemtjänstarbetare för att undersöka sambandet mellan omsorgsarbete och genusarbetsdelning. För att undersöka sambandet mellan dessa analyseras möjliga subjektspositioner och egenskaper som tillskrivs hemtjänstarbetare. Den metod som använts är diskursanalys baserad på Laclau och Mouffes diskursteori. För att analysera har teorier om den heterosexuella matrisen, maskulinitet, heteronormativ genusarbetsdelning och emotionellt lönearbete använts. Studien visar att subjektspositionen hemtjänstarbetare är ambivalent. Studien visar att subjektspositionen hemtjänstarbetare har stark koppling till kvinnligt kodade egenskaper samtidigt visar studien att betydelsen bakom subjektspositionen förskjuts av jämställdhetsdiskursen och ökat manligt deltagande i yrket. Studien visar även att hemtjänstyrket påverkas av olika ekonomiska diskurser och heteronormativitet.

No description available.

Föreliggande studie syftade till att besvara hur korttidsanställda banktjänstemän upplevde stress i arbetet på grund av deras yrkesroller och arbetssituationer, samt undersöka hur och varför dessa banktjänstemän hanterade den arbetsrelaterade stressen. För att undersöka detta utgick studien från en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med fyra heltidsanställda banktjänstemän som hade korttidsanställningar. Semistrukturerade intervjufrågor tillämpades under intervjuerna. Studien utgick från fyra teorier; Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, Blochs teori om flyt och stress i arbetslivet, Karasek och Theorells teori om krav-kontroll-socialt stöd samt ERI-modellen av Siegrist. Resultatet visade att de bankanställda upplevde stress i arbetslivet och att detta kunde härstamma från ett antal faktorer. Däribland fann studien att en obalans existerade mellan de arbetskrav som ställdes på de bankanställda relativt deras möjligheter att kunna påverka arbetsprocesserna. Detta i kombination med bristande möjligheter för de bankanställda att få direkt stöd och hjälp från kollegor ledde till känslor av frustration och ängslighet, vilket ökade stressemotionerna. Att erhålla beröm var ett uppskattat inslag i arbetet men upplevdes vara en otillräcklig kompensation givet deras arbetsinsatser. Det faktum att de inte fick tryggare anställningsformer bidrog till känslor av oro och prestationsångest eftersom de ständigt såg behov av att behöva bevisa sig för organisationen. Slutligen upplevde de bankanställda stressemotioner eftersom de ständigt behövde tänka för gällande deras uppförande på arbetsplatsen så att de skulle kunna leva upp till den strikta och professionella yrkesrollen. För att mitigera stressemotionerna som uppkom i arbetslivet brukade de bankanställda prata ut till kollegor, vänner och familjemedlemmar vilket gav de möjlighet till att ventilera. Dessutom umgicks de bankanställda under mer avslappnade former, såsom afterwork, för att hantera stressen och ge sig själva möjlighet till att slappna av och återhämta sig. En potentiell förklaring till varför de bankanställda valde att arbeta under stressiga arbetsförhållanden var att de önskade skapa förutsättningar för en trygg framtida karriär.

Psykologiska aspekter inom E-sport är ett relativt obeforskat område. E-sport skiljer sig från traditionell sport i att den inte ställer samma fysiska krav, men inom andra områden är kraven liknande. I E-sport ställs höga krav på koncentration och beslutsfattande, samt förmågan att hantera emotioner som stress och prestationsångest. I denna studie undersöktes korrelationer mellan självskattad self-compassion, coping, ångest, stress, tillfredsställelse samt självskattad prestation och Average Damage per Round (ADR). Vidare genomfördes en kort intervention för att undersöka om 3 dagars övning i self-compassion har en effekt på självskattad self-compassion, coping, ångest, stress, tillfredsställelse samt självskattad prestation och ADR. Övningen bestod av en självadministrerad, skriftlig uppgift med syfte att träna viktiga komponenter i self-compassion. Deltagarna (N = 8) var manliga gymnasieelever i åldrarna 16-19 år, med Counter Strike: Global Offensive (CS: GO) som E-sportsinriktning. Studien har en kvasiexperimentell inomindividsdesign. Data samlades in med digitala självskattningsformulär vid två tillfällen; före (T1) och efter (T2) interventionen. De formulär som användes var Self-compassion Scale (SCS), Brief COPE, samt enskilda frågor kring emotioner och subjektiv prestation. ADR insamlades via spelklienten. Det fanns ett negativt samband mellan Stress och ADR och ett positivt samband mellan Mindfulness och Tillfredsställelse. Mellan T1 och T2 ökade även poängen på subskalan Denial i Brief COPE. Sammanfattningsvis visar analyserna tendenser till förändringar i coping och self-compassion, men få signifikanta resultat fanns. Resultaten bör dock tolkas med försiktighet med tanke på det låga deltagarantalet och indikationer behöver styrkas med vidare studier inom ämnet.

Trots att Sveriges rankas som ett av världens mest jämställda länder lever fortfarande föreställningar om vilka egenskaper som är typiskt kvinnliga respektive manliga kvar. Tidigare studier har visat att emotion i kombination med kön påverkar hur snabbt en känsla uppfattas. Ilska upptäcktes till exempel snabbare hos män än kvinnor och glädje snabbare hos kvinnor än män. Syftet med föreliggande studie var således att söka svar på om könskategorisering gör skillnad för emotionsigenkänning. Genom en onlineenkät fick respondenterna (n=89) kategorisera emotionerna glad eller arg på manliga och kvinnliga ansikten. Medelvärdet på responstiderna beräknades och genom en 2 x 2 beroende ANOVA, med kön och emotion som beroende variabler, erhölls en signifikant huvudeffekt av både emotion och kön. Dock kunde ingen interaktionseffekt visas. Detta talar för att de stereotyper som tidigare forskning redogjort för eventuellt inte föreligger i en samtida svensk kontext. Vidare verkar det som kvinnor inte är behäftad med en lika snäv stereotyp som män. Detta eftersom kvinnors emotioner överlag identifieras signifikant snabbare än män.

Idrottares mående och prestationsförmåga påverkas av en rad faktorer. Att idrottare påverkas psykologiskt och fysiologiskt av ökad press i tävlingssituationer är erkänt, men exakt vilka underliggande mekanismer som påverkar detta är ej klarlagt. Ett behov av att bredda förståelsen för hur emotioner och anspänning under pressade situationer påverkar idrottare är relevant inom flera sporter. Att utöva elektronisk sport (E- sport) innebär en större psykologisk påfrestning snarare än fysisk, där förhöjd hjärtfrekvens kan härledas till anspänning och emotioner i den pressade situationen snarare än fysisk ansträngning. I denna studie undersöktes relationen mellan prestation, emotioner samt anspänning (hjärtfrekvens) hos E- sportare under tränings- och tävlingssituation. I tillägg undersöktes om psykologisk flexibilitet har något samband med dessa variabler. De undersökta emotionerna var känsla av kontroll, förnöjsamhet, ilska, tävlingsängslan och nervositet. Data samlades in genom ett webbaserat självskattningsformulär som deltagarna (N=10) fyllde i före, under och efter match. Hjärtfrekvens mättes under match med hjälp av pulsband. Resultaten visar på vissa statistiskt signifikanta samband där negativa emotioner skiljer sig mellan tränings- och tävlingssituationerna. Hur detta i sin tur påverkade spelarnas prestation förefaller oklart.Med anledning av få deltagare kan inga slutsatser dras utifrån dessa fynd, men området är intressant för framtida studier.

Syftet med denna studie har varit att analysera vilka svårigheter kriminalvårdsanställda har i sittdagliga arbete och hur det påverkar dem emotionellt. I denna studie har vi haft som ambitionatt förstå hur de anställda inom en anstalt hanterar sina arbetsuppgifter, hur de anställda hanterarsituationer som är mer emotionellt krävande samt deras interaktion med klienterna i denorganisationen. Teorierna som vi använt oss av för denna studie är Erving Goffmans dramaturgioch även Arlie Rusell Hochschild med hennes emotionella arbete. För att svara på syftet medstudien, som varit en kvalitativ studie, gjorde vi åtta intervjuer med anställda i en anstalt.Slutsatsen vi gjorde av vårt resultat visade oss att de anställda hade varandra som stöd när detblev väldigt emotionellt krävande på arbetet. De var alla positiva till vad syftet med deras arbeteär och att hjälpa andra människor som är i en svår situation. De anställda kände också att detvar svårt att hantera alla känslor utan hjälp eller förståelse för vad de har att göra med i detdagliga arbetet.