Studien behandlar föräldrars upplevelser och känslor i samband med inskolning i förskolan. Syftet med studien är att få en inblick i hur föräldrar upplever inskolningen. Jag anser att denna studie är viktig för att lyfta fram och beskriva några föräldrars upplevelser av inskolningen, för att på så vis ge en lite djupare förståelse av inskolningen utifrån ett antal föräldrars perspektiv.En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fem föräldrar för att få en inblick i deras upplevelse av inskolningen. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av anknytningsteorin och mer konstruktionistiskt orienterade teorier om känslor. Några av studiens centrala begrepp är anknytning, trygg bas, emotioner och känslor.Resultatet visade att de intervjuade föräldrarna upplevde oro och nervositet i samband med att deras barn skulle börja förskolan. Efter inskolningen uttryckte föräldrarna olika känslor men samtliga föräldrar tycker att det idag känns bra att lämna sina barn på förskolan.

Studien undersöker manliga polisers (o)trygghet genom semi-strukturerade intervjuer. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för (o)trygghet inom polisyrket. Intervjumaterialet analyserades utifrån Nils Christies (2001) kriterier för det idealiska offret och emotionssociologi (Wettergren 2013). I intervjuerna fick poliserna berätta om deras egna erfarenheter med (o)trygghet inom ramarna för sitt yrke. Materialet resulterade i tre teman: objektiv otrygghet, subjektiv otrygghet samt den (o)trygga polisen. Studiens resultat visar att poliser upplever både trygghet och otrygghet i yrket, men resonerar olika kring dessa. Samtliga poliser känner sig trygga i sitt yrke men diskuterar otrygga situationer, som de själva definierar som farliga händelser eller situationer där de saknat kontroll. Intervjusvaren visar på att otrygghet kan relateras till både emotionella tillstånd och materiella förhållanden. Polisernas resonemang talar även för att de både förstärker och försvagar emotionsregimen de befinner sig i. Resonemangen tyder också på att de omedvetet framställer sig som ideala offer samtidigt som de försöker upprätthålla sin manlighet. Slutligen diskuteras även hur maktförskjutningar kan tänkas påverka upplevelserna och resonemangen kring (o)trygghet hos poliserna.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över. Eleverna uppfattar att de inte fått tillräckligt med information kring proven och det kan också vara en bidragande faktor till varför de fick dessa negativa känslor. Deras prestation på proven kan även ha att göra med vilka känslor de kände innan, under och efter proven. Vi diskuterar hur man som lärare kan förhindra uppkomsten av negativa känslor inför prov.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kringbarnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form avintervjuer och observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare medinledande observationer av deras arbetssätt på avdelningen.Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktigprocess. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och entrygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anserockså att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelsesamt förebyggande av aggressivitet. Resultatet visar att lärarna arbetar aktivt medkänsloutbyte med barn och känslomässiga interaktioner, men observationer på förskolan visaratt det saknas olika aktiviteter som berör känslor och som strävar efter att bredda barnskunskap och förståelse.

Den här undersökningen utforskar och berättar hur fjorton socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd ser på det arbete som de utför. Undersökningen utgår från fyra fokuserade gruppintervjuer, vid vilka avsikten har varit att fånga socialsekreterarnas upplevelser av arbetet. Dessa upplevelser har sedan konkretiserats och förklarats med hjälp av ett regenerativt perspektiv på arbete samt ett sociologiskt perspektiv på hantering av emotioner i arbetslivet.Ekonomiskt bistånd är ett område inom det sociala arbetet som ryktas om inte vara socialt samt att enbart handla om pengar och siffror. Arbetet präglas dessutom av en hög personalomsättning, en stor del administrativt arbete och en hög arbetsbelastning. Min avsikt har varit att undersöka vad som gör att socialsekreterarna, trots dessa negativa aspekter, fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd och vad de anser vara viktigt på arbetsplatsen. En annan del av undersökningen har varit att ta reda på vad socialsekreterarna upplever arbetet ge samt ta. Resultaten visar på att socialsekreterarna har en komplex syn på det arbete som de utför. Utmärkande är att de anser arbetet vara viktigt, socialt och meningsfullt. Socialsekreterarna listar sina kollegor, arbetets utformning och ledningen som de största anledningarna till att de fortsätter att arbeta med ekonomiskt bistånd. Samtidigt är det även dessa aspekter, eller snarare förändringar i dessa aspekter, som skulle få dem att ge upp arbetet. / This survey explores and explains what fourteen social workers that work with financial assistance think about the job they perform. The survey is based on four focus group interviews where the intention has been to capture the social workers experiences. These experiences have then been clarified and explained by a regenerative perspective on work and a sociological perspective on managing emotions in working life.Financial assistance is an area of social work that is rooted in rumors about the work not being social and therefore only about money and numbers. The work is also characterized by high staff turnover, a lot of administrative work and a high workload. My intention has been to investigate why the social workers, despite these negative aspects, continue to work with financial assistance and what they consider important at the workplace. Another part of the survey has been to find out what the social workers are experiencing the work give and take. The results of the investigation show that the social workers have a complex view of the job they perform. Most importantly they consider the work to be important, social and meaningful. The social workers list their colleagues, the design of the work and the management as the main reasons to why they continue to work with financial assistance. At the same time it is also these aspects, or rather changes in these aspects, that would make them give up the work.

No description available.

The purpose of this essay is to examine how to clarify and emphasize the relationship between emotions and meaning. I have explored how to make an adequate conceptualization of the role of emotions in the experience of existential meaning. To do that I have used a theory of emotion by Martha Nussbaum and an phenomenological theory of meaning by Martin Holmberg. To form an adequate conceptualization I have raised four analytical questions to the choosen material and I have also analyzed the material based to embrace the theories. The theories are the basis for the essay. The four questions I have chosen is; (1) What is emotion and meaning?, (2) What are the conditions for meaning and emotions?, (3) When do emotions arise that are involved in creating meaning and why?, (4) What role can religious emotions play?  Based on the questions and the theories I have come up with a model I consider to be adequate for the role of emotions in the experience of meaning.

Baserat på tidigare studier kan man konstatera att det råder delade meningar om hur negativa självmedvetande-emotioner ses som distinkta separata emotioner och även om emotioner. Denna uppsats syftar till att undersöka om skam, skuld och förödmjukelse kan ses som distinkta separata emotioner genom två forskningsfrågor, om de negativa självmedvetande-emotionerna tydligt skiljer sig från varandra genom sin association till andra emotioner, associerat undvikandebeteende samt upplevelser och om de uppstår i olika distinkta sociala kontexter. De två första forskningsfrågorna framstod endast delvis besvarade eftersom att vi inte fann skillnader mellan de tre emotionerna på samtliga punkter. Syftet anses ändå uppfyllt, resultaten i studien mer för att skillnader finns än att de kan ses som olika termer för samma emotionsupplevelse. Skillnader mellan skam och skuld kunde inte statistiskt fastställas men förödmjukelse framstår tydligare skilja sig från skam och skuld. De viktigaste resultat som hittades genom studien är att förödmjukelse har ett negativt samband till inåtriktad ilska samt att skam endast framstår ha ett positivt samband till utåtriktad ilska genom förödmjukelse (när de upplevs tillsammans). Ytterligare framstod inte externalisering av ansvar kunna förklara sambandet mellan skam och utåtriktad ilska, vilket talar emot att ansvarsexternalisering som försvarsmekanism är en relevant förklaring av skammens association till utåtriktad ilska, något som strider mot tidigare studier. Genom uppsatsen söker vi även att undersöka om tydliga kulturella skillnader framstår i en svensk kontext. Studien gjordes genom en kvantitativ webbenkätstudie med 120 respondenter som till största del bestod av högutbildade och studenter mellan 18 och 35 år, urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval. I studien undersöks respondenternas levda erfarenheter av emotionerna skam, skuld och förödmjukelse med fokus på olika aspekter. Studien behandlar analysmetoder som binär logistisk regression, spearmans korrelationstest samt korstabellsanalys med chi2-test. Inga tidigare studier har undersökt emotionerna i en svensk kulturkontext tidigare förödmjukelsens samband till inåtriktad ilska genom levda erfarenheter.

Prestation i straffsparkar i fotboll inom ett själv-regulatoriskt fokus-ramverk undersöktes. Ävenkroniskt fokus och dess effekt på idrottsrelaterad ångest och emotioner under inramningarnastuderades. I en mixed faktoriell design gavs en regulatorisk inramning (promotion ochprevention) till deltagarna (n = 24) innan straffsparkarna (n = 24, Målder = 24.40, SD = 4.18 år).Deltagarna bestod av aktiva fotbollsspelare i ett manligt lag (n = 12) i division 2 respektive ettkvinnligt (n = 12) i division 1. Samtliga deltagare blev tilldelade att skjuta fem straffar underbåde en prevention och promotion-inramad straffsituation. Mätningar genomfördes pådeltagarnas prestation under de två olika inramningarna, upplevda emotioner underinramningarna samt på deras idrottsspecifika ångest. Resultaten visade att promotion-fokuseradeindivider presterade bättre i en promotion-inramad straffsituation (regulatory fit) jämfört med ien prevention-fokuserad straffsituation (regulatory miss). Prevention-fokuserade individerpresterade bättre i en prevention-inramad straffsituation jämfört med i en promotion-inramadstraffsituation. Studien visar att regulatory fit medförde lägre nivåer av negativa emotionerjämfört med regulatory miss. Dessutom har prevention-fokuserade deltagare visat en högreupplevd nivå av idrottsrelaterad ångest jämfört med de promotion-fokuserade deltagarna.Promotion-fokuserade deltagare har visat på en bättre prestation i straffsparkar oavsettregulatorisk inramning jämfört med de prevention-fokuserade deltagarna. Sammantaget visadestudien att det fanns en relation mellan kroniskt fokus och prestation under inramningar, kronisktfokus och emotioner under inramningar samt kroniskt fokus och idrottsspecifik ångest. Studien skulle kunna implementeras till tränare och spelare för att öka förståelsen om kroniskt fokus ochdess effekt på prestation och känslomässiga tillstånd. / Performance in penalty taking in football within a self-regulatory focus was examined, as well aschronic regulatory focus and its effect on sports related anxiety and emotions during the twodifferent frames. In a mixed factorial design with regulatory frames (promotion and prevention)was given to the participants (n = 24; Mage = 24.40, SD = 4.18 years) before the penalties weretaken. The participants in the study were all active football players. The participants consisted of12 male football players from a Swedish division 2 team and 12 female players from a Swedishdivision 1 team. Each participant was given five penalties in both prevention and promotionframed circumstances. Measures was implemented on the participants performance during thedifferent frames, perceived emotions during the frames and also on their sport specific anxiety.The results displayed that promotion focused individuals performed better in a promotion framedpenalty situation (fit) compared to the prevention framed penalty situation (miss). The sameapplied to prevention focused individuals that performed better in a prevention framed penaltysituation than in a promotion framed penalty situation. The study displayed that regulatory fitbrought lower scales of negative emotions compared to regulatory miss. In addition, theprevention focused participants showed a higher perceived level of sports related anxietycompared to the promotion focused participants. Promotion-focused participants have beenshown to perform better in penalty kicks regardless of regulatory framework compared to theprevention-focused participants. The study showed a relation between chronic regulatory focusand performance during the frames, chronic regulatory focus and emotions during the frames andalso between chronic regulatory focus and sports related anxiety. This study can be applied to coaches and players to raise awareness about chronic regulatory focus and its effect onperformance and emotional states.

The purpose of the present study was to (1) examine throughout the season dynamics of the handball team's performance and related factors (i.e. emphasizing leadership, emotions and concentration) as perceived by the coach and the captain. The analysis was used to motivate the emotions being studied in objective two (2) examine the handball team during successful and less successful games in terms of the dynamics of the players’ emotions, concentration and performance between two halves of the game and after time-outs. Informants for objective 1, was the team coach and the team captain. Objective 2 of the study consisted of 15 women all playing in the same team. The study includes longitudinal data over a ten game period containing five successful and five less successful games. Data was collected after games using the ECPP(H) developed by Olausson and Vallmark-Jansson (2013). In-depth narrative interviews were used. Three analyses were made: (1) sjuzet- fabula, (2) holistic- content and (3) categorical-content analysis. Poetic representation was used to present parts of the results. The results showed shifts in the dynamics of performance, possible explanation to the shift of dynamics of emotions, concentration and performance and different types of leadership styles demonstrated throughout the season. Furthermore, similarities and diversities were found between the coach and captain’s perceptions of the season in focus. Finally, practical team-specific applications are suggested, such as working with emotional control in order to help the team enhance their performance. / Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka dynamiken av ett lags prestation och relaterade faktorer (med betoning på ledarskap, emotioner och koncentration) under en säsong ur lagets coach och lagkaptens perspektiv. Analysen användes för att motivera emotionerna studerade i syfte 2 att (2) undersöka dynamiken av spelarnas emotioner, koncentration och prestation mellan halvlekar i en match och efter time-out. Informanter i syfte 1 var lagets coach och lagkapten. Deltagare i syfte 2 bestod av 15 kvinnor, alla spelare i samma elit handbollslag. Studien innehåller longitudinell data insamlad under en period av tio matcher, bestående av fem framgångsrika och fem mindre framgångsrika matcher. Datainsamling genomfördes efter matcher med hjälp av instrumentet ECPP(H) framtaget i Olausson och Vallmark-Jansson’s (2013) studie. Djupgående narrativa intervjuer användes. Tre analyser användes (1) sjuzet-fabula, (2) holistisk innehållsanalys och (3) kategorisk innehållsanalys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade förändringar i prestations dynamik, möjliga förklaring till dynamiken inom specifika emotioner och koncentration samt olika typer av ledarskapsstilar. Vidare uppvisade resultaten både likheter och olikheter mellan coachen och kaptenens uppfattningar av avslutad säsong. Avslutningsvis föreslås flera lagspecifika praktiska applikationer, som att arbeta med emotionell kontroll i syfte att hjälpa lagets prestation.