Denna avhandling handlar om förändringsprocesser i sjukvården: hur förändringsaktörer agerar, reagerar och interagerar samt vad som påverkar deras agerande. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för hur förändringsprocesser i sjukvården går till. En klinisk, longitudinell studie följer en rad förändringsprocesser på en radiologiavdelning under fyra år, med en ny verksamhetschef med icke-medicinsk bakgrund. Det höga förändringstrycket i vården har gjort medarbetarna förändringströtta. De är ibland kritiska till nya förändringar oavsett mål och medel. Konflikter och samspelet mellan sjukvårdens olika perspektiv och världar, mellan den medicinska och styrnings- och kontrollvärlden, har en avgörande betydelse för förändringsprocessen. Möjligheterna till en god förändringsprocess blir större om personer i verksamheten har eller tillägnar sig de sex förändringskompetenser som identifierats som viktiga verktyg för förändringsledare. De sex handlar om projektledning, processutveckling, organisations- och strukturförändringar, förståelse för och integration av olika kompetenser och världar, emotionella processer och kommunikation och samordning. En förändringsledare i vården behöver uppnå förtroende och vara en integratör av perspektiv för att lyckas. Niklas Källberg är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning och undervisning handlar om förändringsprocesser och förändringsledarskap i vård och om sorg. Han är också delägare i Helseplan, ett nordiskt tjänsteföretag inom hälso- och sjukvårdssektorn som arbetar med analyser och stöd vid förändring. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation. Resultatet visar att en typ av destruktiv konflikt kan grunda sig i personers förmåga att förhålla sig asocialt responslösa vilket innebär att parterna inte kommunicerar med varandra. Detta kan komma att präglas av defensiv kommunikation samtidigt som utomstående delar av arbetsgruppen riskerar att påverkas negativt. En konstruktiv konflikt har sin grund i personers förmåga att förhålla sig socialt responsiv, för att genuint kunna lyssna på och samtala med motparten inom samarbetskommunikation. Detta kan medföra ett bevarande av sociala band och personligt välbefinnande på arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt  att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst  mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i  en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av  erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien.  Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv  upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack  vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas  arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till  positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro  som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos  medarbetarna under tiden för förändringen.

The aim of this study was to investigate emotions and emotion regulation of a downsizing in an industrial company. The sample consisted of persons who had experienced a downsizing but have kept the employment, within a same position or being transferred to another one. Data consisted of two focus group interviews, analysed by an inductive thematic analysis. The results have indicated that emotional reactions changed over time as well the emotional regulation did during the different phases. The groups differed in emotional reaction related to the time of decision regarding the retention of employment. One conclusion is that fast and accurate information during the different phases of a downsizing process may lead to more positive emotional reactions, which in consequence may result in a positive experience of the reduction process as a whole. The confidence in management increased across the time, due to its decisiveness during the process of downsizing. / Syftet med studien var att undersöka individers emotionella upplevelser och emotionsreglering i samband med nedskärningsprocess på ett industriföretag. Urvalet bestod av individer som varit med om en nedskärningsprocess och fått behålla sin anställning, antingen på samma tjänst eller blivit omflyttade till annan tjänst. Data samlades in genom fokusgruppsintervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet indikerar att de emotionella upplevelserna av nedskärningsprocessen förändrades över tid liksom emotionsregleringen vid de olika faserna i processen. Resultaten från de olika grupperna vad gäller emotionell reaktion skiljer sig åt framförallt vid tidpunkten för beslut om behållande av anställning. En slutsats är att snabb och tydlig information i samband med nedskärningsprocessens olika faser leder till mer positiva emotionella upplevelser, vilket bidrog till att nedskärningsprocessen som helhet upplevdes som positiv. Företagsledningens agerande, som visade på handlingskraft, ledde till ett ökat förtroende för företagsledningen.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen. De emotioner som uttrycktes var till största delen positiva och uttrycktes genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. De emotionsuttryck som förekom var nästan uteslutande kroppsbaserade, då verbala metoder att uttrycka emotioner (till exempel att uttryckligen benämna en emotion) inte användes i någon större utsträckning. Organisationen av initiativ och repsons till emotionell kommunikation handlade framförallt om ett socialt samspel snarare än att uttrycka inre känslotillstånd. IR-analysen av emotiva uttryck visade framförallt att positiva emotioner användes som motivationsinitiativ från läraren och att mycket repsons av emotionell karaktär skedde riktad till assistenterna.

Abstract   The sociological problem of this C-essay is sociology of emotions. This paper deals with experiences of emotions and work environment for people who work in human service organizations, and has been limited to the profession of recreation leader. The purpose of this paper is to examine how emotions affect the recreation leader’s work. For this we used eight qualitative interviews with recreation leaders from different youth recreation centers. What we have found in this study is that recreation leader’s work includes both positive and negative aspects. In the case of positive aspects, we can mention job satisfaction, social support, and freedom at work, and negative aspects of recreation leaders are stress, harassment, threats and violence. Another interesting conclusion of this essay is that gender has an impact on how emotions are handled. It turned out that female recreation leader uses emotions and feelings to a far greater extent than their male colleagues. The reason of this is that women are expected to act humbly and that they are expected to behave in a way where other people's status and satisfaction increases.                                 Keywords: Emotional sociology, recreation leader, youth, emotions at work

Att fördelarna med fysisk aktivitet är många är välkänt, ändå är uppemot 40% av befolkningen i Sverige fysiskt inaktiva. Vissa träningsformer är bättre och mer lockande än andra. Att träna i grupp antas skilja sig känslomässigt från att träna ensam. Syftet med studien var att undersöka nivåer och skillnader i ansträngnings och emotionsskattningar vid gruppträning jämfört med ensamträning. Sexton personer deltog med spinning som gruppträningsform och cykling på ett laboratorium som ensamträning i en inomindividsdesign där de samtidigt skattat ansträngning och sex känslotillstånd på Borg CR100 skalan. Resultatet visade att bara ett av sex känslotillstånd var signifikant högre efter spinning än laboratoriecykling. Skattningarna på skalan var mycket höga i absoluta tal, könsskillnaderna var små och spinningvana som bakgrundsfaktor tycks vara betydande. Resultaten var oväntade, även då fler känslotillstånd var nära att uppvisa signifikanta skillnader och att inte fler skillnader blev signifikanta förklaras genom metodbrister och för få deltagare i studien.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och i så fall hur elever påverkas emotionellt av den gruppindelning som bland annat sker inom klassrummets ram. Syftet var också att undersöka detta ur ett barn – och maktperspektiv. Ambitionen var därmed att barns egna tankar och värderingar skulle komma fram, men även att lärarnas syfte och strävan med gruppindelningar skulle synliggöras för att på så sätt få inblick i den maktrelation som uppstår i interaktionen mellan lärare och elever. För att uppnå detta syfte intervjuade vi tre lärare på tre olika skolor, och två grupper med fyra elever var från respektive lärares klass. Intervjuerna bearbetades och sammanfattades för att vidare analyseras med hjälp av vald litteratur som stöd för våra tankar. Analysen gjordes med utgångspunkt från våra frågeställningar. Då ett fåtal undersökningar gjorts ur barns perspektiv med fokus utifrån deras emotioner, var det svårt att finna relevant litteratur till studien. Resultatet visade att elevernas möjlighet att påverka i valet av arbetskamrat är ringa, förutom om läraren anser att elevens önskan är befogad. Vad som menas med befogad är till exempel om en elev anser sig besvärad av en kamrats ovilja att arbeta och därmed vill byta arbetskamrat, eller om läraren har vetskap om elevernas förmåga att arbeta flitigt tillsammans. Det är i miljön utanför klassrummet, i matsal och på gymnastiken som eleverna har möjlighet att vara med och påverka och känna delaktighet i indelningen av grupper. Hur påverkas elevers emotioner av detta? De upplevde missnöje över att det egna valet av kamrat bejakades så sällan av läraren, och kände glädje då det bekräftades. Trygghet och samspel är viktiga samarbetskomponenter enligt eleverna, och eleverna visade sig ha kännedom över lärarens syfte med gruppindelningar och vad dessa kan tänkas grunda sig på. Fick eleverna själva välja vem eller vilka de skulle arbeta med i större sammanhang, skulle med sannolikhet någon eller några elever bli utanför. Detta visade sig vara ett svar som elever och lärare var överens om i undersökningen.

Middle managers in social care find themselves in a middle position. The middle management position involves demands from several interested parties. The demands affect and generate feelings both within themselves and within others and the middle managers have to deal with them all. The aim of this study was to investigate the social care middle manager’s personal experiences of emotions in work. We have completed interviews with four middle managers who are assigned to carry out social care. When doing the interviews we used an interview guide divided into different interview areas. The techniques used in the analysis are inspired by grounded theory. Our results show that the middle managers experience that they perform emotional labor in their profession. It occurs in interaction with care takers, employees, colleagues and employer. Emotions occur when demands and expectations from these interested parties are inconsistent. Emotions that occur are for example frustration, wrath, anger, dejection, despair and insecurity. Colleagues are primarily the most important social support for the middle managers when it comes to dealing with emotions that occurs in their everyday work. Emotional labor can create negative consequences for the middle managers.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen – 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2. Individuell ansvarsfullhet, att varje utövare skulle ansvara för sitt eget spel i frånvaron av domare, regler och tränare, samt 3. Möjligheten att vara kreativ, frånvaron av domare, regler och tränare skulle tillförsäkra vare utövare att vederbörande var sin egen expert och därigenom kunde använda sin egen kreativitet till att skapa sitt eget spel.När vi sedan jämförde innehållet i dessa grundstenar med WeSC:s presentation av samma grundstenar i sin marknadsföring upptäckte vi att mycket av det ursprungliga innehållet modifierats i syfte att anpassa företagets kommersiella ansats. Detta tolkar vi som ett explicit exempel på att anammandet av subkultur av ett företag inte alltid fungerar positivt för subkulturen – då dess huvudsakliga symboliska värden förgås i kommersialiseringens och marknadsföringens process.