Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv.   Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande. Däremot upplevde de mindre nytta med att läraren föreläser om källorna. Att ha en referensram att placera källan i samt att ha en tydlig frågeställning uppfattade eleverna också som viktigt. Den undersökta elevgruppen hade svårt att visa sin förmåga till källanvändning vid kunskapstestet, men en djupare analys av testets konstruktion visade att testet hade vissa oklarheter. Eleverna uttryckte källanvändning som betydelsefullt i avsikt att utveckla kunskap om det förflutna och för att förstå olika aktörers handlingsval. Även att utveckla källkritiska färdigheter ansågs som viktigt. En metakognitiv analys kring betydelsen av att arbeta med källor kan stärka elevernas förmågor att använda källor.

Tez (Yüksek Lisans) - Süleyman Demirel Üniversitesi, Sosyal Bilimler Enstitüsü, İşletme Anabilim Dalı, Yönetim ve Organizasyon Bilim Dalı, 2007. / Bibliyografya var.

The purpose of this essay is to explore why some children are having a hard time playing together with other children, while others have the ability to play for a long time without interruptions due to conflicts. The stepping stone to this essay has been my thoughts concerning play, which has been inspired foremost by Birgitta Knutsdotter Olofsson. The essay starts with two stories about two children, one of whom is having particular difficulties playing with other kids without getting into conflict. From these examples I turn to three different play theories: play as communication (Bateson and Olofsson), play as transition (Winnicott) and play as developement (Vygotskij). Thereafter comes a reflection, where I examine my stories from the viewpoint of these three theories. But to be able to give the whole picture of play and its conditions, comes another section of theory concerning peer cultures and empathy. The essay then continues into an overlapping reflection, where I scrutinize and critically question my own actions from all these theories. This critical reflection emanates from my own experiences and observations and is also turned against the ways us teachers are acting in general. Working with the essay has given me many new thoughts in how to work with children, such as the importance of being aware of childrens peer cultures, but above all pinpointing on the importance of a present teacher.

The purpose of the study was to investigate if empathic communication (see definition further down) can contribute to children´s participation in a preschool environment. The purpose is answered through my research questions: Does the preschool teachers work through an empathic approach, and if so how is it manifested in their cooperation with the children? Empathic communication in this context is equated with the term non violent communication; (nvc) an approach and a model of communicating with empathy, compassion and openness, which in itself, may contribute to less violent language and actions among children and adults, as well as greater cooperation and participation levels in their activities. The empirical data for this qualitative theses was collected through two interviews with two preschool teachers working in one nvc oriented preschool. I used semi-structured interviews, which is characterized by open questions and a curious and open attitude for me as an interviewer, where I tried to follow the interviewee by asking follow-up questions. Another part of the material I collected through non-participating observations of twelve children and one preschool teacher, in their everyday activities in a nvc oriented preschool. The theoretical understanding is based on the socio cultural perspective, a theory used to describe awareness of circumstances surrounding individuals and how their behaviors are affected specifically by their surrounding, social and cultural factors. This perspective also relates to how we communicate, understand, relate and cope with one another. The three socio cultural concepts cooperation (described through Vygotskijs theories), children´s participitation and empathy, (all parts of the nvc process), are presented and  described as a ground for the analyze of my empirical data. The Results presents the observations and the interviews, analysed through the social cultural view, in line with Vygotskijs theories of cooperation, as well as through the implication of the concepts children´s participation and empathy. The results are also discussed in the sight of the results of two research surveys, presented in my essay, one investigating the effect of using the nvc as a model in preschools, the other one investigating children´s particiaption in a preschool environment. The conclusions of the study are that empathic communication (nvc) in many ways, can contribute to children´s participation in a preschool environment. This is seen in the interviews and confirmed in the observations; in the children´s behaviors, preschool teachers approach and the unity in their cooperation. The results of this study is also confirmed by other studies in the research field. However, to consolidate my conclusions further, more and deeper studies in this area is needed.

I denna studie presenteras en undersökning om hur elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom användandet av historisk skönlitteratur i historieundervisningen. Genom en effektstudie med deduktiv ansats har empiriskt material samlats in genom intervju med elever i grupp och individuellt. Studiens resultat pekar på ett antal faktorer som utgår från elevens individuella förutsättningar som visats vara beroende av varandra. Till viss del visar studiens resultat på att elever i årskurs 1 kan utveckla historisk empati genom skönlitteratur. I vissa fall visas att samtal i gruppdiskussion kan vara fördelaktigt medan samtalet i andra fall inte kan relateras till att direkt resultera i att eleven utvecklar historisk empati. Dessutom pekar studiens resultat på eventuella negativa följder för elevens historiska förståelse vid användandet av historisk skönlitteratur. Mina slutsatser är att det inte kan fastställas om historisk skönlitteratur utvecklar historisk empati hos elever i årskurs 1 utifrån vald metod som eventuellt inte är tillräcklig för att dra sådana slutsatser. Istället tyder resultaten på att det är högst individuellt samt att samtalet kring historisk skönlitteratur kan bygga upp elevens förförståelse så att historisk empati kan utvecklas. När eleven har en god förförståelse finns möjligheten till att kontextualisera som i sig möjliggör förmågan till historisk empati. / <p>SO</p>

The purpose of this essay is to analyze how the Swedish government agency Forum för levande historia mediates historical understanding through attempts to bridge distance in time and space. With reference to the concept of historical empathy I examine two publications by the Forum för levande historia agency to illustrate how history may be conveyed in a way which constitutes historical empathy in relation to secondary school students. The essay is guided by three question: "how can one understand the concept of historical empathy in relation to the student materials published by the Forum för levande historia angency in a broader educational context?", "how does the Forum för levande historia agency relate to the readers historical understanding?", and, "in what way is historical empathy used to bridge the temporal and geographical dimension in history education?". Furthermore, my theoretical framework states that historical empathy can only be achieved through an alignment of historical positionality; a positioning of a texts authors and recipients regarding their preconceived understanding of his-tory. Thus, history may only be conveyed when an author positions the historical content in a way that consider how the recipient’s ontological, epistemological, existential, and sociocultural disposition impact their view of history. Through my textual analysis, with basis in said theoretical framework, I conclude that Forum för levande historia convey history by three different means, each one facilitated as a different type of historical empathy. Consequently, the three types that constitutes historical empathy, narrative, subjective, and contextual empathy, are used by the authors to position the text in a way that is accessible for student. However, as the analysis demonstrate a hybridization in the use of historical empathy raises questions about whether this implementation develop or impair historical empathy. Hence, my essay suggests that the implication for teaching history, as well as history education in a broader sense, require educators to reflect and evaluate how they con-vey history.

Studiens syfte har varit att kartlägga huruvida sju lärare i grundskolans senare år använder sidolitteratur (med fokus på fysisk litteratur i textform) i sin historieundervisning. Syftet har även varit att undersöka varför de använder sig av sidolitteratur och materialets fördelar samt utmaningar, och hur de hanterar utmaningarna. Metoden som har använts har varit kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare har ett positivt förhållningsätt till materialet och använder sig av en bred repertoar sidolitteratur i sin undervisning i syfte att hjälpa eleverna utveckla de kunskaper och förmågor styrdokumenten frågar efter, vilket också är fördelarna med materialet. De främsta utmaningarna med materialet har visat sig vara yttre faktorer såsom tid, materialtillgänglighet samt bristande läsförståelse hos eleverna. Lärarna har utformat strategier för att hantera utmaningarna i viss utsträckning. Men det kan även konstateras att utmaningarna leder till att majoriteten av de sju lärarna inte använder sidolitteratur till dess fulla potential. Sidolitteraturen ersätts istället i allt större utsträckning med annat material som är mindre tidskrävande och mer lättillgängligt av lärarna i deras historieundervisning i grundskolans senare år.

Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter och för att de ska kunna ge en god vård är det viktigt att ha ett empatiskt förhållningsätt. En möjlig negativ konsekvens av att vårda svårt sjuka och lidande patienter är compassion fatigue som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att ge patienten en god och säker omvårdnad. Forskning visar att individer inom sjuksköterskeyrket löper en högre risk än andra yrkeskategorier att drabbas av compassion fatigue. Definitionen av compassion fatigue och hur det påverkar sjuksköterskan är inte helt klarlagd då begreppet är relativt nytt. Syfte: Syftet är att beskriva compassion fatigue ur ett sjuksköterskeperspektiv samt beskriva vilka faktorer som orsakar uppkomsten. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs granskningsmodell.  Resultat: Artiklarna visade att ålder, kön, erfarenhet som sjuksköterska, utbildningsnivå och arbetstider är faktorer som påverkar uppkomsten till compassion fatigue. De visar även att sjuksköterskan upplever att kunskapsbristen är en orsak till compassion fatigue, samt att det egna känslolivet, omvårdnaden av patienter och arbetsmiljön påverkas. Diskussion: Då det råder kunskapsbrist bland sjuksköterskor om ämnet och att detta upplevs som en orsak till compassion fatigue, bör sjuksköterskor redan under grundutbildningen undervisas om att sjuksköterskeyrket kan leda till personlig ohälsa. Många sjuksköterskor lämnar yrket på grund av compassion fatigue. Detta leder till en försämrad hållbar utveckling genom ökade kostnader, sämre arbetsmiljöer och försämrad patientsäkerhet.

Background: Compassion Fatigue is described as a negative effect of caring and can be difficult to identify without having previous knowledge about the phenomena. Research shows that being exposed to other persons suffering and not being able to take distance from it, increases the risk of developing Compassion Fatigue. Problem: Nurses often works in an environment with high workload and suffering. In their work, nurses engage in patients suffering and are at greater risk for Compassion Fatigue. Aim: The purpose was to describe nurse’s experiences of Compassion Fatigue. Method: A general literature review was conducted and the analysis contained five quantitative articles, four qualitative and two with mixed method. Result: Caring for patients whose condition is getting worse showed to be central in the development of Compassion Fatigue. Working in oncology and palliative care units contributed to higher exposure and a sense of inadequacy appeared when the nurses did not see any way to help the patients to recovery. Stress and not being able to make distance between work life and private life also led to the development of Compassion Fatigue. Conclusions: Compassion Fatigue occurs in caring professions and contributes to both physical and psychological effects. Nurses and employers may therefore need more knowledge about Compassion Fatigue to apply adequate interventions and decrease the risk of developing Compassion Fatigue.

Background: Compassion is to know how another person feel, fatigue is a condition of constant tiredness. Compassion fatigue occurs among caregivers and is characterized by nurses’ empathetic ability to nurture patients and appears physically, mentally and spiritually in nurses and can have a negative outcome on their well-beings. Problem: Compassion fatigue can occur within care giving professions which can affect the nurse and patient negatively. To prevent it, awareness of compassion fatigue should be highlighted in a larger context. Purpose: To describe aspects of compassion fatigue from the nurse perspective. Method: A general literature review has been applied in the thesis work, as eight quantitative articles, two qualitative articles and three articles of mixed method have been used. Findings: Compassion fatigue has shown to affect nurses working in different care departments caused by high work load, stress, time shortage and critically ill patients. Strategies for coping with compassion fatigue turned to be physical activity and support from family, friends and colleagues. Time for recovery was considered important for nurses as they could disconnect their negative thinking. Conclusion: Knowledge about compassion fatigue and its risk factors should be noted to prevent the condition.