Det finns mycket forskning om historisk empati. Enkelt uttryckt handlar detta begrepp om hur elever förklarar aktörers ageranden i det förflutna. För att lärare ska kunna konstruera uppgifter som utvecklar elevers historiska empati behövs dock mer kunskap om hur uppgifternas innehåll och utformning påverkar elevernas historiska empati. Den här studien syftar följaktligen till att undersöka hur gymnasieelever uttrycker historisk empati när de genomför två uppgifter i historisk empati. I studien intresserar jag mig för de kognitiva och de affektiva aspekterna av historisk empati samt hur tidsperioden påverkar elevernas historiska empati. Som undersökningsmetod användes fokusgrupper och think aloud genom att eleverna genomförde två uppgifter i historisk empati, en om sekelskiftet 1900 och en om 1700-talet. Elevernas samtal analyserades med hjälp av Endacott och Brooks konceptualisering av historisk empati. Resultatet visar att eleverna uttryckte historisk empati genom kontextualisering, affektiva kopplingar och perspektivtagande under båda uppgifterna. Det var vanligast att eleverna använde affektiva kopplingar för att förklara aktörers ageranden i det förflutna. Eleverna skiftade snabbt mellan aspekterna och det verkar som att eleverna tenderade att använda affektiva kopplingar när de inte lyckades kontextualisera. Förhållandet mellan de affektiva och de kognitiva aspekterna verkar dock vara mer komplext än så. Resultatet visar inget tydligt samband mellan historisk empati och den historiska tidsperioden, även om det verkade som att en av grupperna hade svårare att uttrycka historisk empati under den andra uppgiften som handlade om 1700-talet. Med hänsyn till den här studiens begränsningar behövs dock fler studier som undersöker förhållandet mellan de affektiva och de kognitiva aspekterna av historisk empati samt hur den historiska tidsperioden påverkar elevers historiska empati.

Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och länge har kvinnan stått i fokus som enda offret i familjen, men nu vet man att även barn som bevittnat våldet påverkas negativt i hög grad. Varje år söker sig tusentals kvinnor och barn till landets kvinnojourer för att få stöd och skydd. Syftet med den här uppsatsen var att få kunskap om hur kvinnor som är engagerade i arbetet på kvinnojourer beskriver att de bemöter barn som bevittnat våld och hur de arbetar för att hjälpa dem i deras situation I studien användes en kvalitativ metod där fem enskilda intervjuer med jourkvinnor utförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån innehållsanalys och temat som växte fram ur analysen var ”Trygghet”. Resultatet har analyserats i förhållande till traumateori samt begreppet empati. I resultatet framkommer det att barn på kvinnojouren uppvisar symptom som kan jämföras med traumatisering och posttraumatisk stress till exempel aggressivitet, undvikande beteende och hyperaktivitet. Studien visar att jourkvinnorna bemöter barnen på kvinnojouren med ett empatiskt förhållningssätt, genom att vara lyhörda för barnens behov och lägga stor vikt vid att bygga upp tillit hos barnet. I mötet med barnet var leken en betydelsefull del.  I rollen som jourkvinna är trygghet centralt i arbetet med barn som bevittnat våld. Kunskap på kvinnojourer finns men de skulle vilja ha mer fortbildning. / Violence against women is a global public health problem and for a long time the woman has been in the spotlight as the only victim in the family, but now we know that children who have witnessed violence are greatly affected. Each year, thousands of women and children are seeking women shelters for support and protection. The purpose of this paper was to obtain knowledge about how women who are engaged in work at women's shelters describe that they support children who have witnessed violence and how they work to help them in their situation. In this study, a qualitative method was used and five individuals that are involved with women shelters were interviewed. The material collected has been analyzed based on content analysis and the theme that emerged from the analysis was “Safety”. The theoretical perspective that has been used to analyze the outcome is trauma theory and the concept of empathy. The result shows that the children in the shelter are showing signs of symptoms that can be compared with trauma and post-traumatic stress for example, aggression, avoidance behavior and hyperactivity. The result of the study also shows that the women treat the children at the shelter with an empathetic approach. To do that they are responsive to children's needs and a strong emphasis is placed on building a bond of trust with the child. In their contact with the children, playing was an important part. Feeling secure was central in their work with children who have witnessed violence. The shelters have knowledge but they want more education.

Detta arbete behandlar huruvida läromedlen Utkik 7-9 Historia och SO direkt historia ämnesboken, som används för historiekunskap i årskurs 7-9, följer läroplanens värdegrundsuppdrag om att främja det mångkulturella samhället eller indirekt motarbetar det. Fokus i den kvalitativa undersökningen av läromedlen är att studera utifrån vilka perspektiv utomeuropeisk historia berättas och om dessa perspektiv öppnar upp eller förhindrar utvecklandet av historiemedvetande och historisk empati, som således bör främja nutida mångkultur. Undersökningen har därför gjorts utifrån de två perspektivbegreppen eurocentrism och interkulturellt lärande, två ytterligheter när det gäller historieframställning och där interkultur arbetar mer i främjandet av mångkultur. Vidare sker en komparativ analys för att se om något av läromedlen gör ett bättre jobb i uppfyllandet av värdegrunden. För att ge bakgrund till arbetet används utdrag från Skolverkets hemsida samt från grundskolans läroplan. Undersökningsfrågorna baseras i olika typer av tidigare forskning utförd av Niklas Ammert, Lars Nyström (med flera), Peter Gran samt Maria Johansson. Resultatet av undersökningen visar att läromedlen inte lever upp till läroplanens krav eftersom de båda till övervägande del präglas av eurocentriska perspektiv snarare än interkulturella. Detta förhindrar således för elever att utveckla ett historiemedvetande och historisk empati. / This essay examines whether or not the textbooks Utkik 7-9 Historia and SO direkt historia ämnesboken, which both are used as teaching materials in compulsory school history (grades 7-9), meet the values of the curriculum concerning the support of a multicultural society. The qualitative study therefore investigates from which perspectives non-European history is described, and if those perspectives enable or prevent the development of historical consciousness and historical empathy, two qualities that benefit multiculturalism. Therefore, the examination has its foundation in the two perspective concepts eurocentrism and intercultural learning, which are each others opposites when it comes to historical representation. In short, intercultural learning has a bigger focus on embracing multiculturalism. A comparative analysis is also carried out to examine if one of the two textbooks do a better job fulfilling the values of the Swedish curriculum. Extracts from the compulsory school curriculum and from Skolverket's website will be used as background for the investigation. The survey questions are based on different research done byNiklas Ammert, Lars Nyström (and others), Peter Gran, and Maria Johansson. The result from the study shows that both textbooks fail to meet the requirements of the curriculum since they are predominantly characterized by a eurocentric perspective rather than an intercultural one. Therefore they also prevent students from developing historical consciousness and historical empathy.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka vilken bild biståndsorganisationer väljer att lyfta fram i sin marknadsföring samt varför de väljer att lyfta fram just denna bild. I analysen så används två teoretiska ramverk, teorier kring marknadsföring för insamling och postkoloniala teorier. Elva personer som arbetar eller har arbetat med marknadsföring och/eller kommunikation i biståndsorganisationer har intervjuats. Studien visar att det effektivaste är att använda negativa bilder där personerna framställs som offer. Allra effektivast är det att använda bilder på barn och studien visar även att vissa frågor är enklare att samla in medel till. Trots denna vetskap så väljer organisationerna ändå att inte använda sig av alla dessa strategier. Detta har flera förklaringar, så som att organisationerna förhåller sig till etiska riktlinjer och att deras medlemmarna påverkar hur de arbetar. Dessa förklaringarna går att koppla samman med den postkoloniala kritiken som finns gentemot biståndsorganisationers marknadsföring. Studien visar även att det finns en ökad spänning inom organisationer där de i marknadsföringen behöver visa upp vad som anses vara en mer traditionell bild av biståndsarbetet medan arbetet i fält blir allt mer rättighetsbaserat.

The aim of this thesis is to investigate empathy for persons from ethnical groups different than one’s own, an ability called ethnocultural empathy. A scale measuring ethnocultural empathy was translated and validated for a Swedish context and tested in a student sample, a majority of which were healthcare students. Three studies were performed. In study I, the validity and reliability of a Swedish translation of the Scale of Ethnocultural Empathy (SEE) was investigated (N=326). The purpose of study II was to investigate the association between basic empathy as measured by the Interpersonal Reactivity Index (Davis, 1983) and ethnocultural empathy as measured by the Scale of Ethnocultural Empathy (Wang et al., 2003). In study III, differences in basic empathy as well as in ethnocultural empathy were explored in a sample of 365 undergraduate students at the beginning and end of four Master programmes in health care education (Medicine, Psychology, Nursing and Social Work). The main results from the present thesis indicate that the central tendency, distribution of scores, intercorrelations, and factor structure in the Swedish version of SEE were well-matched and mainly similar to the American version. A significant strong correlation between basic and ethnocultural empathy was found, suggesting that the two constructs overlap substantially. The results of study III revealed that students from all programmes in health care had fairly high scores on both empathy scales. There were, however, significant differences between the study programmes. Overall, the studies show that ethnocultural empathy is a measurable construct but that it overlaps with basic empathy and further testing of the construct is needed. Implications of the findings for the measurement of empathy are discussed. / Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka empati hos personer och grupper som har en annan etnisk bakgrund än den egna, en förmåga som kallas etnokulturell empati. Denna förmåga handlar om kunskap och acceptans av andra etniska individer och gruppers kulturella uttryck. Det amerikanska instrument som anses mäta etnokulturell empati översattes och validerades till svenska språk och förhållanden. Därefter testades instrumentet hos studenter på hälsovårdutbildningar i tre studier. I studie I undersöktes instrumentets validitet och reliabilitet i ett urval av 326 respondenter. I studie II undersöktes sambandet mellan grundempati, som anses mätas med instrumentet Interpersonal Reactivity Index (IRI), och etnokulturell empati som anses mätas med Scale of Ethnocultural Empathy (SEE). Studie III undersökte skillnader i grundempati och etnokulturell empati hos 365 studenter inom fyra program (Läkare, psykolog, sjuksköterska och socionom) i början och i slutet av deras studier. De huvudsakliga fynden i denna avhandling visade att faktorstrukturen och inter-korrelationerna i den svenska versionen av SEE i stor utsträckning liknade den amerikanska versionen. Dock detta inte bekräftades i konformatoriska faktoranalysen (CFA). Resultatet i studie II visade på ett starkt samband mellan grundempati och etnokulturell empati, vilket tyder på att dessa två konstruktioner av empati kraftigt överlappar varandra. I studie III visade resultatet att alla studenter från hälsovårdsutbildningarna hade höga nivåer av grund- och etnokulturell empati. Emellertid fanns signifikanta skillnader mellan programmen. Psykolog- och socionomstudenter hade högre nivåer av både grund empati och etnokulturell empati. Det övergripande resultat från avhandlingen visade att det går att mäta etnokulturell empati, men den nuvarande konstruktionen överlappar med grund empati. Ytterligare studier behövs för att förbättra instrumentet.

It has been written several papers on the use of comics as source material in history teaching. In this study, I focus on a selected title, comic book Kämpa för rättvisa. It claims itself that it can teach "about labor history". In a qualitative analysis, with metods from both narrative and semiotic fields, I analyze the comic books content and form. Based on the requirements of the history curriculum in sweden secondary school, which is materialized in a didactic history theory framework, I study the historical knowledge it conveys, how it looks in comparison with a traditional textbook and discuss the potential use of the selected comic book for history teaching in secondary schools.   In the result of my studies, it appeared that the comic book primarily conveys historical factual knowledge of industrialization and democratization in Sweden in 1900, Swedish labor history and development of the Swedish welfare during the 1900s. I also found signs that the substance abilities in the subject of history, such as the development of students' historical awareness, activation of their historical emapti and the ability to discuss (and see) the use of history can be worked with in teaching based on the comic books content. In comparison to a traditional textbook appeared comic book as more subjective in its communication of historical knowledge.

This essay is a study about how people who work at caring facilities, such as retirement homes, reflect about their role as caregivers for people that are in the last phase of their lives and how they reflect about meeting death at work. The study is conducted through interviews with six people that currently work or have worked at caring facilities.  In the essay the informants’ perceptions of a good death are discussed, and what they strive to do when caring for a dying person. The concept of a good death is also discussed in relation to euthanasia. The primary result is that it is evident how the informants use empathy and internalisation as tools to estimate what the caretakers desire. This internalisation leads to a large personal commitment to caring, and can possibly affect the person who provides the care on a personal level. Four of the six informants believe in paranormal phenomena and this is discussed in relation to their work of caring for dying people. Some of the informants report that they feel a responsibility to care well for the person before s/he dies so that they will rest in peace and not start haunting. These primary themes are discussed in relation to Berger & Luckmann’s concept of border situation, and it is shown that the informants have in different ways internalised their experiences from working with death to manage the crisis for the symbolic universe that death entails.

No description available.

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts. Vi har valt att gruppera dessaunder rubriker för att sammanfatta mönster vi har sett underobservationerna. Vi har bland annat belyst perspektiv somkommunikation, koncentration, tidigare erfarenheter, självförtroendesamspel och samarbete. I resultatet framkom att barns socialautveckling är beroende av samspel med andra.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation. Vi har även använt oss av fältsamtal. Insamling av empiri hargjorts på tre avdelningar på tre olika förskolor. Undersökningen följer Vetenskapsrådets etiska principer.Resultat Inom resultatet har positiva såväl som negativa former av samspel framkommit i observationer och samtal, de har delats in i kategorier utifrån vad som tydliggörs i dem. Resultatet visar olika kategorier av samspel såsom positivt samspel, negativt samspel och yttre faktorer, och att det påverkar barnens utveckling av deras sociala förmågor. Vidare framkom att det finns olika faktorer som påverkar hur samspelet yttrar sig, exempelvis av gruppstorlek och vuxnas inverkan. Då barnen berättat om sina tankar har en insikt skapats i hur de tänker kring sitt samspel med andra barn. / Program: Lärarutbildningen