Skolan är nära sammanknuten med de influenser som präglar samhället i stort. I ämnet samhällskunskap kommer läraren ofta i kontakt med elevers livsåskådningar och åsikter som en naturlig del av undervisningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar kring fenomenet intolerans och hur detta synliggörs från elever i klassrummet. Arbetet kretsar kring tre centrala teman: begrepp, bemötande och förebyggande arbete. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med djupgående karaktär där fokus riktas mot den enskilde lärarens subjektiva upplevelser. Analysen sker utifrån en fenomenologisk referensram där transkriberingar kodats och tolkats av mig. Resultatet gestaltar en hög grad av komplexitet kring fenomenet intolerans. Det råder en viss konsensus kring begreppets avvikelse från skolans och det svenska samhällets demokratiska värdegrund. En generell samsyn kring bemötande och förebyggande arbete existerar inte utan det konstateras att arbetet är situationsberoende. Frekvensen av intolerans upplevs som vanligare hos de lärare som alltid bemöter och öppnar upp för diskussion medan det motsatta förhållandet gäller för de lärarna som stänger diskussionen innan den hunnit påbörjas. Min slutsats är att bemötande av intoleranta uttryck behöver anpassas efter varje enskild elev. Det handlar om en försiktig balansgång där läraren varken kan blunda eller agera för kraftfullt eftersom det riskerar att förstärka icke önskvärda åsikter. Samtidigt ska ett väl fungerande vardagligt arbete med eleverna inte underskattas som ett övergripande tillvägagångsätt i syfte att motverka intolerans.

Bakgrund   Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem med en skadlig påverkan på människors hälsa, funktion och livskvalitet. Behandling av smärta innebär farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Dessa metoder används med fördel i kombination men detta görs inte i tillräckligt stor utsträckning. Den biopsykosociala synen på behandling flyttar fokus från den fysiska smärtlindringen till strategier som ökar individens funktionsförmåga och välbefinnande. Enligt Erikssons omvårdnadsteori är kunskap om lidande, det holistiska synsättet och den hela människan är av stor vikt för patientens upplevelse av gott bemötande i vården.   Syfte   Syftet var att belysa bemötandets betydelse för patienters smärtupplevelser vid långvarig smärta.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt med 19 valda artiklar har utförts där en integrerad analysmetod använts. Artiklarnas kvalitet har bedömts med hjälp av Sophiahemmet högskolas matris.  Resultat  Resultatet i litteraturöversikten tydde på att patienter upplevde både positivt och negativt bemötande. Patienterna belyste vikten av ett empatiskt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen, vikten av att bli sedda som hel människa, vikten av att få ta del av information och betydelsen av kompetent hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet kom även fram till vikten av att inte misstro patienternas smärtupplevelser. Ett negativt bemötande resulterade i känslor som frustration, ilska, besvikelse, rädsla och hopplöshet. Ett positivt bemötande korrelerade indirekt med ökad patientnöjdhet.   Slutsats  Resultatet i denna litteraturstudie tyder på att patienter har både negativa och positiva upplevelser av bemötandet i hälso-och sjukvården. Utifrån studiens resultat kan slutsats dras att det fanns en önskan om patientdelaktighet, mer kunnig personal. Patienterna önskade även att bli trodd i sin smärta och önskade en empatisk attityd från hälso- och sjukvårdspersonalen. Resultatet tyder även på att det fanns en korrelation mellan gott bemötande och ökad patientnöjdhet. / Background  Chronic pain is a public health issue with harmful effects on the health of people, their function and quality of life. Pain treatment involves pharmaceutical and non-pharmaceutical methods. These methods are most preferably used in combination but are not used enough. The bio-psychological view on treatment takes away focus from physical pain management to strategies that increase the individuals’ function and wellbeing. According to Eriksson's nursing theory, knowledge of suffering and the holistic approach to the whole being is of importance for the patient's experience of good treatment in care.  Aim  The aim was to enlighten the meaning of the encounter with the health-care professionals for patients with chronic pain and their pain experience.   Method  A non-systematic literature review with 19 selected articles has been performed where an integrated analysis method has been used. The quality of the articles has been assessed with the help of Sophiahemmet University's matrix.  Results  The result of this literature review indicated that patients experienced both positive and negative encounters. The patients highlighted the importance of an empathic encounter from the health-care staff, the importance of being seen as a whole being and the importance of receiving information and having competent health-care professionals. The result also showed the importance of not being distrusted in their pain experience. A negative encounter resulted in feelings such as frustration, anger, fear, hopelessness and disappointment. A positive encounter correlates indirectly with increased patient satisfaction.   Conclusions  The results of this literature study indicate that patients have both negative and positive experiences of the treatment in health care. Based on the results of the study, it can be concluded that there was a desire for patient participation and more knowledgeable staff. Patients described their desire to be believed in their pain and wished for an empathic attitude from health care staff of the patients. The results also implied that there was a correlation between a positive encounter with health professionals and patient satisfaction.

Syftet med denna studie är att undersöka sju pedagogers uppfattningar om hur barns socioemotionella utveckling påverkas i relation till de estetiska aktiviteterna såsom berättande och drama. Vår studie utgår ifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv som argumenterar att kommunikation och språk spelar en central roll för barns socioemotionella utveckling, som exempelvis lek som rollspel eller berättande. Som metod så har vi använt oss av en enkät/frågeformulär med sju deltagande pedagoger.    Vårt resultat visar pedagogernas uppfattningar om hur estetik så som berättande och drama kan påverka barns socioemotionella utveckling. Men också hur deras uppfattningar om drama och berättande kan påverka barnens inlärning och upplevelser.

Bakgrund: En genomgång av aktuellt kunskapsläge visar att sjuksköterskor har en risk att utveckla compassion fatiguepå grund av sitt empatiska engagemang gentemot patienterna. Compassion fatigueär då en person som konsekvens av sitt empatiska engagemang gentemot en patient blir emotionellt utmattad. Syfte:Syftet med denna studie är att belysa riskfaktorer för sjuksköterskor att drabbas av compassion fatiguesamt för att undvika detta tillstånd. Metod:En litteraturstudie gjordes med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet analyserades och sammanfattades. Resultat:Resultatet visade att risken att drabbas var störst hos sjuksköterskor inom hemsjukvården, akutsjukvården, hospices sjuksköterskor och de sjuksköterskor som arbetade med kroniskt sjuka barn. Ett flertal strategier och åtgärder pekar på vikten att behålla en professionell distans till patienterna samt säga nej till arbete som ej tillhör ens specifika arbetsområde. Majoriteten av sjuksköterskorna delgav även support som en strategi för återhämtning, både från kollegor men även i form av kurator eller psykolog, speciellt vid traumatiska händelser. Slutsats: Compassion fatigueär ett problem både för sjukvården i stort och för den enskilda sjuksköterskan. Det påverkar både omvårdnaden, arbetssituationen och den enskilda sjuksköterskan negativt. Ett flertal faktorer spelar in i utvecklandet av compassion fatigue, detta gör även att det krävs ett brett urval av möjliga åtgärder för att förhindra det. / Background: A review of the field shows that nurses are at risk to develop compassion fatigueas a result of their empathic engagement with patients. Compassion fatigueis when a person as a consequence of their empathic engagement with patients suffers an emotional exhaustion. Purpose: The purpose of this study is to highlight risk factors in developing compassion fatigueand how to avoid this condition in the nursing profession. Method: A literature review with both qualitative and quantitative research. The result was then analysed and summarized. Result: The results showed that nurses in homecare, acute care, hospice and those working with chronically ill children were at the highest risk for Compassion fatigue.A number of strategies and preventive measures highlight the importance of having a professional distance to the patient as well as saying no to tasks that are not within the nurses specific profession. A majority of nurses stated support as a strategy for recovery, both from colleges as well as counselors or psychologists, especially after traumatic events. Conclusion: Compassion fatigue is a problem both for healthcare in general as well as for nurses themselves. It affects the patient care, the work situation and the nurse negatively. A number of factors contribute in the development of compassion fatigue, because of this a broad selection of possible preventive measures is required,

The primary aim of this essay is to study teachers' views on different problems that occur in a modern, multicultural classroom where history as a school subject is taught. The method was to perform semi-structured interviews with teachers, and discuss problems surrounding relation, causes, and solutions related to problems such as eurocentrism. As guiding theories, Ania Loombas' thoughts about post-colonial studies, Kenneth Nordgren's 'intercultural skills' and ‘historical empathy" were used. Seven interviews were conducted, and the results show a variety of views. Most of the teachers thought that the eurocentric perspective was a distinct and thought-provoking element in the classroom. Some argued that the perspective was logical and didn’t cause any significant harm to the pupils. All the teachers could, in different ways, relate to the stated problems. The main causes, according to the teachers, were a lack of knowledge regarding non-European history and a lack of time (few teaching hours). The study showed that teachers need to utilize their own creativity and invest time in in-service learning to develop an education that prepares pupils for a global, multicultural society. To enable this, the regulatory documents need to be clearer regarding how other kinds of history are taught to the pupils. The teachers also asked for new and modern teaching materials.

Följande systematiska litteraturstudie presenterar förhållandet mellan skönlitteratur och empati- och identitetsutveckling. Studien framvisar vilka aspekter som kan vara betydelsefulla i arbete med skönlitteratur främst i lågstadiet men även i högre ålder. Genom att hjälpa elever utveckla empatiska färdigheter, med en förståelse för både sig själv och andra, har dessa individer möjlighet att bidra till ett framtida demokratiskt samhälle. Studien omfattar tolv publikationer: sex forskningsöversikter, två doktorsavhandlingar och fyra empiriska studier. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med efterföljande kategorisering i olika scheman, vilka går att finna i studiens bilagor. Studiens resultat visar att det finns god grund för att skönlitteratur kan främja empati- och identitetsutveckling både genom tyst läsning och klassrumsdiskussioner där medvetna lärare har en viktig roll. Motsättningar som presenteras handlar bland annat om svårigheter att skilja på verklighet och fiktion samt att läsaren ställs inför etiska dilemman där empati och antipati står emot varandra. Slutsatsen landar ändå i att skönlitteratur kan användas i syfte till att främja den empatiska förmågan men att det krävs ett kritiskt förhållningssätt av både lärare och elever för det tänkta syftet.

Background: Prehospital care is performed by the health care staff outside of hospital settings. In prehospital care, patient situations can be life-threatening, acute or non-urgent with limited time for assessments of the patient. Patients in prehospital care may be more vulnerable than in other care situations, as their private lives are more exposed. To achieve an empathic encounter with the patient it is important to maintain the professionalism during theinteraction with a patient. This contributes to a more equal care. Aim: The purpose was to describe nurses' experience of emotional processing after difficult encounters in prehospital care. Method: This literature study used the databases CINAHL and PubMed to retrieve relevant articles. A thematic analysis was performed of 10 original articles which corresponded to thepurpose of the study. Result: The two main themes identified were the significance of the environment and the importance of collaboration. Further, four sub-themes were identified: emotional impact, emotional processing, communication, and cooperation. Conclusion: The emotional impact on nurses that arises during the prehospital work shift can be more easily processed if the opportunity for good communication, feedback and empathy is conveyed or met. / Bakgrund: Prehospital vård är den vård som sker utanför sjukhuset och utförs av hälso-och sjukvårdens personal. Inom prehospital vård kan patientsituationer vara livshotande, akuta och icke brådskande där en patientbedömning snabbt behöver utföras av sjuksköterskan som anlänt till platsen. Patienter inom prehospital vård kan vara utsatta och mer sårbara än i andra vårdenheter, eftersom deras privata liv är mer blottad. Ett empatisk bemötande är viktigt för sjuksköterskor att behålla för att uppnå en professionell roll vid varje patientmöte. Det bidrartill en mer jämlik omvårdnadskvalitet. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av emotionell bearbetning efter svåra möten inom prehospital vård. Metod: Denna litteraturstudie har använt databas CINAHL och PubMed för att hitta relevanta artiklar. Därefter utfördes en tematisk innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Resultatet är sammanställt av 10 originalartiklar. De två huvudtema somidentifierades var vårdmiljöns betydelse, betydelsen av samverkan och fyra subtema, emotionell påverkan, emotionell bearbetning, kommunikation och samarbete. Slutsatsen: Emotionell påverkan hos sjuksköterskor som uppstår under arbetspasset kanlättare bearbetas om möjligheten till god kommunikation, feedback och empati förmedlas eller tillgodoses.

SAMMANFATTNING Bakgrund Definitionen av missfall är ett spontant avslut av graviditeten utan att aktiva åtgärder vidtas. Ett missfall innebär att graviditeten avslutas innan vecka 22 och 80–85 procent av samtliga missfall inträffar i tidigt stadie. Varför en kvinna drabbas av missfall kan ha flera orsaker. Vid ett missfall står kvinnan inför fysiska såväl som psykiska utmaningar och vänder sig därför till akutsjukvården där ett personcentrerat bemötande är önskvärt. Syfte Syftet var att lyfta kvinnors upplevelser i mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvården vid missfall. Metod Resultatet i litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar där kvinnors upplevelse av akutsjukvården vid missfall presenterades. För att finna de vetenskapliga artiklarna hade författarna databaserna PubMed och CINAHL till hjälp. I litteraturöversikten beskrevs ett tydligt urval. En kvalitetsgranskning utfördes med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Data analyserades stegvis. Resultat Resultatet beskriver att kvinnor upplevde brister vid besöket med sjuksköterskan inom akutsjukvården. Kvinnorna kunde uppfatta kommunikationen och informationen som oärlig och otillräcklig samt brister i kontinuiteten som gjorde dem förvirrade. De påpekade brister i det emotionella stödet och respekten till deras integritet, vilket för kvinnorna inte främjade förlusthanteringen. I resultatet framhävs fyra kategorier som författarna genom analys lyfte som grundpelare i kvinnornas upplevelse av akutsjukvården. Dessa var information och kommunikation, emotionellt stöd, hotad integritet i den akuta miljön samt uppföljning och framtid. Slutsats Kvinnans upplevelse av akutsjukvården var ett resultat av olika faktorer. Att drabbas ett missfall kunde vara en traumatisk upplevelse. Denna litteraturöversikt visar att kvinnorna önskade ett empatiskt bemötande, tydlig information och att sjuksköterskan i omvårdnaden inom akutsjukvården behövde ett helhetsperspektiv. Vid ett missfall, en förlust, framträdde känslor som sjuksköterskan behöver ha kompetens, respekt och visa emotionellt stöd för. Detta för att kvinnorna skulle uppleva mindre lidande och förbättra deras upplevelse som i dagsläget innefattar betydande brister. Nyckelord: Akutsjukvård, empati, kommunikation, känslor, missfall / ABSTRACT Background Definition of miscarriage is a spontaneous termination of pregnancy without any action being taken. A miscarriage means that the pregnancy ends within week 22, 80–85 percent of all miscarriages occur at an early stage. Why a woman suffer from miscarriage can have several causes. In case of miscarriage, the women face physical and mental challenges and therefore seek care at emergency departments, were a person-centered care is useful. Aim Women’s experiences encountering nurses in the emergency care of miscarriage. Method This literature review was based on 16 scientific articles presenting women's experience with nurses of emergency care in case of miscarriage. To find the scientific articles, the authors used the databases PubMed and CINAHL. A clear selection was described. A quality examination was performed with the support of Sophiahemmet Högskola's assessment basis for scientific classification. Data were analyzed step by step. Results The result describes that women experienced deficiencies of various kinds during their visit with nurses at the emergency department. The women could perceive communication and information as dishonest and insufficient. They pointed out deficiencies in the emotional support and respect for their integrity, which for women did not promoted the management of the loss. The result highlights four categories that lifted as mainstays of women's experience of emergency care. These were information and communication, emotional support, threatened integrity in the emergency environment, and follow-up and future. Conclusions A miscarriage can be a traumatic experience. This literature review shows that women want empathic care, evident information, and a nurse with a holistic perspective. In case of miscarriage, women will show emotions that requires the nurse to have necessary skills, respect and be able to support emotionally. This was helpful for the women so that they shall suffer less and also improve their experience that have great flaws. Keywords: Abortion spontaneous, communication, emergency medical services, emotions, empathy

Bakgrund: Begreppet personcentrering är ett centralt begrepp inom hälso-och sjukvården. Genom att arbeta personcentrerat står patienten i centrum för sin egen vård. Inom vården är det nödvändigt för sjuksköterskor att arbeta empatiskt men till följd av yttre påfrestningar kan de utveckla empatitrötthet. Resultatet av detta kan leda till att sjuksköterskor förlorar sin förmåga att vårda då de inte längre har orken att utöva sitt yrke med empati och således inte kan möta patienten personcentrerat.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors perspektiv på empatitrötthet och om det inverkade på patienters omvårdnad. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genom att nyttja olika sökord i olika kombinationer. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet och resultatet sammanställdes och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: Miljöfaktorer som bidrar till empatitrötthet, Emotionella faktorer som uppstår till följd av empatitrötthet, Sociala faktorer som påverkar empatitrötthet samt Utbildningsfaktorer som påverkar utveckling av empatitrötthet. Resultatet visade att empatitrötthet kunde orsakas av arbetsmiljöfaktorer och påverka sjuksköterskor privat samt inom arbetet. Goda relationer till kollegor var en friskfaktor och mindre erfarenhet av yrket en riskfaktor. Slutsats: Litteraturöversikten visade att arbetsmiljön spelade en stor roll inom utveckling av empatitrötthet hos sjuksköterskor, vilket på flera plan kom att påverka patienterna. Studien fann att sjuksköterskor drabbades på alla livets plan av sin empatitrötthet. Empatitrötthet och dess bakomliggande orsaker kunde minska patientsäkerheten och bidrog till ökad personalomsättning. Fördjupad kunskap om empatitrötthet kan främja sjuksköterskors arbetsmiljö och förbättra omvårdnaden. / Background: The concept of person-centredness is central in healthcare. By working person-centered, the patient is at the center of his own care. In healthcare, nurses must work empathically, but they can develop compassion fatigue due to external pressures. This can lead to nurses losing their ability to care as they no longer have the energy to exercise their profession with empathy and thus cannot meet the patient in a person-centered way.   Aim: The aim was to illustrate nurses' perspectives on compassion fatigue and whether it affected the care of their patients. Method: A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles was obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using different keywords in different combinations. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality and the results were compiled and analyzed through integrated analysis. Results: The result identified four main categories: Environmental factors that contribute to compassion fatigue, Social factors that influences’ compassion fatigue, Emotional factors that arise as a result of compassion fatigue, and Educational factors that influence the development of compassion fatigue. The results showed that compassion fatigue could be caused by work environment factors and affect nurses privately and at work. Good relations with colleagues were a health factor and less professional experience was a risk factor. Conclusion: The literature review showed that the work environment played a significant role in developing compassion fatigue in nurses, which affected the patients on several levels. The study found that compassion fatigue involved nurses in all areas of life. Compassion fatigue and its underlying causes could reduce patient safety and contribute to staff turnover. Increased knowledge about compassion fatigue can promote nurses' work environment and improve nursing care.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används somhjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vifördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ettexempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom enlitteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följandefrågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilkaarbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundarsom ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- ochterapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatetpekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av demetoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapysamt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- ochterapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har enhundförare som ser till klientens och hundens bästa. De fysiska och psykiska effekter somuppstår i interaktionen mellan hund och människa är att den ger ökad anknytning, empatioch motivation samt en höjning av oxytocinhalten. Hundarna på behandlingshemmet vistuderade används i klienternas syfte för att erbjuda tekniker som underlättar förhållandettill anknytningen, för att öka empatin, som motivationshöjare till terapi och motion samtför att höja oxytocinhalten.