Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar: -Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning? -Behövs EQ i skolan? -Hur kan man arbeta med EQ i skolan? Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.

Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser. Studien fann inte något samband mellan empati och tidigare erfarenhet men ett samband framträdde mellan empati och ansvarssyn samt empati och subjektssyn. / Research has shown that similar experience is not the only explanation for empathy. Other factors that can influence empathy are: subject/object viewing and responsibility. The focus of the present study was to investigate the relationship between (a) similar previous experience and empathy, (b) attribution of responsibility and empathy and (c) subject view and empathy. A questionnaire was handed out to four upper secondary school classes. The students were asked to read a story about a woman who was abused by her husband. They also answered questions about how they perceived the woman and about their own previous experience of violence. The results of this study are accounted for qualitatively and with statistical analyses. The study showed no association between similar experience and empathy but there was a strong correlation between responsibility, subject view and empathy.

This essay is about Abrahams children and its teaching method  the IE- method. The purpose of this essay is to see what four teachers who use the method in their teaching think about it. To get an idea of how these teachers are working with the IE- method, I interviewed them. What are the pros and cons, is it a good way to teach religion? In addition, I look at how the IE- method follows the Lpo94 values and goals. I want in my study to answer these questions: 1. How is the IE- method used in the classroom? 2. Is it a good way to teach religion in substance? Can you use the IE- method in other school subjects? 3. What do the teachers think about the IE- method? The pros and cons? 4. Does the IE-method meets the requirements of Lpo94? About values and goals? 5. Is this a teaching method that I could work with in my future work as a teacher? To get the answers to my questions, I have been using the interviews in addition to observations of the IE- method in a classroom. And I've also read books and essays on the IE method. The theories I am using is Hjalmar Sunden's role theory, Ulla Holm's empathy theory and Kieran Egan theory about teaching as storytelling. I have linked together these theories with the information I have received through the interviews and my observations. With this study, I have been able to see how much the IE-method is popular among children and teachers who use it. The advantage of this method is that it includes all three Abrahamic religions, and among the students I have observed, this has been seen as something positive. The disadvantage with the IE- method is that if we as teachers are going to use it we should know our students very well, where the stories that can become very sensitive.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten. Studien visar att förskollärare använder barnlitteratur i syfte att förmedla samhällets normer och värderingar främst när de arbetar med det sociala samspelet i gruppen. Det är vid temaarbete som pedagogerna gör medvetna bokval. I diskussionen framhålls att bokens innehåll borde ha en högre prioritet hos pedagogen och att boksamtal borde förekomma oftare och inte enbart vid temaarbeten.

Personalens erfarenheter av missbruk är centralt inom tolvstegsbehandling – en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksvård. Syftet med föreliggande studie var att undersöka på vilket sätt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk påverkar deras förståelse för och förmåga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori. För att få en djupare förståelse inom det valda området genomfördes sju kvalitativa intervjuer med behandlare som har bakgrund av eget missbruk. Studien genomfördes på fyra olika behandlingshem med koppling till tolvstegsbehandling. Resultatet visar att erfarenheterna kan bidra med en djupare förståelse för klienten och underlätta alliansskapandet. Studien implicerar att det utmärkande med erfarenheter av eget missbruk är möjligheten att fungera som förebild för klienterna, då dessa behandlare kan visa att ett nyktert/drogfritt liv är möjligt och eftersträvansvärt. Distans och självreflekterande förmåga lyfts fram som viktiga aspekter i förhållande till de egna erfarenheterna. Diskussion förs kring förutsättningar för att erfarenheterna ska bidra till adekvat förståelse och bemötande av klienten. / In Sweden the twelve-step program is commonly used in treatment of persons with addiction. A central aspect of the program is the use of staff with own experiences of substance abuse. The aim of this study is to explore and examine the extent to which staffs’ previous experience of addiction influences their understanding and ability to manage their role as an addiction counselors. The study and data analysis was conducted on the basis of empathy and role theory. A qualitative approach was applied to the seven interviews that were conducted amongst addiction counselors; all of whom had own experiences of addiction. Interviews were carried out in four different treatment centers applying the twelve-step program. The results indicate that personal experiences can be of importance for a deepened understanding of clients situation and also in the establishing of alliance. Attributable to the counselors’ own experiences of addiction is an unique ability to function as models for the clients. Their story is proof that life without drugs/alcohol is both achievable and beneficial. In regard to these findings, experiences need to correspond with an ability of distancing and self-reflectiveness. Important aspects relating to counselors own experiences of substance abuse are discussed in regard to their ability to understand and intervene with the client.

Sammanfattning:   Min studies syfte är att synliggöra vad leken har för betydelse för barnens sociala utveckling. Den beskriver leken och dess betydelse för att barnen ska utvecklas genom den. Den lyfter även fram pedagogernas syn på leken och hur de hjälper till för att stötta barnen under tiden de är i fritidshemmet. Frågeställningarna som studien bygger på är vad leken innebär för eleverna och hur den påverkar elevernas sociala utveckling och hur pedagogerna som arbetar i verksamheten ser på leken samt hur de stöttar eleverna i deras utveckling. En strukturerad kvalitativ intervjumetod och en ostrukturerad observation ligger till grund för studien. Intervjuerna har jag gjort i tre grupper om fyra barn i varje grupp, detta gjorde jag tre gånger med olika barn. Jag intervjuade även fyra pedagoger som arbetar i verksamheten. Observationen genomförde jag endast på barnen, när de lekte och en av pedagogerna hade styrd lek som går ut på att barnen inte vet med vem de ska leka med eller vad de ska leka. Detta bestäms genom att pedagogerna drar lott för att se hur grupperna blir och vad/ var de ska leka. Social utveckling är ett centralt begrepp i min uppsats, genom leken utvecklas barns sociala utveckling. Och att det är färdigheten till att klara av att vara tillsammans med andra människor och att visa dem sympati och empati i olika situationer. Som vi vill bli behandlade ska vi också behandla människorna runt oss.

SET-metodens (Social och Emotionell Träning) syfte är att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Teman är självkännedom, att hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. Metodens grundare hävdar att metoden ger positiva resultat på psykiskt välmående, mindre användande av droger och alkohol och mindre mobbning och utåtagerande problematik.   Syfte med denna studie är att belysa lågstadiepedagogers (lärare och fritispedagoger) upplevelser av SET-metoden och deras arbete med metoden. Studien syftar vidare till att belysa pedagogernas upplevelse om vad metoden har gett för resultat hos elevernas vad gäller självkänsla och självbild. Teoretiska utgångspunkter har varit Meads (1976) spegelteori och Johnssons (1997, 2003) modell för inre och yttre självkänsla. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer. Lärarna hade en positiv uppfattning av SET-metoden och ansåg att eleverna utvecklades, fick ett SET-tänk och lärde sig bemötande. De var inte säkra på att SET-metoden gav resultat men trodde att den skulle göra det i framtiden.

<p>Jag har alltid intresserat mig för social kompetens och dess vikt i barn och ungdomars personliga utveckling. Min målsättning är att få grepp om hur viktigt EQ är. Syftet med detta examensarbete är att försöka tydliggöra känslornas inverkan på inlärningen. Samhällssituationen har ändrats markant sen jag själv gick i skolan och därmed även hur dagens elever mår. Många av dagens elever mår inte bra. De är ofta arga och deprimerade. Kan EQ på schemat hjälpa till att förändra och förbättra denna situation? Jag kommer att utgå ifrån dessa problemformuleringar:</p><p>-Vad är EQ?-Hur påverkar känslor elevernas inlärning?</p><p>-Behövs EQ i skolan?</p><p>-Hur kan man arbeta med EQ i skolan?</p><p>Examensarbetet innehåller en litteraturgenomgång som återger, för syftet och frågeställningarna, relevant fakta. Arbetet innehåller även en undersökningsdel, som består av en intervju med tre olika pedagoger, som alla arbetar strukturerat med EQ. Undersökningsdelens syfte är att ytterligare belysa mitt syfte med arbetet. Resultatet av examensarbetet är att EQ behöver få en mer central roll i undervisningen. Eleverna behöver arbeta med den sociala kompetensen kontinuerligt och strukturerat. Eleverna behöver en socialt fungerande miljö runt dem för att känna trygghet och harmoni. Inte förrän detta är uppnått kan de prestera i skolan.</p>

Syfte: Syftet med vår undersökning är att skapa bättre förståelse för hur en säljare förmedlar empati för kunden i en säljrelation. Tidigare forsknings uppmärksamhet för förståelsen och empatins påverkan utgör grunden till att vi mer specifikt vill undersöka; hur kunden uppfattar att fastighetsmäklaren förmedlar affektiv respektive kognitiv empati i en säljrelation. Metod: En studie av kvalitativ art valdes med bakgrund till studiens syfte. För insamling av kvalitativ data använde vi oss av tidigare forskning samt semistrukturerade intervjuer, vilka utfördes med respondenter som anlitat en fastighetsmäklare inom de närmaste tre föregående åren. Well-grounded theory användes sedan som analysmetod av det empiriska materialet. Slutsats: Studien indikerar att kunden uppfattar både affektiv och kognitiv empati i mötet med fastighetsmäklaren. Vi har genom analysen uppmärksammat skillnader och likheter i respondenternas svar, mer specifikt har vi funnit att kundernas uppfattning av empati upplevs olika av olika personlighetstyper och situationer. Förslag till vidare forskning: Vi anser att vidare forskning bör ta hänsyn till fler variabler, exempelvis ålder, kön, personlighetstyp eller situation. Detta är en brist i vår studie och vi menar att det vore intressant att undersöka hur empati uppfattas beroende på olika individers personlighetstyp, ålder och situation.   Uppsatsen bidrag: Vi har i vår studie funnit större förståelse för förmågan att förmedla empati för kunden. Vi har genom vårt arbete kommit fram till kategorier vilka kunder värdesätter i kommunikationen med säljaren, vilket bidrar till att kunden uppfattar empati. / Aim: The aim of this study is to better understand how a seller indicate empathy in the relationship with a customer. Previous research regarding empathy effects is the main focus in our interest for this study and more specifically; how a customer experience that the real estate agent indicating affective and cognitive empathy in a sales relationship.   Method: With regards to the aim of the study, a study of qualitative nature was chosen. For qualitative data, we used previous research materials and semi-structured interviews. The interview have been conducted with respondents who have hired a real estate agent in the past three years. Well-grounded theory was used as analytical method of the empirical material.   Conclusions: The study indicates that the customer experience both affective and cognitive empathy in the encounter with the real estate agent. Through the analysis we noticed the differences and similarities of the answares from the interview. More specifically, we believe that customer perception of empathy is experienced differently by different individuals.   Suggestions for future research: In our opinion further research should include more variables, such as age, sex, personality or situation. This is a deficiency in our study and we believe that it would be interesting to examine how empathy is perceived depending on individual factors susch as personality, age and background. Contribution of the thesis: We believe that trough this study we have gained a better understanding of the ability to indicate empathy for the customer and through our work we have detected different categories from which customers experience empathy.

The purpose of this study is to investigate if teachers use fiction to promote students’ empathy- and identity development. Furthermore, it investigates how much time is spent reading and to what extent teachers let their students discuss their reading experience. To answer the study’s research questions a quantitative questionnaire was used to collect data. The questionnaire was based on preconstructed questions with standardized answers. The results show that the teachers in the study often read aloud to their students and they frequently use fiction in their teaching. Discussions connected to the reading is not as common, especially after reading aloud. This corresponds well to previous research. / Syftet med denna studie är att undersöka om lärare använder skönlitteratur för att främja elevers empati- och identitetsutveckling. Vidare undersöker den hur mycket tid som spenderas åt läsning och hur mycket lärare låter sina elever samtala om läsupplevelser. För att finna svar på studiens frågeställningar har en kvantitativ enkät använts som datainsamlingsmetod. Enkäten baserades på redan konstruerade frågeställningar med fasta svarsalternativ. Resultaten visar att lärarna i studien ofta läser högt för sina elever och ofta använder skönlitteratur i undervisningen. Samtal som kopplas till läsningen är inte lika vanligt och speciellt högläsningen verkar vara fri från efterföljande samtal vilket stämmer väl överens med vad tidigare forskning visar.