Sammanfattning Inom vård- och omsorgssektorn är människor beroende av hur de bemöter varandra där servicen blir en del av vårdgivarens vardag. För att individen ska agera professionellt i en serviceinriktad verksamhet behöver individen i sin yrkesroll som vårdgivaren tillsammans med sin privata roll utgöra grunden för det som kan anses vara professionellt. Men Hochschild (2003) menar att människor som har svårt att skilja på sin yrkesroll och den personliga rollen tenderar att drabbas av utbrändhet. Är det därför möjligt för individer att skilja på yrkesrollen och den privata rollen för att individen ska agera professionellt? Hochschild’s (2003) teori avseende emotionellt ar- bete samt Goffmans (2006) teorier kring roller ligger till grund för den aktuella studien. Dessa teorier behandlar arbetet i sin helhet och kopplas till empirin samt diskussion. Syfte Syftet men denna studie är att få en förståelse av hur vårdgivaren upplever sin yrkesroll i relat- ion till emotionellt arbete. Syftet är också att lyfta fram individens beskrivning av sin yrkesroll i mötet med vårdtagaren. Huvudresultat Resultatet visar hur ett flertal respondenter upplever att det finns klara direktiv och önskemål inom vård- och omsorgssektorn om hur en vårdgivare ska förhålla sig till sin vårdtagare. Men att kunna förhålla sig professionellt i sin yrkesroll avseende emotionellt arbete upplevs många gånger som svårdefinierat. Empirin visar hur ett distanserat förhållningssätt till vårdtagaren kan skapa förutsättningar till ett välmående för vårdgivaren samtidigt som känslor och egenskaper hos vårdgivaren kan skapa ett välmående för vårdtagaren. Det handlar om att se till varje indi- vids behov där det blir en balansgång för vårdgivaren att kunna avgöra när och hur denne ska uppvisa känslor i sitt arbete. Metod Studien utgår från en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer har använts för in- samling av det empiriska materialet. Urvalet består av nio respondenter som arbetar inom den offentliga sektorn. Samtliga respondenter benämns som vårdgivare då en interaktion med en vårdtagare är ett krav för den aktuella undersökningen.

This thesis examines possible improvement in evoking empathy through character design. The method used is research by design, by gathering information about emotions, emotional- and character design, and applying it during the design phase, two new characters were created based on an existing game character. The evaluation was done through a survey which concluded that the re-designed characters ability in evoking empathy was significantly stronger than the original characters. The characters ability in evoking empathy improved because they were more distinct when it came to expressing emotions through facial features and body language. / Det här arbetet undersöker möjliga förbättringar att väcka empati genom karaktärsdesign. Metoden som används är forskning genom design, genom att samla information om emotioner, emotionell- och karaktärsdesign, och applicera det under design fasen, två nya karaktärer är skapta baserat på en existerande spel karaktär. Utvärderingen görs med hjälp av en undersökning vars slutsats är att de nya karaktärernas förmåga att väcka empati ökade drastiskt till skillnad från original karaktären. Detta var huvudsakligen på grund av deras tydligare ansiktsuttryck och kroppspråk.

The essay concerns the role of fiction in school. The research questions is; what is “readable”, what does the authors think of teacher's task to develop students' literacy skills through fiction and how do the authors think of the teachers' task of using fiction in school. The questions give a basis that describes the role of fiction in school today based on the authors' perspective. We have chosen to use the open surveys as a method. In addition to the questionnaire, we have chosen to interview two authors when requested. The results show that from the authors perspective literature plays an important role in the school. The authors want the teachers to take a bigger responsibility for literature in the school in order to offer the students fiction that is interesting and readable. They also think that by using literature frequently, and by engaging the authors in lesson about fiction the students reading will improve.

Background: In India transgender people have a legacy of representation and acceptance dating back thousands of years within the Hindu religion. However, studies show that transgender people in today’s indian society experience lack of social rights and are discriminated towards when it comes to employment, housing and healthcare. Being discriminated based on who you are may in turn lead to poor physical and mental health. The healthcare services ability to promote health and give good care to transgender patients is limited due to stigma and lack of knowledge in meeting the needs that transgender people may have when seeking healthcare. Aim: The aim of this study is to examine the experience of identity, health and well-being among transgender people in India. Method: A qualitative semi-structured interview study with five participants was made, four of the interviews were used in the result. The participants were interviewed about their experiences of health and well-being as well as the availability and treatment from the healthcare system. The content was analyzed through a content analysis. Results: The result was divided into Identity and Society where the theme Identity contained 1. Life-stance related reflection about gender identity. 2. Life-stance related reflections about own body. 3. Strategies to protect one’s dignity and 4. The meaning of relationships and social networks for one’s own identity. The theme Society dealt with the sub-themes 1. Experiences of attitudes among healthcare professionals and 2. Experiences of discrimination outside healthcare. Discussion: The discussion was held from a life-stance point of view and touched upon how discrimination and lack of knowledge within the healthcare services can lead to not being seen as a person. Violation of dignity was also discussed and how dignity is connected to integrity and self-image as well as how confidence and self-esteem is important in forming one’s identity. / Bakgrund: I Indien har transpersoner sedan tusentals år tillbaka ett stort kulturellt arv och har en lång historia av representation inom hinduismen. Dock visar forskning att transpersoner i dagens indiska samhälle saknar sociala rättigheter och diskrimineras när det kommer till anställning, boende samt hälso- och sjukvård. Att utsättas för diskriminering på grund av att en är den en är kan i sin tur skapa psykisk och fysisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdens möjlighet att tillgodose transpersoners behov begränsas av stigma och brist på rätt kunskaper att tillmötesgå de omvårdnadsbehov som transpersoner kan ha när de söker sjukvård. Syfte: Syftet med studien är att undersöka transpersoners upplevelse av identitet, hälsa och välmående i Indien. Metod: En kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie med fem deltagande genomfördes, fyra av intervjuerna användes i resultatet. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser av identitet, hälsa och välmående, samt tillgänglighet och bemötande av hälso- och sjukvård. Innehållet analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet indelades i Identitet och Samhälle, där temat Identitet innehöll 1. Livsvärldsrelaterade reflektioner om könsidentitet. 2. Livsvärldsrelaterade reflektioner om den egna kroppen. 3. Strategier för att skydda den egna värdigheten och 4. Betydelsen av relationer och sociala nätverks för den egna identiteten. Temat Samhälle innehöll 1. Erfarenheter av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. och 2. Erfarenheter av diskriminering utanför hälso- och sjukvård. Diskussion: Diskussionen hölls utifrån ett livsvärldsperspektiv och berörde hur diskriminering och brist på kunskap inom hälso- och sjukvård orsakar att en inte blir sedd som en person. Kränkt värdighet diskuterades även och hur värdigheten är kopplad till integritet och självbild samt hur självförtroende och självkänsla är betydelsefullt för identitetsskapande.

En ledare som kan engagera en arbetsgrupp och att känna arbetsglädje inspirerar medarbetare att arbeta mot gemensamma mål. Syftet med studien är att undersöka om och hur ledarskapsstil och ledarens empatiska förmåga har betydelse för medarbetares arbetsengagemang inom vård och omsorg. Som metod valdes kvalitativ metod och innehållsanalys. För att komma medarbetare inom vård och omsorg nära intervjuades sju personer från korttidsboende, äldreboende och sjukhus i västra och södra Sverige. Resultatet presenterades i form av tre teman. De tre teman är ledarskapsstil, hållbart medarbetarskap och närvarande ledare. Informanterna lyfte fram den empatiska förmågan hos ledaren, att se alla som individer, lyssna och vara lyhörd som viktiga egenskaper. Resultatet visar att kompetensutveckling hos den enskilda medarbetaren bidrar till ett ökat engagemang. Närvarande ledarskap beskrivs av informanterna som betydelsefullt för engagemanget genom måltydlighet och gemensam värdegrund. Skillnader mellan medarbetare som arbetar inom de olika huvudmännen, kommun och landsting, är att möjligheten till kompetensutveckling och en god löneutveckling upplevs som av större betydelse för medarbetare inom landsting. Dessutom framfördes att de ekonomiska förutsättningarna för kompetensutveckling skiljer sig mellan kommunal vård i västra Sverige och landstingsvård i södra Sverige.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom sitt yrke utsatta för risken att drabbas av empatitrötthet, vilket innebär avsaknad av empatiskt engagemang. Den empatiska förmågan ses som en grundläggande del av omvårdnaden, men sjuksköterskor som regelbundet utsätts för situationer där det krävs ett högt empatiskt engagemang kan tillslut utveckla empatitrötthet. Det kan medföra svårigheter, som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och förmåga att utföra arbete, och på sikt kan empatitrötthet leda till konsekvenser både för patienten, arbetsplatsen och organisationen i stort.  Syfte: Syftet var att sammanställa faktorer som har visat sig ha en koppling till empatitrötthet hos sjuksköterskor och således skulle kunna minska eller öka risken för utveckling av empatitrötthet.  Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, samtliga studier utförda med mätinstrumentet ProQOL 5. Artikelsökning har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna har genomgått kvalitetsgranskning och evidensgradering. Resultatet har analyserats genom deskriptiv analys. Resultat: Två huvudteman har presenterats i resultatet: Demografiska faktorer samt arbetsplatsrelaterade faktorer, varav fem demografiska faktorer och tre arbetsplatsrelaterade faktorer. I sex av studierna framgick det att sjuksköterskans utbildningsnivå kan påverka utvecklingen av såväl empatisk tillfredsställelse som empatitrötthet. I fem av studierna framgick det att stöd från chef och kollegor är en annan påverkande faktor.  Konklusion: Sjuksköterskor som känner stöd från sin chef och sina kollegor samt sjuksköterskor som vidareutbildar sig och/eller får utbildning på arbetsplatsen löper mindre risk att drabbas av empatitrötthet. Nyckelord: Empati, Empatisk tillfredsställelse, Empatitrötthet, Omvårdnad, Professionell livskvalitet, Sjuksköterska / Background: Through their profession, nurses are exposed to the risk of suffering from compassion fatigue, which means a lack of empathic commitment. The empathic ability is seen as a fundamental part of nursing, but nurses who are regularly exposed to situations where a high level of empathic commitment is required can eventually develop compassion fatigue. It can lead to difficulties which affect the nurse's well-being and ability to perform work-related tasks, and in the long run, compassion fatigue can lead to consequences for the patient, the workplace and the organization. Aim: The aim was to compile factors that have been shown to be linked to compassion fatigue in nurses and thus could reduce or increase the risk of developing compassion fatigue. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a quantitative approach, all studies performed with the measuring instrument ProQOL 5. Article searches have been performed in the databases CINAHL and PubMed. The studies have undergone quality review and evidence grading. The result has been analyzed by descriptive analysis. Results: Two main themes have been presented in the results: demographic factors and workplace-related factors, of which five demographic factors and three workplace-related factors. In six of the studies, it was shown that the nurse's educational level can affect the development of both compassion satisfaction and compassion fatigue. Five of the studies showed that support from managers and colleagues is another influencing factor. Conclusion: Nurses who feel supported by their manager and colleagues, as well as nurses who further their education and / or receive training in the workplace, are less likely to suffer from compassion fatigue. Keywords: Compassion fatigue, Compassion satisfaction, Empathy, Nurse, Nursing, Professional quality of life

Fenomenologin har sin grund inom filosofin och intresserar sig för att studera upplevelser och upplevelsen av personens mening, hur personen upplevde en viss händelse och vad personen upplevde. Syftet med den här studien är att studera den versionen av fenomenologi som beskrivs i kurslitteraturen som användes på kandidatprogrammet Socialpsykiatri på Malmö Universitet. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Fenomenologerna är intresserade av att gå tillbaka till själva upplevelsen och studera individens livs erfarenheter av respektive fenomen. Fenomenologin vill studera fenomen och upplevelser för att få ett holistiskt perspektiv av individen. Vid arbete med psykisk ohälsa vill fenomenologerna att den professionella ska ta hänsyn till personens egna livserfarenheter. / Phenomenology is based on philosophy and is interested in studying experiences and the experiences of the person´s meaning, how the person experienced a certain event and what the person experienced. The purpose of this study is to study the version of phenomenology described in the course literature used in the bachelor's program Social Psychiatry at Malmö University. The study is a qualitative literature study. The phenomenologists are interested in going back to the experience itself and studying the individual's life experiences of each phenomenon. Phenomenology wants to study phenomena and experiences in order to get a holistic perspective of the individual. When working with mental illness, the phenomenologists want the professional to take the person's own life experiences into account.

Syftet med denna studie är att jämföra KBT (kognitiv beteendeterapi) och fenomenologi ur ett återhämtningsinriktat perspektiv. Den mer klassiska synen gällande tillfrisknandet från psykisk ohälsa, kan ses i likställighet till att bli botad eller symptomfri. I opposition till denna syn betonas istället vikten, ur perspektivet återhämtning, av att skapa ett nytt liv genom främst en värdefull social gemenskap. Därav utgör den professionelles förmåga, att stötta sin klient utifrån dennes individuella behov, en hörnsten inom återhämtning. KBT är relevant inom socialpsykiatri, då det är en väl implementerad behandlingsmetod. Den syftar främst till att uppnå en beteendeförändring hos klienten, exempelvis genom att förändra kognitiva tankemönster. Bortsett från KBT, utgör fenomenologi en relevant del. Detta då fenomenologi är en erkänd filosofisk metod inom detta område, som skiljer sig i jämförelse med KBT då den ej utgår från en specifik metodologisk grund. Därav ligger intresset av att jämföra dessa inriktningar ur ett gemensamt fenomen, så som återhämtning. Denna jämförelse har resulterat i väsentliga skillnader mellan båda inriktningar. De skiljer sig främst åt gällande synen på den professionella rollen och dennes förhållningssätt, samt synen på mätbara framsteg. Ur ett fenomenologiskt perspektiv präglas den professionelles roll av dennes förmåga att förhålla sig följsam och neutral, i jämförelse med KBT som nästintill förespråkar en mer aktiv och engagerad professionell roll. Gällande klientens mätbara framsteg, skiljer sig det fenomenologiska perspektivet i jämförelse med KBT, genom synen på framsteg som icke-synliga eller märkbara men trots det meningsfulla. / The aim of this study is to compare CBT (Cognitive behavioral therapy) and phenomenology through a recovery-oriented perspective. Recovery stands for an individual process, which can be seen in contrary to the more traditional view of being cured or symptom free, regarding mental illness. Instead of being cured for example, recovery emphasizes the process of constituting a new life, partially through a social community. A cornerstone in recovery is hence the practitioner’s ability to support its client, through her individual needs. CBT is relevant within the field of social psychiatry, since it is a well-implemented method of treatment. It mainly aims towards achieving a change of behavior, by addressing cognitive patterns. Phenomenology constitutes an acknowledged philosophical method in this field, but differs in the sense of not standing on a methodological base, as CBT. In this aspect lays the interest of comparing these methods through a common phenomenon, such as recovery. This comparison has resulted in a basic disparity between the two methods, predominantly regarding the view of the practitioner’s role and approach, as well as the perception of progress as measurable. The practitioner’s role, through a phenomenological perspective, features the ability to approach its client in a flexible and neutral manner, in opposition to a CBT-oriented practitioner, which advocates a more active and concerned approach. Regarding the clients progress as measurable, the phenomenological standpoint differs in comparison to CBT, through the perception of progress as being partly non-visible or noticeable but despite that meaningful.

Bakgrund: Empati är ett svårdefinierat begrepp som i denna litteraturstudie diskuteras utifrån olika synsätt. Empati beskrivs vara en förväntad färdighet hos en professionell sjuksköterska såväl som det beskrivs vara ett nödvändigt redskap för att sjuksköterskan ska kunna utöva personcentrerad vård. Fenomenet beskrivs ha olika grunder utifrån vem som gör försök att kartlägga det. Syfte: Att undersöka empatins betydelse för sjuksköterskan i den kliniska verksamheten. Metod: Studien är designad som en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Barriärer för ett empatiskt bemötande, Empatins konsekvenser för sjuksköterskan och Hur det empatiska förhållningssättet integreras i kliniska verksamheten. Konklusion: En avsaknad av empati och/eller empatiskt bemötande kan leda till att vården organiseras utifrån New Public Management som kan bli skadlig för sjuksköte / Background: Empathy is a difficult concept to define, which in this literature study is discussed from different perspectives. Empathy is described as an expected skill of a professional nurse as well as it is described as a necessary tool for the nurse to be able to provide person-centered care. The phenomenon is described differently based on who is trying to describe it. Purpose: To investigate the importance of empathy for the nurse in clinical activities. Method: The study is designed as a literature study based on 13 scientific articles with qualitative approach. The articles have been reviewed and then analyzed based on a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories: Barriers to empathetic response, the consequences of empathy for the nurse, and how the empathetic approach is integrated into clinical activities. Conclusion: A lack of empathy and/or empathetic treatment can lead to care being organized based on New Public Management that can be detrimental to the nurse and her experience of the profession as well as the ability to provide person-centered care.

Bakgrunden till denna studie är det idag växande mångkulturella samhälle vi har i Sverige. För att arbetet inom skolan ska kunna ge nästa generation kunskaper om människors likheter och olikheter, behöver verksamma inom skolan arbeta med litteratur som visar upp en mångfald på ett inkluderande sätt. I arbetet för ett mer inkluderande samhälle är litteraturen ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att analysera och undersöka vilken didaktisk potential det finns i tre för studien utvalda böcker. Teorier som studien utgår ifrån är intersektionalitet som handlar om att studera hur flera olika skikt bidrar till mellanmänskliga maktstrukturer. Studien utgår även ifrån Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi och världsmedborgare. Det sistnämnda definieras som en människa som tar hänsyn till att det finns andra kulturer än ens egna och att det finns många olika normer och seder som anses vara det normala. De böcker som i studien analyseras är utgivna av förlaget Olika och skrivna av Ebba Berg. Resultatet visade på att de tre böckerna har olika teman och en bred didaktisk potential. Vår förhoppning är att denna studie ska väcka ett intresse hos läsaren i att välja böcker med en didaktisk potential i ett arbete för barns utveckling till framtida världsmedborgare.