Empati är en viktig del av bemötande inom människovårdande yrken som tandvård och vård. Det finns teorier om att stress påverkar empati negativt genom att det bland annat leder till håglöshet och ökad cynism samt att återhämtning kan minska stress vilket indirekt kan påverka empatisk förmåga i bemötandet i positiv riktning.  Syftet med studien var att utforska om det fanns skillnader i självskattad empati, stress och återhämtning bland personer med olika lång yrkeserfarenhet, utbildning och utbildningsnivå. Utöver detta testades också om det fanns samvariationer mellan självskattningarna i empati, stress och återhämtning. Dessutom gjordes försök att mäta bemötande med hjälp av fiktiva fallexempel från vård och tandvård. Försöksdeltagare i studien utgjordes av 40 personer, till yrket undersköterskor, sjuksköterskor, blivande specialistsjuksköterskor och blivande tandhygienister. Pearsons korrelationsanalyser har använts för att beräkna korrelationer och envägs variansanalyser, ANOVA, för att beräkna skillnader mellan grupper.  I föreliggande studies resultat förefaller det som om yngre personer med mindre yrkeserfarenhet är mer stressande och mer empatiska medan äldre personer med fler arbetade år är mindre stressade och mindre empatiska medan utbildningstyp och utbildningsnivå inte verkar spela någon som helst roll.  Frågorna innehållande fiktiva fall konstateras behöva ytterligare utveckling. Inga som helst signifikanta skillnader avseende olik grupptillhörighet som yrke; blivande specialistsjuksköterskor, blivande tandhygienister, undersköterskor; eller utbildningsnivå; gymnasienivå, kandidatexamensnivå, magisterexamen eller högre kunde ses i studien. Studien inspirerar till fortsatt forskning inom området bemötande och empatisk autencitet. / Empathy is an important issue in people-oriented work such as dental care and care. There are theories that stress affects empathy in a negative way by causing lethargy and cynicism and that recovery can reduce the stress which indirectly could affect the ability to give empathic treatment which means treat other persons well when working with people.  The purpose of this study was to see if there were differences in self-reported empathy, stress and recovery among persons with different length of professional experience, type of education and educational level. In addition, correlations between self-reports of empathy, stress and recovery were tested. Also tests to measure empathic treatment among fictive cases both from health care and dental care situations were done. There were 40 participants in the study, which worked as assistant nurses or nurses or were under education for nursing specialists or dental hygienists.  Pearson’s correlation analysis and one way analysis of variance, ANOVA, were used for the statistical analysis.  In this study it seemed like younger persons with fewer years of experience were both more stressed and more empathic than older persons with longer experience which seem to be less stressed but also less empathic, while education type or level seemed to not matter. The fictive cases should be developed more. No differences between educational groups at different levels were found in this study, nor could any differences be seen among different professions. This study could inspire further research in the field of empathic treatment and authenticity.

Empati är en särskilt viktig förmåga hos kriminalvårdaren och i interaktionen med kollegor samt med intagna på anstalt och häkte. Studien ämnade att undersöka kriminalvårdarnas empati i relation till arbetsrelaterad stress, samt olika demografiska variabler. I undersök- ningen deltog 76 kriminalvårdare som rekryterades via sociala medier, utspridda över Sve- rige. Resultaten visar att det inte fanns några könsskillnader gällande empati. Den arbetsre- laterade stressen är större hos kvinnor än hos män enligt studiens resultat, något som be- kräftar tidigare studier. Vidare visar studiens resultat att fantasi och personlig oro minskade med åldern. För anställningstid visar studiens resultat att empatin minskar med antal anställ- ningsår. Resultaten för utbildningsnivå visar att empatin minskade med högre utbildning, vil- ket motsäger tidigare forskning. Vidare forskning kan fokusera på att inkludera större urval och att undersöka personspecifika faktorer i studiet av relationen mellan empati, stress och demografisk information som ålder, kön och utbildningsnivå. / Empathy is a particularly important ability of the correctional officer and in the interaction with their colleagues, also with those in prison and detention centers. The study aimed to investi- gate empathy in prison correctional officers in relation to work-related stress and demo- graphic variables. In the study,76 participants were recruited through social media, with a spread across Sweden. The results showed that there were no difference in empathy re- garding gender. The work-related stress is greater in women than in men according to the study's results, which confirms previous studies. Furthermore, the results of the study show that imagination and personal distress decline with age. For years of employment the results showed a decline in empathy. The results for educational level shows that empathy declined with higher education, which contradicts previous research. Further research can focus on including larger samples and examining person-specific factors along with the variables and demographic information such as age, gender and educational level.

In this research I examine, mainly focusing on representation in storytelling, how certain aspects of a persons identity in relation to the social environment gives us different modes of discrimination and privileges. I have interviewed individuals around Sweden, during 2020 to 2022, between the age span of 4 to 80 years old concerning societal and familial upbringing. I choose to focus on upbringing since how we reflect about what has shaped us tells a lot about a person and the society. What struck me during the research and the interviews is that we live at the same time, at different places, with different identities, resources and capacities giving us different experiences and views of the world. With vastly different lives: what makes us able to relate to each other? Is it our ability to feel? To feel joy, irritation or loneliness. That no matter how one's life is we all have feelings, that perhaps gives us a chance to recognize, mirror and to empathize with each other? The project resulted in six textile sculptures and eighteen photos of the textile sculptured fictional characters each photographed in their own everyday life, in “their own reality”, in different places around Sweden. The sculptures, their individual jobs, studies, unemployment and places are inspired by the interviews and the research.

Posttraumatic stress disorder (PTSD) is a diagnosis given after the development of maladaptive behavior following exposure to traumatic events. This is the first quantitative study regarding the Swedish emergency dispatching population (n = 97) and posttraumatic (secondary traumatic) stress. The main research question for this study was: “How prevalent are clinically significant posttraumatic stress symptoms among Swedish emergency dispatchers?”; the secondary research question formed became: “What relationship, if any, can be found between the prevalence of clinically significant posttraumatic stress symptoms and other psychological ailments such as depression and burnout?”. The study used a digital questionnaire containing the screening tests ProQoL, MADRS-S and PCL-C to examine the prevalence of symptomology among dispatchers. The participants answers are then analyzed using correlation matrices, one sample t-tests, reliability analyses and descriptives to identify correlations, prevalence rates and other statistically significant items. 57 of the 97 respondents (58.8%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect moderate PTSD, 50 of the 97 respondents (51.5%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect mild depression and 76 of the 97 respondents (76.3%) reported symptoms that were above the cutoff to suspect burnout. The study concludes that there is an elevated prevalence of PTSD symptoms among Swedish emergency dispatchers (Student’s t = 3.85, Cohen’s d = 0.391, p <.001) and that these symptoms are significantly and positively correlated to symptoms of burnout (r = 0.740, p < .001) and depression (r = 0.820, p < .001). / Posttraumatiskt stresstillstånd (PTSD) är en diagnos som ges efter utvecklingen av maladaptive beteende till följd av exponering till traumatiska händelser. Detta är den första kvantitativa studie som riktar sig mot den svenska nödsamtalsoperatörs populationen (n = 97) angående posttraumatisk (sekundär traumatisk) stress. Den primära frågeställningen i denna studie blev: “Hur prevalent är klinisk signifikant posttraumatiskt stressymptom hos svenska nödsamtalsoperatörer?”; den sekundära frågeställningen blev: ”Vilken relation, om någon, kan finnas mellan prevalensen av klinisk signifikanta posttraumatiska stressymptom och andra tillstånd av psykologisk ohälsa såsom depression och utmattning?”. Studien använde ett digitalt frågeformulär som innehöll screeningtesterna ProQoL, MADRS-S och PCL-C för att undersöka prevalensen av symptombilden hos nödsamtalsoperatörer.  Deltagarnas svar analyserades med hjälp av korrelationsmatriser, one sample t-tester, reliabilitets analyser samt descriptives för att identifiera korrelationer, prevalensen samt andra signifikanta statistik. 57 utav 97 respondenter (58,8%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka måttlig PTSD, 50 utav 97 respondenter (51,5%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka mild depression och 76 utav 97 respondenter (76,3%) rapporterade symptom som låg över gränsen för att misstänka utmattning. Studien drar slutsatsen att det finns en högre prevalens av PTSD symptom hos svenska nödsamtalsoperatörer (Student’s t = 3,85, Cohen’s d = 0,391, p <,001) samt att dessa symptom är signifikant och positivt korrelerade med symptomen för både utmattning (r = 0,740, p < ,001) och depression (r = 0,820, p < ,001).

No description available.

Bakgrund   Schizofreni bedöms vara en av de tio mest funktionsnedsättande tillstånden i världen och omkring 20 miljoner människor har diagnosen. Det är den vanligaste psykossjukdomen och innebär för många drabbade ett lidande med en negativ inverkan på personens psykosociala tillvaro och fysiska hälsa. Personer med schizofreni utsätts ofta för stigmatisering i samhället, vilket resulterar i social utsatthet och ensamhet. Även i vården förekommer stigmatisering av sjukdomen, och att befinna sig i vårdsammanhang är för vissa personer med schizofreni sammankopplat med diskriminering och känslor av utsatthet. Sjuksköterskors professionella ansvar är att bemöta alla personer med respekt och med ett etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens att bemöta personer med schizofreni med ett personcentrerat förhållningsätt för att främja patientgruppens psykiska och fysiska hälsa.   Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att bemöta personer med schizofreni i olika vårdkontext.    Metod  En litteraturöversikt där resultatet baserades på15 vetenskapliga artiklar. Författarna har använt databaserna PubMed och CINAHL för att finna de vetenskapliga artiklarna. Tydliga urvalskriterier beskrivs i litteraturöversikten och artiklarna är sökta mellan åren 2010 till 2020. En integrerad dataanalys har utförts på inkluderade resultatartiklar.   Resultat Resultatet indikerar att stigmatisering av personer med schizofreni förekommer i större grad hos bland sjuksköterskor med mindre arbetserfarenhet. En öppen och ärlig dialog framkom som viktiga aspekter i patientrelationen mellan sjuksköterskor och patienter med schizofreni.   Slutsats Enligt funna resultat visades att högre kompetens gav mer trygghet hos sjuksköterskorna vilket tydliggör vikten av rätt utbildning hos sjuksköterskor för att kunna arbeta personcentrerat. Att reflektera kring sina egna fördomar och sin egen attityd kan minska en negativ attityd mot personer med schizofreni. Reflektionen medför också en minskad stigmatisering av patientgruppen. En öppen och ärlig kommunikation kan även främja relationen mellan sjuksköterskan och patienten och främja välmående. / Background  Schizophrenia is estimated to be one of the ten most disabling conditions in the world with around 20 million people affected. It is the most common psychotic disease and has a negative impact on the person's psychosocial existence and physical health. People with schizophrenia are often exposed to stigma in society, which results in social vulnerability and loneliness. Even in healthcare, stigma is preceded about the disease and being in a care context is for some people with schizophrenia linked to discrimination and feelings of vulnerability. Nurses' professional responsibilities is to treat all people with respect and with an ethical approach. It is of importance that nurses have the competence to care for people with schizophrenia with person-centered care in order to improve their wellbeing mentally and physically.   Aim The aim was to describe nurses' attitudes and experiences of treating people with schizophrenia in different care contexts.   Method A literature review where the results were based on 15 scientific articles. To find the scientific articles the authors have used the databases PubMed and CINAHL. Clear selection criterias was described in the literature review and articles are sought between year 2010 to 2020. An integrated data analysis has been performed on included results articles.   Results  The result indicates that stigmatization of people with schizophrenia occurs to a greater extent in nurses with less work experience. An open and honest dialogue emerged as important aspects in the nurse-patient relationship.   Conclusions According to the results found, it was shown that higher competence gave more security to the nurses, which clarifies the importance of the right training for nurses to be able to work person-centered. Reflecting on one's own prejudices and one's own attitude can reduce a negative attitude towards people with schizophrenia. The reflection also leads to a reduced stigma of the patient group. Open and honest communication can also promote the relationship between the nurse and the patient and promote well-being.

The purpose of this thesis is to investigate how design principles regarding body shape work in practice and how these affect the perception of a stylized 3D character's personality traits. We hope this can help animators and character designers gain an awareness of how character design affects the experience of the characters. This was investigated through a quantitative survey that was distributed in groups on Facebook and shared on our private Facebook profiles. For the questionnaire, nine animated film clips were created where three characters with triangular, round, and generic body shapes were tested against three different personality traits. These traits were loving, elation, and sadness. The answers from the questionnaire were used to analyze how spectatorsperceive animated characters depending on their body shape and to see if established design principles regarding character design are correct. The results from the survey showed that the respondents often had positive connotations to the round character and that the design principles that exist around the round body shape are correct. The respondents had several negative connotations to the triangular character even though the design principles could not be fully proven. The survey also showed that the majority of the respondents considered that the character's body language and level of expressiveness were more important for how they perceived the character's feelings and state of mind than the shape of the body. However, we can see clear patterns that body shape has influenced the respondents' perception of the characters; especially when the characters had similar body language and level of expressiveness among themselves. This shows that body shape and animation are strongest when used together. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur designprinciper gällande kroppsform fungerar i praktiken och hur dessa påverkar uppfattningen av en stiliserad 3D-karaktärs personlighetsmässiga egenskaper. Det här hoppas vi kan hjälpa animatörer och karaktärsdesigners att få en medvetenhet kring hur karaktärsdesign påverkar upplevelsen av karaktärerna. Detta undersöktes genom en kvantitativ enkät som spreds i grupper på Facebook och via delning från våra privata Facebookprofiler. För enkäten skapades nio animerade filmklipp där karaktärer med kroppsformerna triangulär, rund och generisk testades mot tre olika personlighetsmässiga egenskaper. Dessa var kärleksfullhet, upprymdhet och ledsamhet. Svaren från enkäten användes för att analysera hur en åskådare uppfattar en animerad karaktär beroende på dennes kroppsform samt för att se om etablerade designprinciper kring karaktärsdesign stämmer. Resultatet från enkäten visade på att respondenterna ofta hade positiva konnotationer till den runda karaktären och att de designprinciper som finns kring rund kroppsform stämmer väl. Respondenterna hade betydligt fler negativa konnotationer till den triangulära karaktären även om designprinciperna som testades inte kunde bevisas fullt ut. Undersökningen visade även att majoriteten av respondenterna ansåg att karaktärens kroppsspråk och nivå av uttrycksfullhet var mer viktigt för hur de uppfattade karaktärens känslor och sinnestillstånd än kroppsformen. Vi kan emellertid se tydliga mönster av att kroppsformen har påverkat respondenternas uppfattningar om karaktärerna; speciellt när karaktärerna hade liknande kroppsspråk och nivå av uttrycksfullhet sinsemellan. Detta visar på att kroppsform och animation blir starkast när det används tillsammans.

Objective: Research on the association of empathy and burnout within professional health care workers has shown that the work is posing a risk for burnout. Empathy and compassion abilities are essential to understand others and when working with caring for others. Research from social neuroscience and psychology has forwarded findings indicating the risk of a negative side of empathy – empathic distress being associated with ill health such as burnout. Contrary, compassion has been shown to be associated with health benefits. Research integrating knowledge from social neuroscience and psychology is needed to inform evidence-based health promotion in the workplace arena. Aim: The aim is to investigate if empathic distress among professional health care workers is associated with burnout, and if compassion has a buffering effect on burnout. Design: A cross-sectional, within-group survey study is employed, using a quantitative explorative approach. 105 participants identified as professional health care workers was included. The bio-psychosocial model was used as a theoretical analysing tool. Results: Results showed a significant positive association between empathic distress and client-related burnout. Compassion was found to be negatively associated with client-related burnout, however, not significant. Multiple regression analysis showed no significant effect of empathic distress, compassion or theory of mind to predict burnout. Conclusion: Empathic distress was found to be significantly associated with client-related burnout. The study integrated social neuroscience and psychology theories, which can inform health promotion programs within social workplace settings especially for a vulnerable group in risk of burnout such as professional health care workers.

Artificiell intelligens (AI) och i synnerhet maskininlärning (ML) har inom UX-design visat potential att förbättra designprocessen genom att exempelvis identifiera användargrupper från stora datamängder, effektivisera idégenerering och automatisera repetitiva uppgifter. Det råder dock oenighet kring hur tekniken kan integreras i designprocessen. En viktig del av en designers arbete är att konsekvent prioritera användarbehov och därigenom förbättra användartillfredsställelsen. Därför försöker designers empatiskt sätta sig in i användarnas situation genom att identifiera deras behov och noggrant utforska potentiella problemområden. En visualiseringsteknik som ofta används av designers för att utveckla och förstå användarupplevelsen är journey mapping (JM). JM är dock en mycket resurskrävande process då den förutsätter nära samarbete mellan olika avdelningar och team. Trots detta visar forskning att de flesta designers inte integrerar element relaterade till insikter i sina kartor, vilka ofta är avgörande för att omvandla JM från visuell berättelse till handlingsplan. Integreringen av ML i JM-processen skulle potentiellt kunna möjliggöra en snabbare, mer datadriven och anpassningsbar designprocess som fokuserar mer på användarnas behov och önskemål. Utmaningen ligger i att smidigt integrera tekniken utan att förlora mänskliga perspektiv och tolkningar, vilka är grundläggande för användarcentrerad design. Denna studie fokuserar på att utforska sätt att integrera ML i delar av designprocessen för att möta utmaningarna som uppstår vid strävan efter användarcentrerad design i en resurskrävande miljö. För att uppnå en djupgående och strukturerad förståelse av samspelet mellan designprocessen, empatiskapande samt ML valdes en systematisk litteraturgranskning som den primära datainsamlingsmetoden samt tematisk analys som dataanalysmetod för denna studie. Målet är att utifrån detta resultat presentera praktiska rekommendationer, baserat på sammanställning av befintlig forskning, för hur JM-processen kan omformas och göras mer ML-driven. Genom en omfattande litteratursökning inhämtades data, vilken genomgick kvalitetsbedömning. Därefter genomfördes en inkludering- och exkluderingsprocess i enlighet med förutbestämda kriterier. Detta resulterade i 13 utvalda dokument, från vilka mönster och teman extraherades genom en tematisk analys. Resultatet visade på vikten av samskapande mellan människa och maskin för att möjliggöra en ansvarsfull designprocess. I resultaten presenteras även tekniska möjligheter och dilemman, där ML exempelvis kan automatisera repetitiva uppgifter och möjliggöra kontinuerlig övervakning och utvärdering av användarupplevelsen över tid. Dock kräver detta omfattande och representativa träningsdataset för att konstruera ML-modeller med hög generaliseringsförmåga gentemot nya och komplexa data. Resultaten belyser också bristen på förståelse för ML bland UX-designers och betonar vikten av samarbete med datavetare för att skapa en effektiv designprocess. Utifrån dessa resultat presenteras rekommendationer för en ML-driven JM-process. Även om UX-rollen troligtvis behöver omdefinieras, framhåller resultaten att kulturen inom UX-designprocessen snarare är "dataaktiverad" än helt datadriven. Detta perspektiv understryker det fortsatta behovet av mänsklig intuition och förståelse trots den ökade inriktningen på datadrivna metoder. Slutligen diskuteras hur framtida forskning skulle kunna inrikta sig på att utvärdera rekommendationernas praktiska tillämpbarhet. / Artificial Intelligence (AI), particularly Machine Learning (ML), has demonstrated potential within UX design to enhance the design process by identifying user groups from extensive datasets, streamlining idea generation, and automating repetitive tasks. However, there is ongoing debate about the integration of this technology in the design process. A crucial aspect of a designer's work is consistently prioritizing user needs to enhance user satisfaction. Designers strive to empathetically understand user situations by identifying their needs and meticulously exploring potential problem areas. One commonly used visualization technique employed by designers to develop and understand user experiences is Journey Mapping (JM). However, JM is a resource-intensive process, requiring close collaboration across different departments and teams for extensive data collection. Despite this, research indicates that most designers do not integrate elements related to insights into their maps, crucial for transforming JM from a visual narrative to an actionable plan. Integrating ML into the JM process could potentially enable a faster, more data-driven, and adaptable design process, effectively focusing on user needs and desires. The challenge lies in seamlessly integrating the technology without losing the human perspectives and interpretations fundamental to user-centered design. This study focuses on exploring ways to integrate ML into parts of the design process to address challenges in pursuing user-centered design in a resource-intensive environment. A systematic literature review was chosen as the primary data collection method, with thematic analysis employed as the data analysis method. The aim was to present practical recommendations based on a compilation of existing research on the design process, making the JM process more MLdriven. Through an extensive literature search, data was gathered and subjected to quality assessment. Subsequently, an inclusion and exclusion process were conducted according to predetermined criteria, resulting in 13 selected documents. Patterns and themes were extracted through thematic analysis. The results emphasize the importance of co-creation between humans and machines to enable a responsible design process. Technical possibilities and dilemmas are also presented, highlighting ML's ability to automate repetitive tasks and facilitate continuous monitoring and evaluation of user experience over time. However, this requires comprehensive and representative training datasets to construct ML models with high generalization ability to new and complex data. The results also underscore the lack of ML understanding among UX designers and emphasize the importance of collaboration with data scientists for an efficient design process. Recommendations for an ML-driven JM process are presented based on these findings. While the UX role may need redefinition, the results emphasize a "data-activated" culture within the UX design process rather than being entirely data-driven. This perspective underscores the ongoing need for human intuition and understanding despite the increased focus on data-driven methods. Finally, the discussion explores how future research could evaluate the practical applicability of the recommendations.

This project is about commercial history use with educational purpose, focused on film and whether it contributes to students' knowledge or can only be seen as an entertaining break in the regular education. This project focused on two types of films, featured films and documentaries. The work process started with an idea of the theme film and got more focused by searching on different keywords to find academic texts. The purpose of this academic text is mainly to investigate the different sides of film as a pedagogical tool, with focus on history education. What does the research say about what challenges exist in using feature films and documentaries in the classroom, as well as what solutions exist to the challenges? And What does the research say about the areas in which feature films and documentaries can be used to strengthen history teaching? are the two questions this overview answers. The method used for this project was a systematic search of different keywords and the project is based on previous research. The results shows that there are challenging aspects that need to be considered when using film in the classroom, for example watching a film can be time consuming. However there are solutions to the majority of the challenges. Other than that there are advantages with using film as a pedagogical tool in the history classroom since films can be used to develop source criticism, historical consciousness and historical empathy. Even the motivation and engagement increases when the students watch films. This text concludes that films can be beneficial if used in the best possible way.