Denna studie har som mål att undersöka hur ett skönlitterärt verk kan användas som verktyg för arbetet med värdegrundsfrågor i grundskolan. Vidare har studien som syfte att ta reda på hur ett sådant arbete kan bidra till elevers utveckling av de omätbara förmågor som kan tänkas fundamentala inför deras framtida uppdrag som demokratiska samhällsmedborgare. Genom en kvalitativ textanalys av det skönlitterära verket, När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, urskiljer vi berättelsens didaktiska potential för arbetet med värdegrundsfrågor i svenskundervisningen för årskurs 6. Till stöd i vår analys använder vi Hillary Janks modell för kritisk litteracitet, med särskilt fokus på maktaspekter, samt Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi. Resultatet av analysen visar att det finns möjlighet för läsaren att utveckla sin förståelse för omvärlden och de människor som lever i den, i mötet med berättelsen. Sammantaget klarlägger undersökningen hur valda delar ur romanen har potential att utgöra ett gott underlag för ett ämnesintegrerat arbete i ett framtida undervisningssammanhang.

The aim of this study is to investigate history teachers’ various approaches towards the wars in former Yugoslavia during the 90s, in their history teaching in upper secondary school. Furthermore, another aspect to the study is to investigate how the history teachers approach potential students that might have roots from the former Yugoslavia. Since the Swedish society is multicultural with immigrants from former Yugoslavia, the topic could be viewed as sensitive. However, previous studies show that students with a multicultural background such as former Yugoslavia want to take part of their history in the history classroom. This leads to the next question, whether teachers fulfill their students’ needs when it comes to history. Furthermore, another aim of the study is to also investigate what possibilities and difficulties the teachers might experience with teaching about the wars in former Yugoslavia.  Five history teachers with experience from history teaching in upper secondary school were interviewed. The result is thenceforth analyzed with the following theoretical framework: Kitson’s and McCully’s (2005) model of sensitive topics in the history classroom, multicultural classroom, and historical empathy. The findings of the study are that only two out of five history teachers included the wars in former Yugoslavia continuously in their history teaching. The third teacher included the topic if the students were interested, and the fourth teacher taught the students about some events occasionally in relation to other topics, such as use of history. The last teacher did not include the wars in former Yugoslavia at all. Four out of five teachers wanted the students to contribute with their own history culture and family history. The possibilities and the difficulties were intertwined, according to the teachers. The students could contribute and thusly offer perspective on the topic. However, it could also mean that the teachers had to be careful with their words since they could not fully know what experiences the students have. The teachers’ answers were analyzed in accordance with Kitsons and McCullys model, together with the concepts ‘multicultural classroom’ and historical empathy. The conclusion of the research is that the majority of the history teachers used historical empathy in connection with the wars in former Yugoslavia. The teachers tried doing so by bringing the teaching to life with the help from, for instance, life stories and interviews. The teachers’ attitudes towards a multicultural classroom, which is enriched by students with different history cultures, were mostly positive.

Bakgrund: Efter en särskild händelse, som till exempel barnhjärtstopp eller oväntade dödsfall, kan sjuksköterskor uppleva en negativ påverkan på sitt emotionella välbefinnande och sin yrkesmässiga förmåga. För att mildra de påfrestningar sjuksköterskan utsätts för i arbetet visar forskning att någon form av stöd är viktigt, men det saknas konsensus om vilket som är det optimala stödet efter en särskild händelse. Forskning indikerar att bristande välmående hos sjuksköterskor kan ge empatitrötthet, vilket kan ge en negativ påverkan på patientvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser efter en särskild händelse på akutmottagning. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och resulterade i tolv informanter. Graneheim och Lundmans innehållsanalys användes för att analysera och sortera data i gemensamma kategorier.   Resultat: Det övergripande temat var mänsklig sårbarhet och stödets inverkan, vilket framkom i den latenta analysen. Den bygger på den manifesta analysen där tre kategorier framkom; Känslomässig påverkan; Behovet av stöd och avlastning och Utmaningen i att få adekvat stöd. Slutsats: Slutsatsen är att det är viktigt att sjuksköterskor får tillgång till direkt avlastning och stöd för att mildra de känslomässiga påfrestningar som kommer efter en särskild händelse. / Background: After a critical incident, such as pediatric cardiac arrest or unexpected death, nurses may experience a negative impact on their emotional well-being and professional ability. Research indicates that some form of support is important to mitigate the stress that nurses experience at work, but there is no consensus on what the optimal support after such an event is. Research suggests that nurses' poor well-being can lead to compassion fatigue, which can negatively affect patient care. Aim: To describe nurses' experiences after a critical incident in the emergency department. Method: A qualitative method with an inductive approach was used and conducted through semi-structured interviews with nurses at an emergency department in the southern region of Sweden. A purposive sampling method was selected and resulted in twelve participants. Graneheim and Lundman's content analysis was used to analyze and sort data into common categories. Results: The overarching theme was human vulnerability and the impact of support, which emerged in the latent analysis. It is based on the manifest analysis where three categories emerged: Emotional impact; Need for support and relief; and Challenges of obtaining adequate support. Conclusion: The conclusion shows the importance of providing nurses access to immediate counseling and support to mitigate the emotional stress that follows a critical incident.

This study aims to investigate young boys’ construction of gender with particular focus on their expression of empathy, caring and vulnerability. Four focus groups and four in-depth interviews were carried out with a total of 12 senior high school students aged 16-18. Using thematic analysis, five themes were identified: boys care about and comfort each other; physical contact as an expression of friendship and caring; homophobia is the problem - not sexuality; crying and managing vulnerability; and gender fluidity. This analysis makes the complexity of gender construction visible: how boys, to greater or lesser extents, express both traditionally feminine- and masculine-coded expressions. All of the boys described situations where they felt empathy and expressed caring and vulnerability. Based on these results, a critique is developed: partly against a gender-binary understanding of gender construction, and partly against the categorisation of different (masculine) identities. To facilitate a better understanding of boys’ gender construction; in relation to feeling/expressing empathy, caring and vulnerability; a model was created to show the complexity of the relationship between traditionally feminine- and masculine-coded expressions in boys’ gender construction.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de estetiska lärprocesserna i historisk verkstad kan spela för att utveckla elevers historiemedvetande och historiska empati. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare som varit på Stavgards järnålderslägerskola med sina klasser. I undersökningen konstateras att historiska verkstäder är uppskattade bland lärare och elever och att det prioriteras i undervisningen trots att det innebär en stor ekonomisk ansträngning för skolan. De estetiska lärprocesserna representeras på Stavgard genom praktiskt arbete, berättelser och i viss mån drama. Vistelsen på Stavgard skapar en gemensam referensram för lärare och klass, utifrån vilken historiemedvetande byggs under kommande historieundervisning. På lägerskolan lever eleverna järnåldersliv under två dagar och undersökningen visar att eleverna genom att själv få uppleva järnåldersmänniskornas umbäranden utvecklar historisk empati. Utöver detta beskrivs också hur för- och efterarbetet i samband med Stavgardsvistelsen utformas av de olika lärarna. / The aim of this study is to investigate what role the aesthetic learning processes in historical workshops can play in developing students' historical consciousness and historical empathy. This has been investigated by interviewing six teachers who have been at Stavgard iron age camp school with their classes. The survey found that historical workshops are appreciated among teachers and students and that it is a priority in the teaching, even though this means a great financial effort for the school. The aesthetic learning processes are represented at Stavgard through practical work, stories and to some extent drama. The stay at Stavgard creates a common frame of reference for teachers and class, based on which historical consciousness is built during future history teaching. At the camp school, the pupils practice iron age life for two days, and the study shows that the pupils themselves by experiencing the hardship of the Iron Age people develop historical empathy. In addition to this, it is also described how the pre- and post-work in connection with the stay at Stavgard is designed by the different teachers.

Syftet med denna essä är att undersöka facilitatorers handlande när ett skifte i en grupp äger rum. Med skifte avses en ny förståelse av ett innehåll som bearbetas. Facilitator är den som underlättar en grupps process att arbeta med någon typ av material eller fråga. Essäns frågeställning är vilka aspekter av praktisk kunskap utövar facilitatorn när hon erfar att en grupp skiftar sin förståelse. Studien är fenomenologisk och etnografisk då facilitatorers egna erfarenheter är i fokus. I essän ställs egen erfarenhet, intervjuer och samtal med fem facilitatorer i dialog med improvisationsteater och filosofer som skrivit om praktisk kunskap. Ur dessa samtal träder ett antal aspekter av praktisk kunskap fram. En aspekt är intuition som blir till i det relationella, kroppsliga och erkännande mötet med andra. När tanken inte förmår vägleda kan intuition infinna sig baserat på känslan som kommer ur intention och tidigare erfarenheter. Erfarenheter är en aspekt av praktisk kunskap och bildar mönster med andra erfarenheter. Intuition utgår från dessa erfarenheters mönsterbildning och vägleder vidare handling. En annan aspekt är samspelet mellan känsla, emotion, tanke och handling, både som kronologiskt och överlappande skeende. En ytterligare aspekt är kunnande-i-handling liksom reflektion-i-handling som akt av konstnärlighet och hantverkskunnande vilket leder vidare till betydelsen av att kunna improvisera. En facilitator har att vara i det skeende som pågår utan att ta över skeendet. Det är i unika skeenden som aspekter av den praktiska kunskapen yttrar sig som en helhet bestående av flertal samverkande aspekter. Det handlar om ett förhållningssätt att vara varande som facilitator. / The purpose of this essay is to investigate the actions of facilitators when a shift in a group takes place. Shift refers to a new understanding of a content being processed. Facilitator is the one who facilitates a group's process of working with any type of material or issue. The essays question is which aspects of practical knowledge the facilitator exercises when she experiences that a group is shifting its understanding. The study is phenomenological and ethnographic as the facilitators' own experiences are in focus. In the essay the own experience, interviews and conversations with five facilitators are put in dialogue with improvisation theatre and philosophers who have written about practical knowledge. From these conversations, a number of aspects of practical knowledge appear. One aspect is intuition formed in relational, bodily and recognition meetings with others. When the thought is not able to guide, intuition can emerge based on the feeling that comes from intention and previous experience. Experiences are an aspect of practical knowledge and form patterns with other experiences. Intuition is based on the pattern formation of these experiences and guides further action. Another aspect is the interaction between feeling, emotion, thought and action, both as a chronological and overlapping course of events. Further aspect is knowledge-in-action as well as reflection-in-action as the act of artistry and craftsmanship, which further leads to the importance of being able to improvise. A facilitator has to be in the course of events that goes on without taking over the event. It is in unique course of events that aspects of practical knowledge manifest themselves as a whole consisting of several interacting aspects. It is about an approach to be as a facilitator.

Denna uppsats belyser hur medarbetare på ett gruppboende inom LSS upplever hur det är att arbeta med äldre intellektuellt funktionsnedsatta personer. Syftet med undersökningen är att beskriva medarbetarnas subjektiva upplevelser av att bemöta åldrande brukare och samtidigt förhålla sig till lagstiftningen samt arbetsgivarens riktlinjer. Den teoretiska grunden i uppsatsen bygger på symbolisk interaktionism då en central del i studien handlar om att beskriva social interaktion. De underliggande teorierna och begreppen berör byråkrati och social handling samt rolltagande, empati och bemötande, där de två förstnämnda har valts eftersom de på ett relevant sätt kan bidra med förståelse vid tolkning av medarbetarnas beskrivningar av att bemöta brukarna och samtidigt förhålla sig till lagar och riktlinjer. De tre sistnämnda valen har gjorts då ett stort fokus ligger på bemötande, vilket i sin tur hänger ihop med empati och rolltagande. Vidare baseras det teoretiska utgångsläget på Trost och Levins definition av symbolisk interaktionism, där underliggande teorier och begrepp bygger på Webers diskussion om byråkrati och social handling, Trost och Levins tolkning av Meads teori om rolltagande, samt Henriksen och Vetlesens beskrivning av empati och bemötande. Uppsatsens metodologiska ansats är dubbel hermeneutik som innebär tolkning av något som redan är tolkat, och som ansågs lämplig eftersom studien gjorts genom att jag tolkat medarbetarnas beskrivningar, vilka i sin tur bygger på deras tolkningar av olika situationer. Studien har genomförts med intervjuer med personal på ett gruppboende, där det framkom att medarbetarna antingen ser bemötandet av brukarna som rutinmässigt eller som en utmaning. De flesta upplevde att det i vissa hänseenden är problematiskt att bemöta brukarna enligt arbetsgivarens riktlinjer, enligt någon berodde det på att riktlinjerna var otydliga, medan flera uppgav att de inte var praktiskt genomförbara. Medarbetarnas olika upplevelser kunde till stor del bli förståeliga med stöd av Webers diskussion om olika handlingstyper. I stort sett rådde det enighet om att svårigheterna att praktiskt tillämpa arbetsgivarens riktlinjer innebar negativa konsekvenser för brukarnas rätt till självbestämmande, eftersom de både är äldre och omfattas av LSS.

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration. We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach. Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach. Furthermore it shows a need for more reflection of all factors of the meeting in its context.  But these abilities are by no means obvious.

No description available.

En person i chefsposition har en viktig roll både gentemot företaget och sina medarbetare. Ronthys teori (2006, 2013) syftar till att belysa hennes syn på begreppet "ledarskapets intelligens" som består av: emotionell intelligens (EQ), rationell intelligens (RQ) och själslig intelligens (SQ). Ett test som avser mäta ledarskapets intelligens har tagits fram; Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ). Testet finns nu i version 3; LIQ3. Personer i chefsposition kan delas upp i två typer med hjälp av LIQ3: Ledare och chef. En ledare utmärks av hög emotionell och själslig intelligens, medan en chef av hög rationell. Med utgångspunkt i Ronthys teori syftar denna studie undersöka följande frågeställningar: (a) Kan LIQ3 skilja mellan chefer och ledare utifrån om företaget producerar varor eller inriktar sig på tjänster? (b) Samvarierar EQ och SQ positivt med empati? (c) Skiljer sig den självupplevda stressen åt mellan ledare och chefer enligt LIQ3? (d) Finns det ett positivt samband mellan EQ och användbara copingresurser? Deltagarna var 131 personer i olika chefspositioner (34% kvinnor) från fyra olika organisationer (M = 49 år, SD = 8), varav 18% var högt uppsatta chefer, 62% mellanchefer och 21% gruppledare. Utöver LIQ3 svarade deltagarna på frågeformulär som mäter självupplevd stress, empati och copingresurser. LIQ3 kunde inte skilja mellan chefer och ledare utifrån organisationstyp. EQ och SQ samvarierade positivt med sociala och emotionella copingresurser. Det fanns inga signifikanta skillnader i stressnivå mellan chefer och ledare. Olika aspekter av ledarskapets förmågor uppmärksammas och ifrågasätts i dagens organisationer och dess egenskaper har undersökts och diskuterats i denna studie. / A person in chief position plays an important role in respect to both the company and its employees. Ronthy's theory (2006, 2013) aims to highlight her view of the concept of "leadership intelligence" which consists of: emotional intelligence (EQ), rational intelligence (RQ) and mental intelligence (SQ). A test relating to measuring leadership intelligence has been developed; Leadership Intelligence Questionnaire (LIQ). The test is now in version 3; LIQ3. People in the Chief Position can be divided into two types using LIQ3: Leader and Manager. A leader is characterized by high emotional and spiritual intelligence, while a manager of high rationality. Based on Ronthy's theory, this study aims at examining the following issues: (a) Can LIQ3 distinguish between managers and leaders from the point of view of whether the company produces goods or focuses on services? (b) Do EQ and SQ co-exist positively with empathy? (c) Does the self-reliant stress differ between leaders and managers according to LIQ3? (d) Is there a positive link between EQ and useful coping resources? The participants were 131 in different positions (34% women) from four different organizations (M = 49 years, SD = 8), of whom 18% were senior executives, 62% middle managers and 21% group leaders. In addition to LIQ3, participants responded to questionnaires that measure self-perceived stress, empathy and coping resources. LIQ3 could not distinguish between managers and leaders by organizational type. EQ and SQ positively correlated with social and emotional coping resources. There were no significant differences in stress levels between managers and leaders. Various aspects of leadership skills are noted and questioned in today's organizations and its properties have been investigated and discussed in this study.