Motion pictures have been used in the history classroom for a long time. Despite that fact, there are not a lot written about how this can be done. This essay, therefore, explores the possibility of a theoretical frame with the aim for a motion picture to promote the development of historical empathy among students. It is not deployed in a classroom setting; however, it seeks to study the preconditions in how it can be done. The study draws from history didactics and film analysis to study Michael Haneke´s The White Ribbon from 2009. Haneke is renown in the academic world where his movies draw a lot of attention. The reason is that his movies have a tendency to depict the ongoing decay of our society. This study aims at intertwining theory of history didactics with film analysis in order to promote the development of historical empathy among students. The theoretical frame the essay provides show a possibility in how a motion picture can be used for this purpose in the history classroom.

Syftet med uppsatsen är att undersöka populärkulturens didaktiska egenskaper. Detta görs utifrån resonemang av historielärare på mellanstadiet.Syftet utgår från tre forskningsfrågor där tanken är att undersöka om lärarna använder populärkultur i sin historieundervisning och hur de i så fall motiverar användandet av detta. Den sista forskningsfrågan undersöker om lärarna anser att populärkultur kan bidra med förmågor och kunskaper hos eleverna, så som historisk empati. Undersökningen görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem historielärare på mellanstadiet, lärarna är i olika åldrar och har arbetat som historielärare i olika utsträckning. Det är lärarnas svar som sedan analyseras utifrån forskning om populärkultur samt historisk empati. Resultatet visar att lärarna är positiva till användande av några former av populärkultur i historieundervisningen. Dock framkommer det också olika slags problemfaktorer, så som tidsbrist, lärarnas engagemang samt deras syn på populärkultur, vilket spelar en stor roll i användandet av populärkultur i undervisningen.

Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården

Bakgrund: Historiskt har sjuksköterskor ansetts se på sitt yrke som sitt kall att kunna erbjuda ändlös empati för patienter. Forskning har dock kommit fram till begreppet compassion fatigue som framhåller att den ändlösa empatin minskar som ett resultat av överhängande stressorer som yrkesprofessionen medför i modern tid. Begreppet compassion satisfaction har använts som motsatsord till utbrändhet och compassion fatigue Syfte: Att kartlägga aspekter som främjar sjuksköterskors compassion satisfaction i vårdandet av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Där 10 artiklar hittades, 4 kvantitativa artiklar samt 6 kvalitativa artiklar i databaserna CinahlPlus samt PubMed. Resultat: Tre teman identifierades; sjuksköterskors utveckling inom yrkesprofessionen, sjuksköterskors inre stöd samt sjuksköterskors yttre stöd. Slutsats: De faktorer som främjar compassion satisfaction kan ses som verktyg i sjuksköterskors arbete i vårdandet av patienter. Detta kan främja förmågan till medlidande och vårdandet samt motarbeta compassion fatigue. / Background: Historically, nurses have been considered to see their profession as their calling and be able to offer endless empathy for the patient. However, research has produced the concept of compassion fatigue, which emphasizes that the endless empathy decreases due to the result of imminent stressors that the profession brings in modern times. The term compassion satisfaction has been used as opposite word to burnout and compassion fatigue. Aim: To map aspects that promote nurses' compassion satisfaction in care of patients. Method: A general literature review was conducted. 10 articles were found, 4 quantitative articles and 6 qualitative articles with the databases CinahlPlus and PubMed. Results: Three themes were identified; the development of nurses in the profession, nurses inner support and nurses external support. Findings: The factors that promote compassion satisfaction can be seen as tools in nurses' work in caring for patients. This can promote the capacity for compassion and nurturing and counteract compassion fatigue.

Svåra samtal förekommer på samtliga arbetsplatser, dock resulterar de oftast i misslyckanden (Bradley & Campbell, 2016). Därför krävs det av ledare att anamma vissa strategier för att nå ett tillfredsställande resultat. Studiens fokus är att från ett ledarskapsperspektiv öka förståelsen om hur mellanchefer hanterar svåra samtal på sina arbetsplatser och hur de hanterar möjliga risker av svåra samtal både för sig själva och organisationen. Således utgår studien från tre frågeställningar där den första berör mellanchefernas användning av empati för svåra samtal och den andra om vilka strategier mellancheferna använder för svåra samtal. Vidare handlar den tredje frågeställningen om att undersöka vilka risker mellancheferna upplever kan uppkomma av svåra samtal både för sig själva och organisationen. Studiensempiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer samt att den bygger på en hermeneutisk forskningsansats. Empirin har vidare analyserats med hjälp av SCARFmodellen som handlar om den neurologiska påverkan hos anställda baserat på vilka strategierledare använder sig av under svåra samtal. Resultatet visar att mellanchefernas upplevelse av svåra samtal är både positivt och negativt, för både dem och för organisationen. Exempelvis upplever mellancheferna en känsla av obehag inför svåra samtal men att det i efterhand ofta resulterar i en förbättring, både på ett personligt och organisatoriskt plan. Resultatet visar även de strategier mellancheferna tenderar att använda sig av under svåra samtal samt hur de använder sig av empati för att öka sin kommunikationsförmåga under svåra samtal. Till exempel visar studien att mellancheferna använder den empatiska kompetensen för att bättre förstå sina medarbetares situation. Vidare använder mellancheferna sig av olika strategier, som exempelvis att visa att de förstår situationen genom att agera på det medarbetarna berättar. / Difficult conversations occur at all workplaces, although they tend to result in failure (Bradley & Campbell, 2016). Therefore it is required that leaders embrace certain strategies in order to reach a satisfying result. The aim of the study is to, through a leadership perspective, increase the understanding regarding how middle managers handle difficult conversations both for themselves as well as the organization. Thus, the study utilizes three questions whereas the first one refers to the middle managers adaptation of empathy during difficult conversations and the second refers to what strategies the middle managers adapt during difficult situations. Furthermore, the aim of the third question is to examine what risks middle managers believe can occur from difficult conversations both for themselves as well as the organization. The empiric was gathered through semi-structured interviews and is based on a hermeneutic research approach. The empiric has been further analyzed by dint of the SCARF model about how the employees neurologic influence is affected by the strategies used by the middle managers. The result shows that the experience of handling difficult conversations affects the middle managers both positively and negatively, for both themselves and the organization. For example, the middle managers experience a sense of discomfort before difficult conversations but in the end it results in improvement, both on a personal level and an organizational level. In addition, the result shows how those strategies the middle managers tend to adapt during difficult conversations as well as how they use empathy in order to increase their communication skills. For example, the study shows how the middle managers use their empathic competency as a way of increasing their understanding of the employees situation. Furthermore, the middle managers use different strategies, for example they show understanding of the employees situation by reacting to what they say.

This study aims to examine the understanding of compassion fatigue, the burdens of social work, and its relevance within different social work organisations. Interviews were conducted with eight social work managers from various workplaces across Sweden. Participants volunteered to take part in the study. The interviewees had between 14 - 36 years of experience in the field of social work. This study used a qualitative study method and semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis was used and three main themes were created: a varying understanding of compassion fatigue, the vulnerability of working with vulnerable people and workplace wellness.  The results found that when asked to define compassion fatigue participants identified it as synonymous with secondary traumatic stress disorder and as a form of empathic numbness. They acknowledged that working with people in need can be difficult and it is important to have a healthy workplace to stay in the field of social work. The main findings are that the respondents' understanding of the phenomenon was not complete and that a lack of distance from their clients and an unawareness of oneself are risk factors for suffering from compassion fatigue. In summary, we concluded that more knowledge is needed about the phenomenon and increased opportunities for students to prepare for what impact the social work profession can have on their health and wellbeing. / Denna studie syftar till att undersöka chefers upplevelse och förståelse av empatitrötthet samt arbetets påverkan på medarbetarna inom olika verksamheter för socialt arbete. Intervjuer genomfördes med åtta chefer för verksamheter inom socialt arbete på olika arbetsplatser över hela Sverige. Respondenternas medverkan i studien var frivillig och de hade mellan 14 - 36 års erfarenhet inom socialt arbete. Studien har utgått från en kvalitativ ansats genom användning av semistrukturerade intervjuer. Utifrån en tematisk analys skapades tre teman; varierande förståelse av empatitrötthet, utsattheten i att jobba med utsatta samt att må väl på arbetsplatsen.  Studiens resultat visar att när respondenterna ombads definiera empatitrötthet beskrevs fenomenet nära sammanvävt med sekundär traumatisering och som en form av empatisk avdomnad. Respondenterna uppmärksammade den emotionella påverkan som klientnära arbete kan innebära och vikten av att ha en hälsosam arbetsplats för att medarbetaren ska klara av arbetet. De huvudsakliga fynd som studien redovisar är att respondenternas förståelse av fenomenet var ofullständig samt att avsaknad av distans till ens klienter och en omedvetenhet om sig själv är riskfaktorer för att drabbas av empatitrötthet. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att det behövs mer kunskap om fenomenet och ökad möjlighet för studenter att förbereda sig på hur yrket kan påverka en.

Vi ville undersöka några svenska gymnasielärare i historias attityder till att låta sina elever arbeta kontrafaktiskt. Vilka svårigheter de ser med arbetet, hur de arbetar eller kan tänka sig att arbeta med det och om de såg några specifika för- eller nackdelar jämfört med mer traditionell undervisning? För att ta reda på detta utförde vi kvalitativa intervjuer medyrkesverksamma lärare. Vi hörde inte av oss på förhand om huruvida de arbetat kontrafaktiskt tidigare och vi väntade oss en viss skepsis mot arbetssättet. Men vad vi fann var att även om inte alla medvetet arbetat med det så var alla insatta i, och positiva till, metoden. Och trots attde var eniga om att det innebär stora svårigheter att arbeta kontrafaktiskt så vittnade de samtidigt om stora fördelar, såsom effektivt utvecklande av historiemedvetande, främjande avhistorisk empati, samt motverkande av historisk determinism. / We wanted to investigate some Swedish high school history teachers' attitudes towards letting their pupils work counterfactually. Which difficulties they see with this kind of work, how they are working or can fancy themselves working with it and whether they see any specific pros or cons compared to more traditional education. To find these answers we conducted a series of qualitative interviews with working teachers. We did not inquire before hand as to whether they ever had been working counterfactually and we expected some degree of scepticism towards this way to work. But what we found was that even though not all of them had tried working this way, they were all well informed on the subject and favourable towards the method. And despite being unanimous about the difficulties of working counterfactually,they testified to the great advantages to doing so, such as benefiting the development of a historical consciousness, promoting historical empathy and countering historical determinism.

Syftet med undersökningen är att se hur filmen The Father (2020) av Florian Zeller gestaltar en subjektiv upplevelse av demenssymtom och ifall de gestaltningsmetoderna kan leda till att åskådarna lättare relaterar till huvudkaraktärernas subjektiva upplevelse. Undersökningen är en fallstudie av scen 2 ur filmen eftersom denna scen visar på störst temporal dissonans mellan story och plot. Scen 2 analyseras kvalitativt baserat på teorier om filmtekniker och koncept som cirkulerar kring ämnena tid och förvirring. Resultatet visar att The Father använder sig av empuzzlement, deceptive continuity, analeps, proleps, repetitiv förekomst, déjà vu, likvärdighet mellan karaktärer, kopian och ihopblandning av personer för att sätta åskådaren i samma situation som huvudkaraktären befinner sig i vilket kan leda till ökad kognitiv empati för huvudkaraktären. Diskussionen föreslår starten för användningen av begreppet “Incertuleps” för obestämda tidshopp i narratologi och diskuterar också hur vidare forskning bör använda sig av att intervjua personer som sett The Father. / This thesis aims to see how the movie The Father (2020) by Florian Zeller visualizes a subjective experience of the symptoms of dementia and if these ways of visualizing it can result in the audience more easily relating to the main character's subjective experience. The method for this study is a case study of scene 2 in the movie since it shows the biggest temporal dissonance between the story and the plot. Scene 2 is analyzed qualitatively based on theories of filmmaking techniques and concepts revolving around time and confusion. The result shows that The Father uses empuzzlement, deceptive continuity, analepsis, prolepsis, repetitive occurrance, déjà vu, equivalence between characters, the copy and the mixing of people to place the audience in the same situation as the main character which then can lead to the audience having more cognitive empathy for the main character. The diskussion proposes the start of using the term “Incertulepsis” for undefinable jumps in time in narration and also discusses how future research should use interviews on people that have watched The Father.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 9 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att empati, aktivt lyssnande och icke-verbal kommunikation är viktiga komponenter i sjuksköterskans patientkontakt. Vidare fann studien att empati är ett centralt begrepp i både icke-verbal och verbal kommunikation. Förståelse och kunskap hos sjuksköterskan gör att det knyts ett känslomässigt band mellan sjuksköterskan och patienten vilket utgör grunden för ett bra omvårdnadsarbete. / Communication between two people consists of both verbal- and nonverbal behaviour. The nonverbal communication can strenghten or contradict the verbal communication. In some situations nonverbal communication is much more important and sometimes, it can be a better way to reach a person, than verbal communication. The aim of this study was to reveal the nonverbal communication between nurse and patient and also show its importance. The questions the study answered were: What significance does nonverbal communication have in the nurse – patient relationship and how does the nurse use this knowledge? The theoretical frame of reference for the work was Hilde Eide’s och Tomas Eide’s view of nursing communication. The method was a litterature review which was based on nine scientific articles. The results indicated that empathy, active listening and nonverbal communication are important components in the nurse – patient relationship. The study also found that empathy is a central part of both nonverbal and verbal communication. Understanding and knowledge form an emotional bond between nurse and patient and they create a solid foundation for good health care.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.