No description available.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur historielärare tolkar och undervisar i skolans demokratiuppdrag med fokus på de demokratiska värderingar som ska utvecklas. Genom en intervjustudie med tre historielärare undersöker vi enligt våra frågeställningar hur lärarna tolkar uppdraget och hur de uttalat anser sig arbeta med det (explicit arbete). Genom tre lektionsobservationer undersöker vi även hur lärarna arbetar med uppdraget outtalat eller omedvetet (implicit) baserat på teorier om hur demokratiska värderingar kan utvecklas genom historiemedvetande och historisk empati i historieundervisningen. I observationerna tittar vi då efter aktiviteter och stoff som låter eleverna resonera kring historiska aktörer, deras val och handlingar samt bakgrund till och konsekvenser av dessa. Vi undersöker också om aktörernas levnadsvillkor diskuteras och om jämförelser mellan dåtid, nutid och framtid görs för att utveckla ett historiemedvetande som, enligt de teoretiker vi lutar oss mot anser är väsentligt för att utveckla den historiska empatin. Den historiska empatin är sedan i sin tur grundläggande för att demokratiska värderingar ska kunna utvecklas.Studiens resultat visar att alla de lärare vi intervjuat kopplar demokratiuppdraget till praktiska demokratiska färdigheter samt kunskapen om demokrati, men ingen av lärarna tar upp utvecklingen av värderingar. Trots att ingen av lärarna tar upp de demokratiska värderingarna som en del av demokratiuppdraget i intervjun kan vi se att samtliga ägnar lektionstid åt att diskutera aktörers val och handlingar i förhållande till deras levnadsvillkor. Enligt våra teorier är det en indikation på att lärarna anser sig arbeta med demokratiuppdragets praktiska och teoretiska del, men att de omedvetet även arbetar med värderingar i historieundervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare hanterar de yrkesmässiga kraven på att vara både empatiska och objektiva i klientnära arbete. Målet med uppsatsen var även att ge insikt i hur empati och objektivitet används i arbetet med klienter. Det empiriska materialet samlades in genom åtta intervjuer som genomfördes med socialsekreterare i två kommuner i Mellansverige. Empirin bearbetades genom en fenomenografisk analysmodell för att tematisera resultatet utifrån forskningsfrågorna. Resultatet analyserades med stöd i rollteori, kommunikationsteori och humanistisk praktik. I resultatet framkom det att empati är betydelsefullt för yrkesutövningen och att det främst används för att skapa och vidmakthålla relationer till klienterna. Dessutom visade resultatet att objektivitet används i beslutsfattandet och myndighetsutövningen och att den ofta påverkas och säkerställs av kollegorna på arbetsplatsen. Det framkom även i resultatet att det är möjligt att kombinera ett empatiskt förhållningssätt med att vara objektiv genom att ha en myndighetsdistans mellan socialarbetaren och klienten. Resultatdiskussionen fokuserades kring de centrala delarna i resultatet och hur vi tolkat dessa. Metoddiskussionen fördes kring för- och nackdelar gällande vald metod fram i syfte att stärka studiens trovärdighet och tillförlitlighet. En slutsats som framfördes var att empati används som verktyg för ett specifikt ändamål, nämligen byggandet av klientrelationer. En annan slutsats som framkom var att socialsekreterarna strävar efter att vara objektiva men att det inte alltid är möjligt. / The purpose of the studies was to investigate how social workers handle the professional demands of being both empathetic and objective in client-related work. The goal of the essay was to provide insight and a deeper understanding of the use and importance of empathy and objectivity in working with clients. The empirical material was collected through interviews conducted with social workers in two municipalities in Central Sweden. The empirical work was processed through a phenomenographic analysis model to thematize the results based on research questions. The result was analyzed with support in role theory, communication theory and humanistic practice. The results showed that empathy is important for professional practice and that it is primarily used to create and maintain relationships with clients. In addition, the result showed that objectivity is used in decision-making and exercise of public authority, and that it is often influenced and ensured by colleagues in the workplace. It also emerged in the results that it is possible to combine an empathic approach with being objective by having an authority distance between the social worker and the client. The results-discussion focuses on the central parts of the results and how we interpret them, and in the method discussion the pros and cons of the selected method were brought forward in order to strengthen the credibility and reliability of the study. One conclusion that was put forward was that empathy is used as a tool for a specific purpose, namely the building of client relationships. Another conclusion that emerged was that the social workers strive to be objective but that this is not always possible.

I denna studie analyseras filmen Quo Vadis, Aida? (2020) utifrån dess potential att utveckla narrativ kompetens, som ett uttryck för historiemedvetande, hos elever i en undervisningskontext. Filmen analyseras utifrån en narrativ analysmetod med fokus på vad filmen berättar samt hur det berättas. Därefter används Rüsens teoretiska begrepp erfarandets, tolkandets samt orienterandets kompetens för att belysa filmens potential att utveckla narrativ kompetens. Rüsens teoretiska begrepp används som utgångspunkt men vävs också ihop med fler teoretiska analysverktyg, som den dubbla tankeoperationen och historisk empati. Utifrån tidigare forskning diskuteras sedan filmens möjligheter samt utmaningar att användas i historieundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Resultatet visar att det finns potential för Quo Vadis, Aida? att kunna användas på ett meningsfullt sätt i historieundervisningen för att utveckla elevers narrativa kompetens, som uttryck för historiemedvetande. Möjligheterna utgörs av filmens sätt att gestalta och väva samman ”små” och ”stora” berättelser, dess potential att beröra eleverna känslomässigt, samt öppna upp för värdeladdade frågor och diskussioner kring moraliska dilemman. Det finns också ett par utmaningar som behöver tas i beaktande för att filmen ska kunna leva upp till sin fulla potential. Det är ett tidkrävande och komplext arbete för läraren att se till att det finns en balans mellan känslor och kognitiva processer i undervisningen, för att inte elevernas känslor ska ta över och riskera att utvecklandet av historisk empati och historiemedvetandet blir lidande.

Sedan ukrainakrigets utbrott har det blossat upp diskussion kring huruvida det görs skillnad på flyktingar och flyktingar. Medan många av de ukrainska flyktingarna välkomnades med öppna armar och empati bemöttes flyktingar under 2015 ofta med motstånd och resistens. Tidigare forskning visar dessutom att människor under Ukrainakriget blivit mer empatiska och förstående gentemot flyktingar. Mot denna bakgrund undersöker denna studie således skildringar av ukrainska flyktingar under 2022 jämfört med syriska flyktingar under 2015, i nyhetsartiklar från SVT Nyheter och Dagens Nyheter. Detta för att förstå hur mediebilden av flyktingar ser ut och konstrueras. Studiens teoretiska ramverk har sin grund i begrepp som representation, andrafiering, stereotypisering, solidaritet och empati, samt teorier om den globala- kontra kosmopolitiska utblicken. Studien är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Syftet med uppsatsens kvantitativa del är att mäta förekomsten av ett antal förutbestämda gestaltningar, för att sedan i den kvalitativa delen ta reda på hur dessa gestaltningar konstrueras. Den kvalitativa delen genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys. Det som framgår av studiens kvantitativa undersökning är att syriska flyktingar oftare skildras som bördor, medan ukrainska flyktingar oftare skildras som tillgångar. Vidare framhålls särdrag oftare i artiklar om syriska flyktingar än i artiklar om ukrainska flyktingar medan likheter framhålls i både artiklar om ukrainska och syriska flyktingar. Den kvalitativa delen visade att ukrainska flyktingar konstrueras som en del av en ”europeisk identitet”, medan syriska flyktingar konstruerades som en börda som kom utifrån och belastade Europa. Vidare visade studiens resultat att rapporteringen ofta präglades av en kosmopolitisk utblick, där identifikation var det viktigaste greppet för att humanisera grupper och väcka empati. Problemet är emellertid att empati inte nödvändigtvis ger upphov till solidaritet eller faktiskt engagemang.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett material som produceras kan tänkas speglas i upplevelsen av den bakomliggande filmklippningsprocessens rytm och arbetsmiljön inom vilket den tar form. Materialet som studeras utgörs av dokumentärfilmerna Almost There (2016), The Raft (2018) och Corona Film Club (2021), inom vilka den isolerade individen, det isolerade kollektivet, samt vad som kan ses som en kombination, skildras. Filmernas användning av visuella grepp studeras i en formanalys, där fokus riktas mot den varierande rytmen och den fysiska inramningen i bildkompositionen. Vidare utfördes kvalitativa intervjuer med filmernas upphovsmän och klippare, där tankar kring visuella grepp och rytmskapande behandlades. I uppsatsens narrativa analys sammankopplades upplevelserna av processerna och belyste orsakssamband. Den forskning som lyfts fram i studien redogör för den skildrade isoleringens visuella grepp samt klipparens kognitiva och perceptiva funktioner där användningen av kinestetisk empati diskuteras som grundläggande för dennes intuitiva förmåga att formge rytm. Sammantaget landar studien i att klippningsprocessernas klipprum och rutiner till stor del liknat varandra men att en rytmisk spegling i stället går att se i hur filmerna formgivits i en beständig eller föränderlig arbetsmiljö, där de bearbetats av en och samma klippare eller samklippts av fler.

Human rights are a relatively modern term that has a key role in our globalized society. Before human rights were developed, European colonialism was dominating the world arena and the rights that came with it. However, when human rights were established after World War 2 and it’s atrocities, decolonization began through social movements demanding independence and the rights they sought after. Throughout the twentieth century, human rights have been implemented in most countries and laws that protect human life against discrimination of ethnicity, culture, religion and gender, which also pervades the school's activities. In schools human rights have become an increasingly dependent resource to protect the rights for children but also adults. One subject that is highly affected by human rights is history when reflecting upon the treatment of indigenous people historically. When reading history it is important to source and corroborate sources in order to understand historical views and policies in order to connect them to the present. At the same time, empathy and judgment have become an increasing way of viewing history. According to a study made by Thomas Nygren, some students in Sweden tend to ignore historical views and place their own views of what's right and wrong historically connected to empathy and judgment. The consequence of viewing history through personal opinions or only referring to modern standards, may decrease historical consciousness and exclude critical thinking. To understand the school's foundation of values ​​and governing documents, colonialism is an essential historical area to make sense of the past, present and future. It may change the perception of what today's students think of how human rights has grown throughout history, and in turn affected our school system and society.

No description available.

Bakgrund: Empatitrötthet uppstår när sjuksköterskor utsätts för utmaningar i vården som påverkar deras arbetsmiljö. Det skapar ett bristande utrymme för sjuksköterskor att ventilera sina känslor kring patientsituationer. Sjuksköterskor påverkas av överbelastning av olika situationer där empati hade en stor påverkan. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning av empatitrötthet Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med 10 legitimerade sjuksköterskor. Resultat: Resultatet delades in i 2 huvudkategorier För trött för att bedriva omvårdnaden och Avsaknad av hanteringsstrategier att förebygga utmattning som sedan delades in i 4 underkategorier. I resultatet framkom det att sjuksköterskor uppgav att den höga belastningen, bristande resurser och utmattning påverkade omvårdnaden patienterna fick. Konklusion: Den kvalitativa studien visar att begreppet empatitrötthet hos sjuksköterskor är något som är aktuellt inom slutenvården då den höga arbetsbelastningen och dess stressfaktorer påverkar sjuksköterskors arbete, eftersträvar sjuksköterskor en drastisk förändring. / Background: Compassion fatigue occurs when nurses are exposed to challenges in care that affect their work environment. It creates a lack of space for nurses to vent their feelings about patient situations. Nurses are affected by overload of different situations where empathy had a big impact. Aim: The aim is to examine nurses’ perception of compassion fatigue Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with semi-structured interviews with 10 registered nurses. Findings: The result was divided into 2 main categories Too tired to carry out nursing and Lack of coping strategies to prevent exhaustion which were then divided into 4 subcategories. In the results, it emerged that nurses stated that the high workload, lack of resources and exhaustion affected the care the patients received. Conclusion: The qualitative study shows that the concept of compassion fatigue in nurses is something that is relevant in inpatient care, as the high workload and its stress factors affect nurses’ work, nurses strive for a drastic change.

Denna uppsats utgörs av en kvalitativ studie utförd inom den offentliga sektorn. Studien syftar till att studera hur det talas om kvinnor i chefsposition inom ramen för den offentliga sektorn. Detta har vi gjort för att synliggöra betydelsen av dagens könsneutrala organisations- och ledarskapsteorier. Med hjälp av en deduktiv ansats och baklängesarbete har teorier och frågeställningar trätt fram ur empirin, som är grundad på åtta semistrukturerade intervjuer. Genom vår studie har vi kommit fram till att den offentliga sektorns kvinnodominans baseras på tradition och föreställningar om kön och påverkar arbetsorganisationer idag. Vidare har vi kunnat se en problematik kring organisationernas arbete vad gäller jämställdhet och mångfald och vilka effekter detta får på grund av att de är kvinnodominerade. Studien har även visat vikten av relationellt ledarskap. / This paper consists of a qualitative study conducted within the public sector. The studyinvestigates how women managers are perceived in the public sector. We have done this in order to highlight the importance of today’s unisex organizational leadership theories. With the help of a deductive approach, work theories and research questions emerged from the empirical data, which is based on eight semi-structured interviews. Through our study, we have concluded that the public sector is dominated by women due to tradition and beliefs about gender and the impact of labor organizations today. Furthermore, we have been able to see the problems surrounding the work of organizations in the terms of equality and diversity, and the effects this has on the grounds that they are female-dominated industries. The study has also shown the importance of relational leadership.