Över 1 miljon arter riskerar att dö ut i världen enligt WWF (2022) och inom Sveriges gränser klassas 2249 arter som hotade enligt den svenska rödlistan (2020). Om alla arterna försvinner leder det till stora konsekvenser både för människan och andra arter i världen som idag inte är hotade. För att kunna vända den här negativa trenden är det viktigt att arterna och hotet mot dem uppmärksammas. Genom att skapa information om arterna ökas folks medvetenhet om problemet vilket i sin tur kan leda till större stöd för att lösa problemet. Informationen måste också kännas intressant och relevant för att folk ska uppmärksamma informationen. Syftet med det här arbetet har därför blivit att undersöka hur informativa bilder föreställande djur kan skapas på ett sätt som väcker målgruppens intresse och ökar deras empati till de hotade arterna. Arbetet undersöker också hur känslosamma bilder behåller sin trovärdighet och informativa förmåga riktat till en vuxen målgrupp. Med stöd i teorier som visuell retorik och färg samt användning av metoder som informationsinsamling via enkät och utprovning av bildmaterialet kunde jag komma fram till ett resultat. Arbetet gestaltades som en informationsgrafik och handlade om hotade djur i Sverige. Resultatet av arbetet indikerade på att för att kunna skapa empati till djur i bilder så är det till en fördel om de illustrerade djuren har någon likhet till oss människor, i utseende eller beteende. Att använda sig av djurfamiljer och djurungar i bilderna gör det lättare för målgruppen att relatera till djuren och skapa empati för dem. Speciellt empatisk blir det om djuren upplevs vara i en hotfull situation. Bildernas färger, ljussättning och bakgrunder kan också påverka hur mycket empati man känner till djuren. För att behålla en trovärdighet i materialet bör bildmanéret sträva efter realism och text som presenteras tillsammans med bildmaterialet kan både stärka trovärdigheten och empatin till innehållet. Slutligen så kan bilder tolkas väldigt olika av människor vilket gör det viktigt att involvera målgruppen i designprocessen för att slutresultatet ska kunna kännas empatisk och trovärdigt för en stor del av målgruppen. / More than 1 million species are at risk of extinction in the world according to WWF (2022), within Sweden's borders 2249 species are classified as endangered according to the Swedish Red List (2020). If all species disappear, it will lead to major consequences for both humans and other species in the world that are not endangered today. An important part of being able to reverse this negative trend is that the endangered species and their threats are paid attention to. More information about the species can increase people's awareness of the problem, which in turn can lead to greater support for solving the problem. Information that are spread about the species must also feel interesting and relevant for people to care. That’s why this study focus on how informative images depicting animals can be created in a way that peaks the main demographics interest and increase their empathy for the endangered species. The work also examines how emotional images can maintain their credibility and informative ability to an adult demographic. The visual work in this project is made as a infographic about endangered swedish animals.  With the support of theories from visual rhetoric and color as well as the use of methods such as surveys and interviews with the main demographic, I was able to arrive at a conclusion.  The result showed that in order to create empathy for animals in pictures, it is an advantage if the animals used have any similarities to us humans, in appearance or behavior. Using animal families and young animals in the pictures makes it easier for the target group to relate and create empathy for the animals. The empathy is increased if the animals are exposed to unnatural threats. By also exaggerating the situation the animal is in, with the use of color, lighting and backgrounds, the emphatic feeling can be increased. To maintain a credibility in the material, the illustrations should strive towards realism and text presented together with the can increase the credibility but also the empathy of the images. Finally, images can be interpreted very differently by each human individual, which means that having close contact with people from your main demographic during the design process is very important to be able to make illustrations that they will feel empathic towards.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning som belyser socialarbetarens egna erfarenheter av emotionellt arbete. Syftet var även att undersöka på vilket sätt emotioner hanteras i det klientnära arbetet och hur det påverkar socialarbetare. Den metod som användes var en översiktsstudie där 12 kvalitativa intervjustudier samlades in genom sökningar på databaserna Social Service Abstract och OneSearch. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där fyra teman identifierades vilka var emotionella påfrestningar i klientnära arbete, hantering av emotioner, emotionellt lönearbete och att visa känslor. Empirin analyserades med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv om interaktionens betydelse samt Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet visade att socialarbetare ständigt utsätts för emotionella påfrestningar samt att de tvingas använda sig av olika strategier som inkluderar att kontrollera och undantrycka sina känslor. Detta för att dels undvika att riskera sitt eget välbefinnande och dels för att det råder en känslokultur på arbetsplatsen som man förväntas förhålla sig till. Vidare visade resultatet att empati ses som en grundläggande del inom socialt arbete och att emotioner kan användas som en resurs i mötet med klienter. Slutsaten var att emotioner, som skapas i relation till klienter, har en stor påverkan på socialarbetare. Gemensamt för socialarbetarnas upplevelser var att socialt arbete är ett krävande arbete där man har en förväntan på sig att agera utifrån givna känsloregler. Detta har lett till att socialarbetarna skapat olika informella strategier för att handskas med det emotionellt påfrestande arbetet. / The purpose of this essay was to compile research that sheds light on the social worker's own experiences of emotional work. The purpose was also to investigate in what way emotions are handled in client-based work and how it affects social workers. The method used was a scoping study where 12 qualitative interview studies were collected through searches on the databases Social Service Abstract and OneSearch. A qualitative content analysis was applied where four themes were identified which were emotional stress in client-based work, managing emotions, emotional labour and showing emotions. The empiric was analyzed using Goffman's dramaturgical perspective about the significance of interaction and Hochschild's theory of emotional labour. The results showed that social workers are constantly exposed to emotional stress and that they are forced to use various strategies that include controlling and expressing their emotions. This is partly to avoid risking one's own well-being and partly because there is an emotional culture in the workplace that one is expected to relate to. Furthermore, the results showed that empathy is seen as a fundamental part of social work and that emotions can be used as a resource in meeting clients. The conclusion was that emotions, which are created in relation to clients, have a great impact on social workers. Common to the social workers' experiences was that social work is a demanding job where you have an expectation that you will act on the basis of given emotional rules. This has led to the social workers creating various informal strategies for dealing with the emotionally stressful work.

Användandet av empati i socialt arbete med barn och unga spelar en essentiell roll och beskrivs i tidigare forskning som en nyckelkomponent för att skapa meningsfulla klientrelationer. Dock finns en baksida med användandet av empati, vilket framträder i fenomen som empatitrötthet, sekundär traumatisering och utbrändhet. Forskningen på ämnet förbiser ofta socialarbetare inom HVB-verksamhet som yrkesgrupp, vilket gör att deras upplevelser inte utforskas i samma utsträckning som socialarbetare på myndighet. Denna studie syftar till att undersöka hur olika sätt att hantera empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet i det sociala arbetet med barn och ungdomar inom HVB-verksamhet, samt vilka svårigheter och möjligheter som uppstår genom användningen av empati. Studien utgår från den teoretiska modellen KASAM och dess huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer från tio stycken socialarbetare inom HVB-verksamhet. Genom tematisk analys identifierades tre huvudteman: (1) att använda och uttrycka empati i arbetet, (2) hantering av känslor i klientmöten och (3) svårigheter med att hantera empatin på ett meningsfullt sätt i klientmöten. Resultatet visar att användningen av empati påverkar känslan av sammanhang och meningsfullhet på olika sätt beroende på hur empatin används, hanteras och begripliggörs. Att skapa balans i användandet av empati ansågs centralt av samtliga respondenter. Flertalet beskrev att när de var nya i yrkesrollen saknade de förmågan att balansera och kontrollera sitt användande av empati, vilket gjorde att arbetet upplevdes mer psykiskt påfrestande. För att empati ska bidra till meningsfulla relationer och vara en resurs i klientmöten, krävs att socialarbetare kan hantera och begripliggöra sina egna känslor i mötet med klienterna. Intervjupersonerna gjorde detta genom att reflektera och ventilera med kollegor, skapa tid för en meningsfull fritid samt sätta gränser för sin empati. Dessa faktorer var avgörande för att skapa en känsla av sammanhang och samtidigt skydda mot empatitrötthet eller utbrändhet. / The use of empathy in social work with children and young people is essential and described in previous research as a key component for creating meaningful client relationships. However, there is a downside to the use of empathy, manifesting in phenomena such as compassion fatigue, secondary traumatic stress, and burnout. Research often overlooks social workers within residential care homes (HVB) as a professional group, resulting in their experiences not being explored to the same extent as those of social workers in public agencies. This study examines how different ways of managing empathy affect the sense of coherence and meaningfulness in social work with children and adolescents within HVB and the difficulties and opportunities that arise from the use of empathy. The study is based on the theoretical model of Sense of Coherence (SOC) and its main concepts: comprehensibility, manageability, and meaningfulness. The study employs a qualitative approach with semi-structured interviews from ten social workers within HVB. Through thematic analysis, three main themes were identified: (1) using and expressing empathy in work, (2) managing emotions in client meetings, and (3) difficulties in managing empathy in a meaningful way in client meetings. The results show that using empathy affects the sense of coherence and meaningfulness differently depending on how empathy is used, managed, and understood. Creating balance in their use of empathy was considered central by all respondents. Many described that when they were new to the profession, they lacked the ability to balance and control their empathy, making the work more mentally demanding. For empathy to contribute to meaningful relationships and be a resource in client meetings, social workers need to manage and understand their own emotions when interacting with clients. The respondents achieved this by reflecting and discussing with colleagues, making time for meaningful leisure activities, and setting boundaries for their empathy. These factors were crucial for creating a sense of coherence while also protecting against compassion fatigue or burnout.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll ingår ett etiskt- och personcentrerat förhållningsätt där den empatiska förmågan är betydelsefull. Empatitrötthet är ett tillstånd som innebär att empatin brister till följd av exponering för lidande och kan beskrivas som priset för att man bryr sig. Symtomen av empatitrötthet kan vara såväl psykiska som fysiska och komma att påverka individers välmående, privat- och arbetsliv. Hjälpande yrken som involverar ett stort empatiskt engagemang löper en större risk för att utveckla empatitrötthet, däribland sjuksköterskor. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av empatitrötthet.​ Metod: En allmän litteraturöversikt har genomförts baserat på tio kvalitativa artiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Cinahl Complete samt Ovid Emcare. Materialet har analyserats i fyra steg, se dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades med totalt åtta underteman. En inblick i sjuksköterskors upplevelse av bakomliggande orsaker: Den empatiska förmågan, Vårdrelationen och Arbetsförhållanden. Empatitrötthetens avtryck: Konsekvenser för sjuksköterskans privata jag och Konsekvenser för sjuksköterskans professionella jag. Sjuksköterskors upplevelse av att ta sig igenom empatitrötthet: Stöd, Hantering och Egenvård. Slutsats: Den empatiska förmågan är en förutsättning för att utveckla empatitrötthet hos sjuksköterskor som exponeras för lidande under bristande arbetsförhållanden. Tillståndet leder till att empatin brister, vilket resulterar i en emotionell avtrubbning. Empatitrötthet kan ha negativa effekter på både arbetslivet och privatlivet, samtidigt som stöd från kollegor och familj kan vara betydelsefullt. / Background: Nursing involves an ethical and patient-centred care, where empathy is significant. Compassion fatigue is a condition that involves a lack of empathy due to exposure to suffering and can be described as the cost of caring. Symptoms of compassion fatigue can be both psychological and physical and may affect individuals´ well-being, personal as well as professional lives. Helping professions that involve a high level of emphatic engagement are at a greater risk of developing compassion fatigue, including nurses. Purpose: The aim of the study was to describe nurses' experience of compassion fatigue. Method: A literature review was conducted based on ten qualitative original articles retrieved from the Pubmed, Cinahl Complete and Ovid Emcare databases. The material was analysed in four stages, see data analyses. Results: Three main themes were identified, with a total of eight associated subthemes. Insight into nurses' experiences of underlying causes: The empathic ability, Care relationship and Working conditions. The Impact of Compassion Fatigue: Consequences for the nurses’ personal self and Consequences for the nurses’ professional self. Nurses' experience of navigating through compassion fatigue: Support, Coping, and Self-care. Conclusion: The ability to empathize is a prerequisite for developing compassion fatigue among nurses who are exposed to suffering, combined with poor working conditions. Compassion fatigue leads to a lack of empathy, resolution an emotional numbness. Compassion fatigue can have negative effects on both work and personal life, while support from colleagues and family can be meaningful.

Denna studie undersöker hur skolbibliotekarier och bibliotekariestudenter ser på skönlitteraturens empatifrämjande effekter. Främst ligger fokuset på effekter på barn, unga och elever på skolor. Motivationen bakom detta arbete är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter respondenterna ser kring ämnet. Detta för att kunna ge underlag till hur man kan arbeta i framtiden för att ytterligare undersöka och främja dessa effekter. De diskuterade empatifrämjande effekterna kan verka positivt i vårt nuvarande skolklimat där det fortfarande råder diskriminering av bland annat marginaliserade grupper. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt fem personer. Resultatet tematiserades hermeneutiskt och analyserades genom en modell som bygger på transportation theory. Modellen förutsätter att läsandet kan ses som en simulering av erfarenheter vilket kan leda till starkare empati även i verkligheten. Resultatet visar att det finns både möjligheter och utmaningar med att arbeta empatifrämjande med litteratur. En stor del av problemen relaterar till att få en läsare att ta sig an materialet. Något som skiljer sig från den teoretiska bakgrundens förståelse. Detta kan peka på att man behöver fokusera på läsfrämjande arbete, behöver mer resurser och det kan vara nödvändigt att prioritera det lustfyllda läsandet. Eventuellt kan detta i längden kunna leda till empatifrämjande effekter. / This study examines how school librarians and library science students view the empathy-enhancing effects of fiction. The focus is mainly on effects on children, young people and students in schools. The motivation behind this work is to investigate what the respondents view as challenges and opportunities relating to the subject. This is done to provide a basis to further investigate and promote this effect. The empathy-promoting effects could have a positive effect in our current school climate, where there is still discrimination against, among others, marginalized groups. The study was conducted using semi-structured interviews with a total of five people. The result was gone through hermeneutically and through a model based on transportation theory. The model assumes that reading can be seen as a simulation of experiences, which can lead to stronger empathy in the real world. The results show that there are both opportunities and challenges in working with literature to promote empathy. A large part of the problems relates to getting a reader to engage with the material. This differs from the understanding in the theoretical background. This may indicate that what is needed is a focus on working to promote reading, more resources and to prioritize enjoyable reading. Possibly, this would in the long run lead to empathy-promoting effects.

Denna kvantitativa tvärsnittsstudie utforskade könsskillnader i oro för brott, med särskilt fokus på rollen av empati. Studien inkluderade 95 deltagare varav 31 var män och 63 var kvinnor. Deltagarna besvarade en enkät med självskattningsskalor för att mäta deras oro för brott samt empati. Syftet var att undersöka könsskillnader i generell oro, samt specifika typer av oro såsom undvikande beteende, oro för egen brottsutsatthet och altruistisk oro. Oro för brott analyserades genom oberoende t-tester där resultaten inte visade några könsskillnader i generell oro, undvikande beteende, oro för egen brottsutsatthet och altruistisk oro. Könsskillnader i generell oro med kontroll för empati analyserades i en ANCOVA som inte visade någon könsskillnad. Trots icke-signifikanta resultat antyder resultaten att ytterligare forskning är nödvändig för att utforska hur empati kan påverka könsskillnader i oro för brott. Resultaten indikerar en öppning för framtida studier att ytterligare utforska och förstå empatins komplexa roll i hur män och kvinnor upplever oro för brott. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse av de psykologiska mekanismerna bakom oro för brott. / This quantitative cross-sectional study explored gender differences in worry about crime, with particular focus on the role of empathy. The study included 95 participants of which 31 were men and 63 were women. The participants answered a questionnaire with self rating scales to measure their worry about crime as well as empathy. The purpose was to study gender differences in general worry, avoidant behavior, worry about own victimization, and altruistic worry. Worry about crime was analyzed through independent samples t-test where the results did not show any gender differences in general worry, avoidant behavior, worry about own victimization, and altruistic worry. Gender differences in general worry about crime controlling for empathy were analyzed by an ANCOVA, which did not show a gender difference. Despite non-significant results, the result suggests that further research is necessary to explore how empathy may influence gender differences in worry about crime. The results indicate an opening for future studies to further explore and understand the complex role of empathy in how men and women experience and react to crime. This research contributes to a deeper understanding of the psychological mechanisms behind worry about crime.

Empati samt hur man förhåller sig till andra och sig själv är en viktig faktor för gott polisarbete och kommunikation med medborgare. Den här studien har genom en webbenkät baserad på Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) och Culture Orientation Scale (COS) tillfrågat 141 polisstudenter från samtliga svenska lärosäten som bedriver polisutbildning om deras självuppskattade empati (affektiv/kognitiv) och kulturella orientering (individualism/kollektivism). Resultatet visade att majoriteten hade medelhög empati och högre kognitiv empati än affektiv empati enligt BES-A. Generellt hade polisstudenterna medelpoäng på COS. Även individualism gav medelpoäng, medan kollektivism gav höga poäng. Tvåvägs-ANOVA visade att kvinnor hade signifikant högre empati än män. / Empathy as well as how to relate to others and oneself is an important factor for good police work and communication with citizens. Through a web survey, based on the Basic Empathy Scale-Adults (BES-A) and the Culture Orientation Scale (COS), this study asked 141 police students from all Swedish universities who conduct police education about their self-perceived empathy (affective/cognitive) and cultural orientation (individualism/collectivism). The result showed that the majority had moderate empathy and higher cognitive empathy than affective empathy according to BES-A. In general, the police students had average points at COS. Individualism also gave average points, while collectivism gave high points. Two-way ANOVA showed that women had significant higher empathy than men.

Denna studies syfte är att undersöka empatins betydelse inom tre olika konstnärliga terapier. I denna studie används en hermeneutisk ansats både i metoden och i den analytiska tolkningen. Underlaget för analysen har varit tre intervjuer med tre terapeuter. Empatibegreppet beskrivs utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och dels ur ett psykodynamiskt perspektiv. Utifrån intervjuerna formades fem sammanfattande teman. 1 Det empatiska syftet. 2 Terapeuten som förebild. 3 Konstnärligt skapande. 4 Intersubjektivitet. 5 Förändringsprocess. I diskussionen problematiseras hur empatibegreppet kan användas och om behovet av att beskriva de intersubjektiva processer som är en förutsättning för empati. Den grundläggande intersubjektiva samspelsväven har nära samband med de konstnärliga interaktionsformerna som terapeuterna använder både på ett praktiskt och teoretiskt plan. / The purpose of this study is to investigate the importance of empathy in different artistic therapies. A hermeneutic approach is used in both the method and the analytical reading. The foundation for the analysis has been three interviewers with three therapists. The concept of empathy is described throw a development- psychological perspective and a psychodynamic perspective. Five summarize themes where found from the interviews. 1 The empathic purpose. 2 The therapist as a good example. 3 Artistic creativity. 4 Intersubjectivity. 5 Process of change. In the discussion the empathy-concept is being studied. How it is being used. And a need of describing intersubjective processes which is a prerequisite for empathy. The basic intersubjective interaction has a close relation to the artistic interactionforms which the therapists are using practically and theoretically.

<p>Personens egen erfarenhet samt subjekts/objektssyn och ansvarsyn har visats vara viktiga förklaringsfaktorer till empati för en annan. Den här studien undersökte huruvida empati har samband med empatisörens egna erfarenheter, tillskrivet ansvar och subjekts/objektssyn samt hur en person som blir utsatt för våld i sitt förhållande upplevs av andra. En enkätundersökning utfördes på fyra gymnasieklasser där eleverna läste en fiktiv berättelse om en kvinna som blir utsatt för våld i sitt förhållande. De besvarade frågor om deras upplevelse av kvinnan samt deras erfarenhet av våld. Resultatet av studien behandlades främst kvalitativt, men också genom statistiska analyser. Studien fann inte något samband mellan empati och tidigare erfarenhet men ett samband framträdde mellan empati och ansvarssyn samt empati och subjektssyn.</p> / <p>Research has shown that similar experience is not the only explanation for empathy. Other factors that can influence empathy are: subject/object viewing and responsibility. The focus of the present study was to investigate the relationship between (a) similar previous experience and empathy, (b) attribution of responsibility and empathy and (c) subject view and empathy. A questionnaire was handed out to four upper secondary school classes. The students were asked to read a story about a woman who was abused by her husband. They also answered questions about how they perceived the woman and about their own previous experience of violence. The results of this study are accounted for qualitatively and with statistical analyses. The study showed no association between similar experience and empathy but there was a strong correlation between responsibility, subject view and empathy.</p>

<p>This essay is about Abrahams children and its teaching method  the IE- method. The purpose of this essay is to see what four teachers who use the method in their teaching think about it. To get an idea of how these teachers are working with the IE- method, I interviewed them. What are the pros and cons, is it a good way to teach religion? In addition, I look at how the IE- method follows the Lpo94 values and goals. I want in my study to answer these questions:</p><p>1. How is the IE- method used in the classroom?</p><p>2. Is it a good way to teach religion in substance? Can you use the IE- method in other school subjects?</p><p>3. What do the teachers think about the IE- method? The pros and cons?</p><p>4. Does the IE-method meets the requirements of Lpo94? About values and goals?</p><p>5. Is this a teaching method that I could work with in my future work as a teacher?</p><p>To get the answers to my questions, I have been using the interviews in addition to observations of the IE- method in a classroom. And I've also read books and essays on the IE method. The theories I am using is Hjalmar Sunden's role theory, Ulla Holm's empathy theory and Kieran Egan theory about teaching as storytelling. I have linked together these theories with the information I have received through the interviews and my observations.</p><p>With this study, I have been able to see how much the IE-method is popular among children and teachers who use it. The advantage of this method is that it includes all three Abrahamic religions, and among the students I have observed, this has been seen as something positive. The disadvantage with the IE- method is that if we as teachers are going to use it we should know our students very well, where the stories that can become very sensitive.</p>