The diploma thesis aims to evaluate the benefits and disadvantages of the use of information and communication technologies (ICT) in the adaptation, education, and development of employees. First, the thesis will focus on the current development of personnel management in relation to the application of ICT. Furthermore, the thesis will deal with current trends related to the use of ICT in personnel management. The focus will be on ICT in the adaptation, education, and development of employees, as those are activities that are currently heavily influenced by ICT. This topic will end with an evaluation of the benefits and risks associated with the use of ICT in the activity. The thesis will also focus on the ethical aspects of the use of ICT in personnel management. The aim of the quantitative empirical survey will be to analyse the opinions of employees on ICT in adaptation, education, and development. The survey will be done in four IT organizations with more than one hundred employees based in the Czech Republic. The survey will compare the views of selected employees who joined during the COVID-19 Pandemic and employees who joined before COVID-19 Pandemic. The survey will be carried out through online questionnaires. Key words: ICT, personnel activities, employee adaptation, employee training and...

Problembakgrund: Digitaliseringen har lett till att medarbetare i en organisation inte alltid längre befinner sig på kontoret samtidigt. Det har lett till att både hybridledare och medarbetare behöver anpassa sig till detta. En avsaknad av ansikte-mot-ansikte interaktioner riskerar att påverka tilliten och dialoger negativt. Gemenskap och sociala aktiviteter blir också svårare att genomföra och förbättra. Detta blir en utmaning för medarbetarskapet och organisationen. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur hybridledare och medarbetare upplever fyra faktorer som återfinns i medarbetarskap fungerar. Genom att undersöka faktorerna kommer studien kunna bidra till en ökad förståelse över hur det fungerar att arbeta hybrid. Metod: En fallstudie med triangulering. Kvalitativ data har samlats in via fyra semistrukturerade intervjuer med hybridledare. Den kvantitativa datan har samlats in via en enkätundersökning på medarbetarna med 22 svar. Analys: Analysen visar att dialogen är en viktig faktor för att skapa möjlighet till förtroende och öppenhet, den är öppen och ärlig trots en hybrid arbetsmiljö. Studien indikerar att hybridledarna och medarbetarna har tillit till varandra men att den hybrida arbetsmiljön haft sin påverkan. Sociala aktiviteter kan anordnas, men blir svårare när samtliga ej är på kontoret. Studien påvisar att gemenskapen och samarbetet blir utmanat vid en hybrid arbetsmiljö men att trots det fungerar det. Slutsats: Denna studie fastställer att det finns goda förutsättningar för att medarbetarskapet ska rotera. Samtliga vill att den hybrida arbetsmiljön ska fungera, det är därför de också får det att fungera bra trots utmaningarna. Hybridledare och medarbetare är överens om att den hybrida arbetsmiljön har påverkat förtroendet för varandra, det gör det svårare att samarbeta. Trots det indikerar studien på att både förtroendet och gemenskapen är bra och att en öppen och ärlig dialog förs. Sociala aktiviteter blir svårare att anordna, men genomförs ändå, hybridledarna vill dock bli bättre på detta. Det föreligger en bra grund för ett etablerat medarbetarskap. / Background: Digitalization has led to employees in an organization not always being present in the office at the same time. This has required both hybrid leaders and employees to adapt. The absence of face-to-face interactions negatively affects trust and dialogues. Building collaboration and connection and engaging in social activities also becomes more challenging. This poses challenges to employee engagement and the organization. Purpose: The purpose of this study is to enhance understanding of how hybrid leaders and employees perceive four factors that are present in employee engagement. By examining these factors, the study will contribute to a greater understanding of how hybrid work functions. Method: A case study with triangulation of qualitative and quantitative research. Empirical data has been collected through 4 semi-structured interviews and a survey with 22 answers. Analysis: Analyses reveal that dialogue is an important factor in fostering trust and openness, even in a hybrid work environment. The study also indicates that there is trust among team members, but the hybrid work environment has had its impact. Social activities can be organized but become more difficult when not everyone is in the office. The study also shows that connection and collaboration are challenged in a hybrid work environment, but overall, they function well. Conclusion: The present study establishes that there are favourable conditions for employee engagement to thrive. All participants want the hybrid work environment to work, and they manage to make it work despite the challenges. All the participants agree that the hybrid work environment has affected trust among team members and made collaboration more difficult. However, the study indicates that both trust and connection are strong, and an open and honest dialogue is maintained. While social activities are more challenging to organize, they are still carried out, although hybrid leaders express a desire to improve in this area. There is a solid foundation for established employeeship.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This research investigates the impact of social identity on employee engagement with companyowned social media platforms and how employees' identification with their organization influences their willingness to engage with these platforms. Drawing on Social Identity theory (SIT), this study explores how constructs like social categorization, social identification, and social comparison shape employee behaviors on company-owned social media (CoSM). A qualitative methodology was employed, involving 15 semi-structured interviews with employees from Northvolt, a Swedish battery manufacturer. Participants ranged from Quality Control Associates to Team Leaders, providing a comprehensive view across different roles within the company. Data was analyzed using thematic analysis to identify patterns and insights relevant to the research questions. Findings indicate that social identity significantly influences employee engagement on CoSM through themes such as Professionalism and Representation, Sense of Belonging and Unity, In-group Favoritism and Fairness, and Shared Values and Mission Alignment. Employees align their social media activities with professional and company values, contributing to a sense of belonging and unity while navigating the dynamics of in-group favoritism and shared organizational values. The study also reveals that employees' identification with their organization affects their willingness to engage with CoSM platforms, driven by themes such as Commitment to Organizational Goals, Influence of Leadership Actions, Job Satisfaction and Loyalty, and Personal Values and Organizational Fit. Engagement on CoSM reflects and reinforces commitment to organizational goals, influenced by leadership behaviors and aligned with personal values and organizational mission. The research highlights the practical implications of using CoSM for enhancing employee engagement, suggesting that organizations can leverage these platforms to foster a cohesive and committed workforce. Theoretical implications emphasize the role of SIT in understanding digital interactions within organizational contexts. Limitations include the focus on a single organization and the qualitative nature of the study, suggesting avenues for future research to explore diverse organizational settings and quantitative analyses. / Denna forskning undersöker effekten av social identitet på anställdas engagemang med företagsägda sociala medieplattformar och hur anställdas identifiering med sin organisation påverkar deras vilja att engagera sig i dessa plattformar. Med utgångspunkt i teorin om social identitet undersöker denna studie hur konstruktioner som social kategorisering, social identifikation och social jämförelse formar anställdas beteenden på CoSM. En kvalitativ metod användes, 15 semistrukturerade intervjuer med anställda från Northvolt, en svensk batteritillverkare. Deltagarna var allt från kvalitetskontrollmedarbetare till teamledare, vilket gav en heltäckande bild av olika roller inom företaget. Data analyserades med hjälp av tematisk analys för att identifiera mönster och insikter som är relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att social identitet i hög grad påverkar medarbetarnas engagemang på CoSM genom teman som Professionalism och representation, känsla av tillhörighet och enighet, favorisering och rättvisa inom gruppen samt gemensamma värderingar och uppdragsanpassning. Anställda anpassar sina aktiviteter i sociala medier till professionella värderingar och företagsvärderingar, vilket bidrar till en känsla av tillhörighet och enighet samtidigt som de navigerar i dynamiken i gruppfavorisering och delade organisatoriska värderingar. Studien visar också att medarbetarnas identifikation med sin organisation påverkar deras vilja att engagera sig med CoSM-plattformar, som drivs av teman som engagemang för organisatoriska mål, inflytande av ledarskapshandlingar, arbetstillfredsställelse och lojalitet samt personliga värderingar och organisatorisk passform. Engagemang i CoSM återspeglar och förstärker engagemanget för organisatoriska mål, influerat av ledarskapsbeteenden och i linje med personliga värderingar och organisationens uppdrag. Forskningen belyser de praktiska konsekvenserna av att använda CoSM för att öka medarbetarnas engagemang, vilket tyder på att organisationer kan utnyttja dessa plattformar för att främja en sammanhållen och engagerad arbetsstyrka. Teoretiska implikationer betonar SIT:s roll för att förstå digitala interaktioner inom organisatoriska sammanhang. Begränsningar inkluderar fokus på en enda organisation och studiens kvalitativa karaktär, vilket föreslår vägar för framtida forskning för att utforska olika organisatoriska inställningar och kvantitativa analyser

While some individuals experience their work as meaningful, others, with the same job, do not. The purpose of this dissertation is to answer the following question: Why do different individuals, with the same job, view the meaningfulness of their work in conflicting ways? I draw on terror management theory and generativity theory to answer this question by testing the relationship between death awareness and meaningful work. The bulk of academic work concerning meaningful work focuses on its outcomes and few scholars have explained the antecedents of meaningful work. This study aims to extend empirical work of the relationship between death awareness and meaningful.

To achieve high results, an enterprise must implement well-being programs that imply an integrated approach to the employee and his professional activities. People do not tend to leave a company that cares about their personal well-being, values their time and creates comfortable working conditions. The purpose of the master's thesis is to study the theoretical foundations of managing the well-being of the organization's personnel, developing a conceptual model of well-being in the workplace and tools for assessing indicators of engagement, loyalty, job satisfaction, conducting a pilot study of the level of staff well-being and developing practical recommendations for increasing the level of well-being of the personnel of the enterprise under study. The scientific novelty lies in the creation of a new approach to assessing the level of personnel well-being and in the development of practical recommendations for creating a system of well-being for the organization’s personnel, aimed at achieving the goals of long-term sustainable development. / Для достижения высоких результатов предприятие должно внедрять программы благополучия, подразумевающие комплексный подход к сотруднику и его профессиональной деятельности. Люди не стремятся покидать предприятие, которое заботится о их личном благополучии, ценит их время и создает комфортные условия для работы. Цель магистерской диссертации заключается в изучении теоретических основ управления благополучием персонала организации, разработке концептуальной модели благополучия на рабочем месте и инструментария оценки индикаторов вовлеченности, лояльности, удовлетворенности трудом, проведении пилотного исследования уровня благополучия персонала и разработке практических рекомендаций по повышению уровня благополучия персонала исследуемого предприятия. Научная новизна заключается в создании нового подхода к оценке уровня благополучия персонала и в разработке практических рекомендаций по формированию системы благополучия персонала организации, направленной на достижение целей долгосрочного стабильного развития.