Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.

No description available.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som främjar lugn och reflektion. Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster. Hur väl tänker vi egentligen igenom våra val? Genom intervjuer med politiker och andra beslutsfattare kom jag fram till att många människor sällan eller aldrig ger sig utrymme till eftertanke på sin arbetsplats. Detta sker istället i utomhusmiljö, ofta i kombination med någon form av fysisk aktivitet. Våra sinnesintryck blir mer och mer enformiga och torftiga och vi kommer alltmer sällan i fysisk kontakt med naturliga element. Kan vi inte se oss själva som en del av det naturliga kretsloppet kan vi inte heller agera därefter. Jag har därför arbetat med känselsinnet och har i min formgivning fokuserat på det taktila och haptiska och hur det spelar med synsinnet. I en mötesmiljö som erbjuder naturliga, framför allt taktila sinnesintryck hoppas jag kunna erbjuda en lugn och meditativ sinnesstämning. Förhoppningsvis kan denna sinnesstämning leda till bättre genomtänkta beslut.

Syftet med denna studien är att identifiera vad som kan utgöra utvecklingshinder för elever, studerande på Estetiska programmet med musikinrikting, att uppnå godkända betyg i sina instrumentkurser. I studien identifieras flera orsaker till utvecklingshinder och dessa kategoriseras i resultatet som: diagnostiserade inlärningssvårigheter, undervisningens struktur och anpassning, ämnessyn, elevens livssituation, förkunskapers betydelse, förståelse av kunskapskrav och slutligen motivation och ambition. En samtalsgrupp bestående av instrumentallärare med erfarenhet av ovan nämnda elevdemografi användes vid informationsinsamlingen. Resultatet av studien visar på ett brett spektrum av orsaker som kan utgöra grund för utvecklingshinder. Studien visar även på att undervisningssituationen påverkas olika utifrån vilket hinder som upplevts.

I denna litteraturstudie sammanställs forskning om hur estetiska uttrycksformer i form av bild och drama kan bidra till utvecklingen av elevers läsförmåga. Samt att sammanställa vilken betydelse bild och drama har för läsförmågan. De systematiska sökningarna resulterade i sex artiklar som analyserades till fyra kategorier: ”ökad motivation hos eleverna”, ”ökad förståelse av innehållet”, ”skapa en trygghet att dela med sig” och ”upplevelse av litteraturen”. Resultatet visar att dessa kategorier har en positiv påverkan på elevers läsförmåga. Dock hamnar diskussion, konklusion och implikation i att vidare forskning krävs för att säkerställa hur stor denna effekt är. Fler forskningsstudier anser vi behövliga eftersom tendenserna i studien visar en möjlighet för eleverna att förbättra sina skolresultat.

InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.

The work refers to taking the pulse of aesthetic learning processes in preschool. What is defined as aesthetic learning processes? How much influence teachers' subject knowledge staging of aesthetic learning processes in preschool? Do the aesthetic learning processes mean that the body is seen as the main tool and starting point for all knowledge creation? By use of literature review, questionnaire and interview methods examined this closely. The survey shows that there is a certain imbalance in the teachers' subject knowledge connected to aesthetic expression. The art subject can be seen to have a head start when it comes to staging aesthetic learning processes in preschool.

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven. / <p>bild</p>

Drama är ett brett begrepp vilket gör att det kan tolkas olika och därmed få olika innebörder beroende på vem som tillfrågas. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet drama som en metod för att stimulera barns lärande. Intresset var också att undersöka om det fanns skillnader mellan förskollärares definitioner av begreppet drama som kunde bero på när de tog sin förskollärarexamen. En tänkbar hypotes när studien påbörjades var att mängden utbildning av drama som förskollärare fick med sig från sin förskollärarutbildning skulle variera. Det skulle påverka hur de definierade begreppet drama. För att få information användes intervjuer som metod och det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av drama i sina verksamheter för olika syften samt att begreppet drama och lek står nära varandra. Studiens slutsats visar att förskollärarna har teoretiska kunskaper om hur de kan använda drama. De eftersträvar mer utbildning kring hur drama kan användas praktiskt för att på ett lekfullt och lustfullt sätt stimulera barns lärande. Samtliga förskollärare har under sin förskollärarutbildning likvärdigt med utbildning om drama. Det som skilde sig mellan deras definitioner av begreppet drama var hur de betonade lärandebegreppet i samband med att använda drama.

BakgrundDetta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter och tankar om estetiska lärprocesser i den pedagogiska verksamheten. Av litteratur, forskning och teorier framkommer det att estetiska lärprocesser är av stor vikt i barnets utveckling. Det är inte bara det sinnliga och lustfyllda som tas upp, utan även läran om sig själv, empati, demokrati och delaktighet. Estetiska lärprocesser anses vara ett bra verktyg för att få kunskap om andra ämnen.SyfteSyftet med studien är att undersöka och beskriva några förskollärares tankar och erfarenheter av att arbeta med estetiska lärprocesser i förskolan.MetodUtifrån undersökningens syfte och frågeställningar användes kvalitativ metod och intervjuer med förskollärare. Det var för att ta del av förskollärarnas erfarenheter och hur de resonerar kring estetiska lärprocesser. Intervjufrågor sammanställdes innan intervjuprocesserna. Åtta stycken intervjuer gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner.ResultatUndersökningen visar att förskollärarna anser att estetiska lärprocesser är något positivt och ett bra verktyg i verksamheten. Genom estetiska lärprocesser framhäver de att alla barn får möjlighet att utrycka sig på sitt eget sätt. Barnet får uppleva glädje i ett utvecklande och lustfyllt lärande. Förskollärarna belyser att processen är viktigare än resultatet och att utforskandet är en stor del av estetiska lärprocesser. Mer kunskap inom olika områden som berör estetik önskar förskollärarna, då de känner att de kan få en möjlighet att utveckla verksamheten. Förskollärarna uppger tydligt att stora barngrupper och få förskollärare utgör ett hinder att utföra estetiska lärprocesser.