Den här studien handlar om hur lärare på gymnasiet talar om hur de använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning och på vilket sätt det bidrar till att bredda förståelsen av kunskapsstoffet hos eleven. Studien har genomförts på en gymnasieskola i Stockholm med drygt nio hundra elever där undervisande lärare i gymnasiegemensamma ämnen diskuterat och utbytt erfarenheter kring estetiska lärprocesser i sin undervisning. Empirin utgörs av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp som tog karaktären av ett samtal. Sammansättningen av fokusgruppen grundar sig på att informanterna bildar ett arbetslag som består av olika ämneslärare. De representerar samtliga ämnesgemensamma kurser på ett teoretiskt högskoleförberedande program och arbetar i ett av skolans utbildningsprogram. Materialet har bearbetats genom diskursteori och socialkonstruktionistisk teori. Det transkriberade samtalet och lärarnas beskrivningar av hur de arbetar med estetiska lärprocesser i undervisningen inom olika teoretiska ämnen har analyserats genom diskursanalytiska verktyg. I studien framgår att estetiska lärprocesser används inom samtliga teoretiska kurser på den gymnasieskola där undersökningen gjorts. Dessa används i undervisningen för att bidra till att öka förståelsen och motivationen hos eleverna. Till exempel används det som pedagogiskt verktyg för att förklara komplexa sammanhang och fakta. Utifrån undersökningen går att se att läroplanens intensioner om det reformerade kunskapsbegreppet genom de fyra f:en uppfylls genom att estetiska lärprocesser används som ett sätt för eleven att få möjlighet att visa sina kunskaper på en förtrogenhetsnivå. En annan effekt av estetisk lärprocess som framkommit är att samverkan kan ske genom att andra elever och lärare kan ta del av materialet i till exempel en film och på så sätt sprids kunskapen genom att eleverna interagerar och lär av varandra. Att kalla lärprocessen ”estetisk” har lett till tolkningsproblem och associationer till estetik, bilder och bildkonst. Den vetenskapliga aspekten i en estetisk lärprocess och tydliga likhet med naturvetenskapliga lärprocesser har lyfts och påvisats. Genom studiens genomförande har begreppet medvetandegjorts för informanterna där det visat sig att många arbetar med estetisk lärprocess som en naturlig del i undervisningen.

Denna studie syftar till att undersöka förekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svensklärares undervisningsmaterial. Syftet är också att se i hur stor utsträckning som det estetiska förekommer i relation till det som i uppsatsen benämns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen också undersöka hur det estetiska skrivs fram och vilket värde det ges. Studien tar utgångspunkt från John Deweys reformpedagogig, Gardners åtta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Undersökningen diskuteras utifrån forskning som visar på kreativitetens och estetikens betydelse för inlärning i ljuset av forskning som talar om skolans träningslogik och uppgiftskultur. Textanalys används som metodansats där 34 texter från lektion.se analyserats. Texterna är uppladdade av svensklärare från hela Sverige och behandlar svenskämnet inom gymnasieskolan. Undersökningen visar att estetiska uttrycksformer inte är vanligt förekommande i det undersökta materialet där 3 av totalt 34 texter på något sätt uppmanar till estetiskt skapande. Resultatet visar också hur de språkliga och logisk-matematiska intelligenserna dominerar materialet som till större del utgörs av skriftliga uppgifter vilka genom analys visat sig befästa tankar om skolan som en uppgiftskultur präglad av en träningslogik.

<p>Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU</p>

No description available.

Det här examensarbetet handlar om hur elever under ett begränsat projekt uppfattar hur det är att arbeta med estetiska lärprocesser. Tillsammans med en KME- lärare planerade jag ett projekt om Vasatiden som pågick i fem veckor i en skola. Jag valde att studera lärprocesserna i elevernas arbeten under lektionstillfällen och med hjälp av film från lektioner. Mina observationer antecknades löpande i dagboksform och när projektet avslutats fick eleverna anonymt svara på en enkät om hur de hade upplevt arbetet, om de märkt skillnad i arbetssättet och om de uppfattat att klassrumsklimatet hade påverkats. Under arbetets gång hade jag förhoppningar om att eleverna skulle uppleva och uppfatta skillnader i arbetssättet i projektet mot hur de vanligtvis arbetade i skolan. Ett fåtal elever kommenterade detta under projektets gång och menade då att detta arbetssätt var roligare, men att de hade svårt att ge en konkret förklaring till vad det var i arbetet som var roligare. Inte heller när jag sammanställde svaren från enkäten kunde jag få fram några konkreta svar på mina frågor. Eleverna uppskattade att få söka information själva, några elever nämnde att sammarbetet hade varit det bästa medan andra menade att det var vid själva tillverkningen som den stora skillnaden mot hur de var vana att arbeta. De jag kunde se var att majoriteten av eleverna verkade ha uppskattat vårt projekt. I efterhand kan jag se att intervju istället för enkät troligtvis hade kunnat ge mig mer information till min undersökning.

Syftet med vår undersökning är att ta fasta på hur lärare förhåller sig till estetiskauttrycksformer i sin undervisning. Våra intentioner är att undersöka vilken inställningverksamma lärare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhåller sig till olikauttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hurlärarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuermed fyra lärare. Vår slutsats är att alla medverkande lärare har visionen och viljan attintegrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristandekunskap om estetiska uttrycksformer begränsar fantasin. Och att begränsningarna egentligenär ett försvar för varför lärarna inte arbetar integrerat med estetiska uttrycksformer och övrigundervisning, när det egentligen handlar om olust och rädsla för det okända.

Sammanfattning Inledning Yngre barn utforskar sin omvärld med hjälp av sina sinnen. Förskollärarna behöver i det här sammanhanget goda kunskaper när det gäller barns utveckling av sinnena samt känna sig trygga i att arbeta med estetiska lärprocesser och på så sätt uppfylla målen i läroplanen förförskolan (Vikingsen, 2020, ss.240–242). Syfte Syftet med vår studie är att lyfta fram förskollärares syn på estetiska lärprocesser i förskolan och hur dessa möjliggörs. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som förskollärarna skapar för barnen och betydelsen av förskollärares egen roll i arbetet och planeringen av de estetiska lärprocesserna. Metod I vår kvalitativa studie har vi använt oss av intervju som forskningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för förskollärares egna upplevelser och uppfattningar av estetiken som ämne. Resultat Vårt resultat visar på att förskollärarna i vår studie ser estetiska uttrycksformer som en viktig och positiv del i barns utbildning. De anser att estetiska uttrycksformer erbjuder barnen ett varierat och lustfyllt arbetssätt där barnen får vara mer praktiska. Flertalet av de intervjuade förskollärarna uttrycker dock en osäkerhet i sin egen pedagogiska roll och de önskar ytterligare fortbildning inom estetiskt material och i ämnet estetik för att öka sina kunskaper. Valet av estetisk undervisning i de dagliga pedagogiska aktiviteterna påverkas av förskollärarnas egna intresse och även okunskap då vissa ibland helt väljer bort att undervisa i exempelvis drama på grund av sin osäkerhet. Vanligt förekommande visade vår studie på att estetiken används som ett ämne för att uppnå resultat i andra ämnen, de vill säga att estetiken i sig inte blir målet i undervisningen.

I denna systematiska forskningssammanställning lyfts estetiska uttrycksformer i relation till Barnkonventionen artikel 13 och 31 samt Lpfö 18. Problematisering sker kring formuleringeni Lpfö 18 om att estetik ska vara både metod och innehåll i förskolan och komplexiteten det innebär för förskollärares uppdrag. Syftet är att skapa en översikt över ett urval av aktuellforskning från 2017 till 2022, som beskriver aktiviteter med estetiska uttrycksformer iförskolan och dess möjliga inverkningar för barns utveckling och lärande. Frågeställningar: • Vilka aktiviteter beskrivs där estetiska uttrycksformer ingår? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande inom estetiska ämnen? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande i andra ämnen än estetiska? En sökprocess resulterade i sjutton inkluderade artiklar. Den systematiska arbetsprocessen redovisas transparent och den egna forskarrollen diskuteras. Lindströms modell för estetiskt lärande används som ett analysverktyg för att skapa förståelse för inom estetiskt och utom estetiskt lärande. I resultatet beskrivs aktiviteterna med estetiska uttrycksformer i kategorierna bild och form, musik, drama samt kombinationer av varierade estetiska uttrycksformer. Resultatet visar inomestetisk inverkan till följd av aktiviteterna på områdena estetiska kompetenser, skapandeprocesser, estetiska transformationer, samt estetisk agency. Utomestetisk inverkanför barnen i resultatet finns på ämnesområdena matematik, naturvetenskap, digital teknik samt språk och kommunikation. Inverkan visas även inom problemlösning och kognitiva förmågor, personlig och social utveckling samt empati och agency. Aktiviteternas utformning diskuteras där kvalitetshöjande faktorer för undervisningen är multimodalitet och ett rikt utbud av varierat estetiskt innehåll. Samarbete med vårdnadshavare, konstnärer och konstinstitutioner lyfts. Inverkningar på barnen sätts i relation till Lindströms lärandeformer om, i, med och genom samt Barnkonventionen och Lpfö 18. Mest effektivt för att uppnå resultat inom alla fyra lärandeformer i den estetiska undervisningen är samarbete med konstinstitutioner. Samarbete med konstnärer innebär en möjlighet att uppnå högre kvalitet på det inom estetiska lärandet. Resultat och diskussion sätts i relation till förskollärares yrkesroll där balans mellan estetiska uttrycksformer som metod och innehåll framstår som en komplex del av uppdraget. Genom att ta stöd av Lindströmsmodell i undervisningsplaneringen synliggörs lärandemöjligheterna vilket främjar möjligheterna att uppnå balans mellan metod och innehåll.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av estetiska lärprocesser samt deras arbete med det i förskolans verksamhet. Denna kvalitativa studie har utgått från en fenomenografisk ansats samt utvecklingspedagogik som teoretisk utgångspunkt. Metoden för datainsamling har varit semistrukturerade intervjuer vilka har genomförts med tio förskollärare som arbetat på åtta olika förskolor från södra till västra Sverige. Resultatet visade att förskollärare uppfattar att estetiska ämnen har en central roll i förskolan och handlar om att ge barn möjlighet att få uttrycka sig på olika sätt. Förskollärarna beskriver att barnen behöver få erfara en variation av olika estetiska ämnen och innehållet i undervisningeni form av material, tekniker samt olika stilar. Förskollärarna nämner även att deras förhållningssätt i undervisningen av estetiska uttrycksformer har en betydande roll. Vår slutsats är att förskollärarna arbetar med de estetiska uttrycksformerna i förskolan och är medvetna om vikten av estetik i barns undervisning. Arbetet med de estetiska ämnena kan variera beroende på förskollärarnas tidigare erfarenheter och intresse.

I vårt uppsatsarbete utgick vi från den sociokulturella teorin och vårt syfte med att synliggöra eventuella samband mellan barns utveckling och lärande i relation till olika estetiska aktiviteter, även kallat “estetiska lärprocesser”, samt till de metoder som förskolepersonalen använder sig av och i vilka situationer dessa används. Tidigare forskning har pekat på hur de olika formerna av estetiska uttryckssätt är essentiella för barns olika områden av inlärning och utveckling. Genom en webbaserad enkätundersökning nådde vi ut till förskollärare som själva hade ett intresse för de estetiska ämnena, vilket påverkade deras svar på så sätt att de beskriver ett mer estetiskt tolkande av läroplanen och dess mål. Vi upptäckte i arbetet med analysen av vår data att variationen på utbudet av de estetiska aktiviteterna som barnen fick möjlighet att uppleva spelade en roll i vad de fick möjlighet att lära sig och utvecklas inom. Vidare kunde vi även se att pedagogernas eget intresse påverkade hur utbudet för barnen såg ut och vilka verktyg barnen fick.