Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en pedagog verksam i förskolan. Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte. Med utgångspunkt i det egna skapandet och i interaktion med andra, estetiskt såväl som verbalt, får barnen intryck och lust kan skapas till uttryck och kommunikation på andraspråket.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ”praktiskt-estetiskt” ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning. / The purpose of this study is to investigate the contact areas between the school subjects Swedish and Art and to highlight aspects of the school subjects that will strengthen and complement each other. I started from the hypothesis that one regard the school subject Swedish as a "practical-aesthetic" subject and the school subject Art as a communicative language subject. How can one work subject integrated with the subjects of Swedish and Art? And how can that kind of education be understood in relation to aesthetic learning? Six teachers, three Swedish teachers and three Art teachers, are interviewed about their thoughts on these concepts and aspects of the subjects and they may tell you how they work with them in their teaching.

No description available.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3. Under aktionen användes observationer och samtal med barn, vårdnadshavare och fritidspedagoger. Dessa dokumenterades genom fältanteckningar/loggbok och till viss del fotografier och ljudupptagningar. Resultatet av delstudie I visar tendenser på att det finns en betydande skillnad mellan reproducerat och kreativt skapande, och aktionen fokuserades därmed till kreativt skapande. Resultatet av delstudie II visar att barnen under aktionen använt sig av samtliga studerade förmågor. Framtydande i både delstudie I och II är att stor betydelse ges åt pedagogernas förhållningssätt och aktivitetens utformning. Även andra ramfaktorer, och pedagogernas förmåga att hantera dessa, anses kunna ha en betydande effekt på resultatet.

Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan. Resultatet problematiseras utifrån tidigare forskning och visar också att innebörden i begreppet estetiska lärprocesser är diffust och att tolkningen av begreppet omfattar både en modest och radikal syn på estetiken.Studien visar också ett antal viktiga faktorer för att möjliggöra en fortsatt utveckling i arbetet med att integrera estetiska lärprocesser i skolan. Dessa faktorer är ämnesövergripande arbete, tydliga målformuleringar utifrån lärandeperspektiv och tid för att planera och organisera arbetet. Dessutom ger nationellt initierade satsningar som Skapande skola ekonomiska förutsättningar i utvecklingsarbetet.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen. Resultatet visar också att lärarna även använder lära OM, I och GENOM estetik. Lärarna anser också att estetik är nödvändig för att det befäster den abstrakta kunskapen bättre eftersom lärandet blir konkret med hjälp av de estetiska ämnena bild, musik, drama och skapande.

The purpose of this thesis is to investigate how teachers perceive that they work with science in preschool through aesthetic learning processes as tools both in the indoor and outdoor environment and make visible what the educators' underlying beliefs are that affect how they perceive aesthetic learning processes as tools used to deepen children's understanding of different scientific phenomena. This is an interview study using the phenomenographic approach as a means and method to make visible and report on teachers' views on how aesthetic learning processes can be used to extend preschool children's learning about science. The results are analyzed and discussed based on John Dewey's theoretical ideas about children's learning, aesthetics and science. The study clearly shows that teachers' views on aesthetic learning processes and how they can be used in the work whit science is very divided and in some cases unreflective. The most striking results are that teachers often are unaware that they make use of aesthetic learning processes because they have a more limited view of what it is than we have in the paper. All informants have science as a core subject. Their focus of the activity is located at the showing and visualizeing of scientific phenomena and some of them express that they submit the aesthetic learning processes to their colleagues or that they collaborate with someone who has training in some art form. During these collaborations the educators are responsible of their respective subjects, and rarely have deeper knowledge about the other topic.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om ämnesintegrering mellan estetiska och teoretiska ämnen i grundskolan. Forskningsfrågan är: På vilka sätt använder lärarna estetiska lärprocesser i ämnesövergripande undervisning? med delfrågeställningen: Vad har lärarna för uppfattning om vad estetiska lärprocesser är? Datamaterialet utgörs av intervjuer med sex stycken lärare som undervisar i årskurs 4–6 om deras syn på innebörden av estetiska lärprocesser samt erfarenheter och arbetssätt i deras undervisning. I resultatet presenteras lärarnas syn på ämnesintegrering, möjligheter och hinder samt vad arbetet med estetiska ämnen utvecklar för viktiga kunskaper och färdigheter hos eleverna. Arbetets slutsatser är att estetiska lärprocesser inte används tillräckligt i undervisningen och att när det görs sker det oreflekterat. Lärarna saknar även stöd i form av till exempel fortbildning i området och från verksamheten för att använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare ser på estetikens betydelse för barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass. För att få svar på syftet skapades tre frågeställningar: Hur tänker lärarna kring estetik i sitt arbete med barnen? Hur ser lärarna på sitt arbete med barnen i övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad anser lärarna är angeläget med att använda estetik i övergången mellan förskola och förskoleklass? Utifrån frågeställningarna formulerades  sju öppna intervjufrågor (se intervjuguide, bilaga B). Dessa intervjufrågor ställdes till fyra verksamma lärare i både förskola och förskoleklass. Undersökningsinstrumentet som användes var semistrukturerade personliga intervjuer.  Ett av resultaten i denna studie visar hur estetik omedvetet eller medvetet används i övergången mellan förskola och förskoleklass för att göra övergången så mjuk som möjligt och för att barnen ska känna sig hemma och trygga i den nya miljön. Ett annat resultat visar hur estetik kan öka barnens självkänsla och självförtroende och hur tidsbrist är en stor utmaning för lärarna med arbetet med estetik i övergång.

Syftet med denna studie är att undersöka en lärares syn på estetiska uttryckssätt som undervisningsmetod i matematiken och hur metoderna tillämpas i praktiken. Vidare studeras elevperspektivet på estetiska uttryckssätt och jämförs med lärarperspektivet. Studien utförs i en årskurs 4, i vilken matematiklektioner observeras och kvalitativa intervjuer genomförs med läraren samt några elever. Vidare elevperspektiv kompletteras med elevenkäter som hela klassen besvarar. Resultatet av studien visar att läraren anser att det är viktigt för eleverna att vara med i en aktiv lärprocess där de är kreativa och sätta ord på sina kunskaper med alla sinnen. Majoriteten av eleverna anser att estetiska uttryckssätt är roligt och att kunskapen lagras i minnet. Slutsatsen är att läraren och eleverna har en hel del gemensamma uppfattningar om att estetiska uttryckssätt är tidskrävande, men att de bidrar till ett lustfyllt och meningsfullt lärande i vilken eleverna ges möjlighet att lära på ett djupare plan.