Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den multimodala och socialsemiotiska teoribildningen undersöka några svensklärares uppfattningar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion i grundskolans svenskämne. Tidigare forskning visar på en mångfasetterad funktion som till stor del är avhängig tolkningen av centrala begrepp såsom lärande, text och literacy, samt synen på svenskämnet och dess syfte. Bland annat beskrivs funktionen som en ökad möjlighet till inkludering och delaktighet, en bredare och lättframkomligare väg in i skriftspråket och ett sätt att bättre möta samhällets förändrade kommunikationsmönster. Samtidigt urskiljs utmaningar i form av ämnesrelaterade traditioner, höga krav på multimodal kompetens samt bristande stöd för lärares bedömning. Med en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta svensklärare. Materialet har sedan analyserats och utifrån mönster och teman i lärarnas utsagor har det tydligast framträdande innehållet kategoriserats. Resultatet visar att lärarna huvudsakligen talar om de estetiska uttrycksformernas didaktiska funktion inom ramen för grundskolans svenskämne som ett sätt att främja inkludering och delaktighet, att komplettera och förstärka verbalspråket, att förbereda brett inför framtida vägval samt att möta samhällets olika kommunikationsformer. Lärarens person, erfarenheter av och intresse för estetiska uttrycksformer har tillsammans med den subjektiva tolkningen av kursplanens innehåll visat sig kunna utgöra såväl möjligheter som svårigheter för att integrera estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen. Även ämnesövergripande arbete har av lärarna lyfts fram som både en möjlighet och en svårighet.

No description available.

Estetiska lärprocesser ska enligt läroplanen finnas med i grundskolans utbildning. Det finns olika typer av estetiska lärprocesser, exempelvis musik och dans. Däremot fokuserar denna studie enbart på drama och bild. Drama och bilds ändamål är att användas i skolans verksamhet för att alla är olika och även lär på olika sätt. Naturkunskap innehåller abstrakta ämnen där estetiska lärprocesser kan fungera som ett komplement för att fånga elevernas intresse. I den generella forskningenhar det visat sig att mötet mellan det konkreta och abstrakta är en viktig del för att öka elevernas problemlösningsförmåga samt kritiska tänkande. Både språkutvecklingen och det motoriska hos barnet har visat sig öka när estetiska lärprocesser har använts i undervisningen. Det framkom tydligt under arbetets gång att forskning inom området estetiska lärprocesser kopplat till naturkunskap var bristfällig. Syftet med denna litteraturstudie är att få syn på de utmaningar och möjligheter som forskningen beskriver med att arbeta med estetiska lärprocesser i NO-undervisningen. Materialet i litteraturstudien är inhämtad från forskningsbaserade artiklar. Utifrån sökande i olika databaser hittades artiklar inriktade till vårt område främst i databasen Education Resources Information Center (ERIC). Resultatet utifrån artiklarna sammanställs och indikerar i att drama och bild gynnar elevernas förståelse förde naturorienterande ämnena på flera olika sätt. Möjligheter synliggörs för positiv påverkan på elevers motivation, engagemang samt attityd gentemot ämnet när drama och bild nyttjas som komplement i NO-undervisningen. Däremot påvisas även utmaningar med estetiska lärprocesser, såsom lärarens ledarstil, klassrumsmiljön och resurser. Lärarens engagemang och kunskap inom naturkunskap och de estetiska lärprocesserna spelar även en viktig roll för elevernas fortsatta intresse och förståelse för naturkunskap.

Utgångspunkten för detta arbete är mitt intresse för hur vi kan uppmärksamma erfarenheter som så att säga ”sitter i kroppen” så att vi kan reflektera kring dem och därigenom utveckla och fördjupa kunskap. I undersökningen behandlas frågeställningen; Vilken betydelse kan performativa arbetssätt med fokus på sinnliga erfarenheter ha i arbetet med avbildande bildframställningar för elever i grundskolan? Detta har undersökts genom ett bildpedagogiskt experiment samt intervjuer som ett led i att utveckla bilddidaktiska arbetssätt. Studien motiveras utifrån en fenomenologisk kunskapssyn där den reflekterade erfarenheten ses som en förutsättning för kunskap. Den performativa delen av experimentet då uppmärksamhet riktades till sinnliga erfarenheter tycks inte på ett avgörande sätt ha underlättat avbildandet rent tekniskt utifrån min tolkning av gestaltningar och samtal. Istället verkar den ha belyst ett subjektivt perspektiv som visade sig i deras gestaltningar. När deltagarna uppmärksammar och reflekterar över den subjektiva upplevelsen och lyckas gestalta den med, visar sig ett uttryck av närvaro även om bilden rent tekniskt är enkelt gjord. En sinnlig dimension blir synlig och bilderna berättar något om hur det kan upplevas att vara i en viss situation. Detta är en viktig aspekt i estetiska lärprocesser. Ett par av deltagarna tycks ha reflekterat en del kring erfarenheterna i själva görandet men min uppfattning är att det generellt var så att reflektionerna gjordes i intervjusamtalet efter experimentet. Då satte deltagarna ord på upplevelsen och kunde därmed resonera kring skillnader i sina gestaltningar. Detta pekar på vikten av att göra lärprocessen synlig genom reflektion för att kunskap ska omvandlas kvalitativt.

Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika. / The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.

Syftet med denna studie är att belysa hur samtalet om estetiska lärprocesser i fritidshemmet förs i pedagogiska tidskrifter. Tidskrifterna som studien utgår från är Tidningen grundskolan, Pedagogiska magasinet, Skolvärlden, Lärarnas tidning och Fritidspedagogik. Studien undersöker vilken syn på estetiska lärprocesser som kommer till uttryck i tidskrifterna och vad som lyfts fram som påverkansfaktorer i arbetet med estetiska lärprocesser i fritidshemmet. Metoden som använts i denna kvalitativa studie är en kombination av kvalitativ textanalys och tematisk analys.  Begreppet estetiska lärprocesser etablerades i Sverige till följd av behovet att introducera fler estetiska ämnen i skolan. Estetiska lärprocesser är en lärprocess där de estetiska uttrycken ligger till grund för något nytt och skapar en helhet. Helheten består av att vi får inhämta kunskap genom alla sinnen vilket skapar en meningsfull inlärningsprocess. Det framkom i resultatet att samspelet mellan teori och praktik är av stor vikt. Samspelet leder till att skapa och upprätthålla kunskaper. I studien framkom det att lärares perspektiv på elevernas lärande och estetiska lärprocesser hade stor betydelse för att inkludera eleverna i undervisningen. Resultatet visar att elever som inkluderas i undervisningen motiveras till mer lärande och skapar meningsfullhet. Vår slutsats är att motivation och samarbete är grunden för ett lärande.

Syftet med studien var att testa en metod inspirerad av metoden Talk for Writing, i studien benämnd imitationsmetoden, i engelska med elever i årskurs 3. För att uppnå syftet med studien formulerades två forskningsfrågor: Hur effektiv är undervisning baserad på imitationsmetoden vid utveckling av elevers vokabulär? Hur anger elever att deras upplevelse påverkas av undervisning i engelska baserad på imitaionsmetoden? Studien genomfördes utifrån en flermetodsansats där både kvantitativa och kvalitativa undersökningar användes samt att studien utgick från en kvasiexprementell forskningsdesign. Kvasiexperimentet bestod av ett för- och ett eftertest i experimentgrupperna och kontrollgruppen samt att en upplevelseenkät genomfördes i experimentgrupperna. Undervisningen bestod av fem undervisningstillfällen utifrån imitationsmetoden och målet under imitationslektionerna var att eleverna utvecklade större vokabulär på engelska. Samtliga grupper i studien bestod av elever från årskurs tre på en större skola i utkanten av en mindre stad. Resultatet av för- och eftertesterna jämfördes utifrån samtliga gruppers resultat. Utifrån resultatet kunde ingen signifikant skillnad mellan för- och eftertesterna klargöras och därför gick inte reslutatet att jämföras till övriga populationen. Däremot visade studiens resultat av upplevelseenkäterna att större delen av eleverna i experimentgrupperna upplevde att förståelsen förbättrades efter imitationslektionerna i jämförelse med innan imitationsmetodens införande.

Fritidshemmet ska ge eleverna en meningsfull fritid där undervisningen formas utefter elevernas behov, intressen och förutsättningar. Eleverna ska ges möjligheter till att få använda olika uttrycksformer där undervisningen på fritidshemmet ska skapa förutsättningar föreleverna till att få utveckla det egna skapandet (Skolverket Lgr 11, 2019). Det ställs krav på att fritidshemmet ska skapa situationer där eleverna ska ges möjlighet till att utveckla det egna skapandet och därför blir det intressant att se hur eleverna uppfattar fritidsverksamheten. Om eleverna upplever att det finns begränsningar eller möjligheter till valfrihet vid skapande i bildaktiviteter på fritidshemmet.    Studien grundar sig i ett syfte att erhålla ökad kunskap kring elevernas valfrihet till att påverka det egna skapande vid bildaktiviteter på fritidshemmet. Studien belyser även behovet av att erhålla kunskap om elevernas egna upplevelser för att få en inblick kring om skapandet i bild begränsas av fritidshemmets miljö. Studien utgår från en kvalitativ metod med utgångspunkt i ett hermeneutiskt perspektiv. Empiriinsamling sker genom fokusgruppsintervju där eleverna är indelade i två grupper för att kunna genomföra fokusgruppsdiskussioner. Nio elever intervjuades. Det var fyra elever i den ena fokusgruppen och fem i den andra. Alla som deltog i intervjun kom från ett och sammafritidshem. Utöver fokusgrupp gjordes även en observation för att undersöka om fritidshemmets miljö är begränsad för bild och formskapande.

AbstractHedenborg, Magdalena (2020). En fallstudie av läsförståelsearbete i Rwanda. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDen kunskap som detta arbete förväntas bidra med är hur en lärare engagerar och motiverar genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. Eleverna görs på så vis också aktiva i sin egen förförståelse och samtidigt skapas upplevelser av litteraturen. Studien visar att det även skulle kunna vara ett sätt att öka elevers delaktighet, självtillit och metakognition. Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att skapa kunskap kring hur en lärare arbetar med läsning i en gymnasieklass på en mindre ort i Rwanda och hur han och fyra elever upplever det arbetet. Detta för att tillföra kunskap kring hur en lärare i en annan del av världen arbetar inkluderande med förförståelse till läsning samt för att skapa en djupare förståelse kring upplevelsen av det arbetet. Förhoppningsvis inspirerar detta till nya vägar i undervisningen.•Hur arbetar en lärare med att skapa förförståelse vid skönlitterär läsning på en gymnasieskola på en mindre ort i Rwanda? •Hur arbetar läraren inkluderande?•Hur upplever läraren och fyra elever undervisningen? TeoriUppsatsen vilar på Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket i alla dess former är ett verktyg för lärande. Även kognitionsvetenskapens teorier kring bland annat ömsesidighetens och självbildens betydelse för att skapa motivation är grundläggande för studien.MetodDe metoder som har använts i denna fallstudie är deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessutom genomfördes en fokusgruppsintervju då de enskilda intervjuerna vid tillfället bedömdes ha varit för kortfattade.ResultatResultatet av denna studie visar hur en lärare i en mindre ort i Rwanda använder drama som en metod för att bygga förförståelse till en gemensam läsning av en skönlitterär roman. Genom det arbetet stärker läraren inte bara elevernas läsförståelse och självtillit utan även deras motivation och metakognition. Dessutom skapar läraren, med hjälp av de estetiska lärprocesserna, en inkluderande lärmiljö där allas röster är betydelsefulla och delaktigheten medverkar till gemenskap.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som arbetet bidrar med är hur estetiska lärprocesser kan användas för att skapa en inkluderande lärmiljö och utveckla god läsförståelse hos alla elever. Detta för att skapa ett bättre förebyggande arbete på alla nivåer.

Syftet med denna studie var att samla kunskap om hur lärare beskriver sina uppfattningar av estetiska lärprocesser i undervisningen i svenska. I studien har lärares uppfattningar framförts genom öppna frågor samt eget berättande. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats och pragmatism som använd teori för att tolka lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser. John Dewey ses som tillämparen av pragmatismen och därför används även hans idéer angående den estetiska erfarenheten som ett medel för att tyda lärarnas upplevelser. De kvalitativa intervjuerna utfördes med legitimerade lärare som är verksamma i ämnet svenska i årskurserna 4–6. Intervjuerna utfördes enskilt med var och en av respondenterna under en vecka. Resultatet tyder på att flera av lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser stämmer överens med vad tidigare forskning visar vara lämpligt för elevernas lärande och utveckling i svenska. De uppfattningar från lärarna som stämmer överens med forskningen är främst de möjligheter som innefattar elevernas självkänsla och minnesfunktion, förståelse och kunskap samt djupare reflektionsmöjlighet. Resultatet visar de utmaningar som lärarna uppfattar med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. De utmaningarna innefattar bristande struktur under lektionerna, tidsbrist och stress under förberedelserna samt lärarnas egna bristande kunskaper och deras frånvarande intresse och inspiration. En utmaning är även uppfattningen att alla elever inte gynnas av estetiska lärprocesser. Dessa utmaningar som lärarna uppfattar bekräftar vad tidigare forskning visar.