Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns relationer i förskolan och hur de ser på sitt uppdrag utifrån läroplan för förskolan. Vi undersöker även hur förskollärare tolkar barns relationsbyggande under fri lek, i termer av inkludering och exkludering. Arbetet belyser barns kamratrelationer ur en förskollärares perspektiv. Metoden vi använt oss av är kvalitativ intervju och i vårt arbete har vi intervjuat fem förskollärare i olika verksamheter runt om i Sverige för att komma fram till vårt resultat. I våra analyser har vi utgått från William Corsaros teori om kamratkultur. Vi använder oss av den teorin för att den utgår från barns relationer med andra barn. De teoretiska begrepp vi har använt för att analysera vårt resultat är kamratkultur, inkludering, exkludering och stöttning. Resultatet visar att förskolläraren har en betydelsefull uppgift att främja barns relationsskapande. Samtliga förskollärare beskriver hur viktigt det är att de är närvarande i leken för att stötta barnens relationsskapande. Genom att förskolläraren är närvarande går det att främja att alla barn inkluderas samt förebygga exkluderingar i barngruppen. Resultatet visar även att förskollärarna använder sig av olika arbetsmaterial som utgår från förskolans värdegrund, när de jobbar med att stötta barnens relationsbyggande.

Sammanfattning Den största ökning av personer med ett annat modersmål än svenska som någonsin har skett i Sverige under 2000-talet var under år 2016 enligt SCB. Detta har lett till att skolan har haft många utmaningar i sin undervisning. Många lärare har saknat kunskaper om hur de ska undervisa de nyanlända eleverna samt upplevt att de har saknat resurs eller fortbildning som de anser sig ha behövt i sin undervisning av nyanlända elever. Syfte Redan i början av vår utbildning insåg vi vikten av att som pedagog känna till vilka rutiner för mottagande, kartläggning och överlämnande av information, som skolan behöver för att planera skolgången för nyanlända elever. Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en bättre förståelse och skapa nya kunskaper om vad som kännetecknar forskningen om nyanlända elevers stöttning i svenska. Metod I vår kunskapsöversikt valde vi oss av litteraturstudie. Genom olika databaser använde vi oss av databaserade sökord för att finna relevanta artiklar som skulle kunna vara betydelsefullt till vårt syfte och frågeställningar. De elva artiklarna som vi valde att använda i vår kunskapsöversikt har vi baserat på urvalet: peer-reviewed årtal 2013-2021, fulltext, språk engelsk eller svenska. Vi har även begränsat sökningen till studier som utfördes i Sverige.  Resultat Resultat av vår kunskapsöversikt visar att både inkludering och exkludering påverkar nyanlända elevers resultat i inlärning av svenska ämnet oavsett vilken mottagningsform eleven placeras i. Ytterligare visar resultatet att yrkesverksamma inte har en överensstämmande syn om vilken mottagningsform som mest gynnar nyanlända elevers språkutveckling. Vidare visar resultatet att ämneslärare inte har nödvändiga kunskaper att hantera en heterogen klass som inte behärskar svenska språket tillräckligt. Inom forskningsfältet framträder både styrkor och svagheter som presenteras i diskussionen. En viktig styrka är bland annat att artiklarna tar ett kritiskt perspektiv genom att lyfta upp vilka nackdelar och fördelar för nyanlända elevers språkutveckling och inkludering respektive exkludering finns det med de olika mottagningsformerna. Att artiklarna saknar ett helhetsperspektiv som skulle kunna baseras på både nyanlända elevers, lärares och rektorers syn och upplevelse kan anses som en svaghet för det här forskningsfältet.

Att hamna vid sidan av idrotten är lätt för individer med funktionsnedsättning. Det kan bero på att individerna anses vara utanför den grupp som behöver röra på sig, tillgängligheten till utrustning eller normer. Uppsatsens syfte är att ta reda vad medlemmar i svenska idrottsföreningar anser som möjligheter och hinder för att bedriva en idrottsaktivitet för individer med funktionsnedsättning. För att genomföra undersökningen användes en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det var sju deltagare från fem olika föreningar med olika titlar som deltog varav fyra föreningar hade aktivitet för individer med funktionsnedsättning. När analysen av resultatet gjordes användes tematisk analysteknik som innebar att ta fram teman som t.ex. upprepningar i informanternas svar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade möjligheter är föreningsdagar & existens, kunskap, ledare och medlemmar. De centrala teman som tas upp i resultatet, definierade hinder, är tillgänglighet utifrån perspektiven transport, anläggning & utrustning, medlemmar och ledare. Slutligen går det att göra en tolkning att det fortfarande finns individer som hindras att delta i idrott men har fler möjligheter till inkludering då en förändring har skett med t.ex. samhällets normer. / Falling aside from sport is easy for individuals with disabilities. This may be because the individuals are considered to be outside the group that needs to move, the availability of equipment or norms. The purpose of this essay is to find out what adult members of Swedish athletic associations consider to be opportunities and barriers in order to conduct an activity for individuals with disabilities. To conduct the survey, a qualitative method using semi-structured interviews was used. Seven participants from five different associations with different titles participated, out of which four associations offered activity for individuals with disabilities. Thematic analysis technique was used when the analysis was made which meant to develop themes such as repetitive answers in the informants' responses. The central themes that are included in the results, defined opportunities, are association days & existence, knowledge, leaders and members. The central themes that also are included in the result, defined barriers, are accessibility based on the perspectives of transport, stadium & equipment, members and leaders. Finally, it can be interpreted that there are still individuals who are prevented from participating in sports but have more opportunities for inclusion when a change has occurred, for example regarding norms of the society.

Bryland, Caroline & Friberg, Lina (2020). Den segregerade undervisningsgruppens återkomst– lärares uppfattningar om inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen förskolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Denna uppsats berör ämnet inkludering av nyanlända elever i skolan. Centrala punkter är huruvida förberedelseklasser är mer positivt eller mer negativt i inkluderingsprocessen samt hur både elever själva och lärare upplever detta, vad skolverket säger om inkludering i skolan, språkutveckling och hur viktig kartläggning av varje nyanländ elev är för alla inblandade.Det finns riktlinjer från skolverket om hur man ska gå till väga för att få en inkluderande skola. Jag har valt att skriva min uppsats om ämnet inkludering av nyanlända i skolan dels på grund av att det är väldigt aktuellt med nyanlända barn och ungdomar i skolan och dels på grund av att jag upplever att denna typ av inkludering är bristfällig. På min VFU skola ser jag brist på inkludering, trots att de verkligen försöker arbeta för att skapa en inkluderande skola. Efter att ha sett detta på min VFU-skola blev jag intresserad av att se vad det finns för forskning kring detta och vad den säger. Tanken var att skriva om inkludering av nyanlända i skolan samt i religionsämnet. Tyvärr har jag inte lyckats hitta forskning som berör religionsämnet i sig. Jag tycker att detta är väldigt synd och att ämnet borde forskas om i alla enskilda ämnen för att få bäst inkludering i hela skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken på förskolan samt vilka strategier de använder sig av för att göra detta. Vi vill med denna studie synliggöra barns agerande i relation till varandra för att utmana pedagogernas förhållningssätt samt handlande i barns fria lek.Frågeställningarna som kommer att besvaras är: ●Hur kommer inkludering och exkludering till uttryck mellan barn i den fria leken? ●Vilka strategier använder barn för att inkludera och exkludera andra barn?●Vilka strategier använder barn för att bli inkluderade i en pågående lek?För att utföra studien valdes en kvalitativ metod för att kunna gå på djupet och få svar på ovan nämnda frågeställningar. Observationerna genomfördes under sex dagar på en förskola på en avdelning för barn i åldrarna fyra till fem år. Dessa observationer transkriberades samt kategoriserades för att sedan analyseras med hjälp av Corsaros olika teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att det förekommer inkludering och exkludering mellan barn i den fria leken. Barn värnar om att vara en del av en kamratkultur samt skydda denna kultur genom att inkludera eller exkludera kamraterna. I resultatet synliggörs det att barn använder sig av flera olika strategier för att bjuda in samt skydda sin pågående lek. Vid inkludering används övervägande verbala strategier men även icke-verbala strategier blir synliga. De verbala strategierna är även dominerande vid exkludering. Studiens resultat påvisar också att barn strävar efter att känna gemenskap och därmed använder sig av olika strategier för att få tillträde till en pågående lek. Barn använder sig ofta av flera strategier när den första inte leder till framgång. Resultatet visar att en och samma strategi kan generera i olika framgångar samt konsekvenser. Därmed blir strategierna situationsbundna beroende på dess kontext och vilka relationer leken består av.

No description available.

Sammanfattning Syftet med det här arbetet är att beskriva och förstå hur hörselskadade studenter upplever och hanterar inkludering och exkludering på högskolan i Sverige. Bakgrunden är att hörselskadade studenter i en tidigare undersökning från 2007 visade sig vara underrepresenterade på högskolan och överrepresenterade i avhopp från densamma. Det finns idag få undersökningar med livsberättelser från hörselskadade studenter kring deras upplevelser av högre studier. Denna studie vill i någon mån försöka bidra till en större förståelse kring hörselskadades situation. Som metod har valts kvalitativa intervjuer. Teoretiska begrepp har hämtats från Goffmans teori om stigmatisering. Resultaten visar att hörselskadade studenter saknar och efterfrågar ett samlat grepp kring hörselfrågor inom högskolan. Värdefulla insatser för den enskilde studenten görs via Pedagogiskt stöd, men det saknas en allmän medvetenhet om dessa frågor inom högskolan, liksom fullgoda tekniska lösningar. Inkludering, både i undervisningen och socialt, förblir studentens ansvar och väljs ibland bort för att slippa påkalla uppmärksamhet till sitt funktionshinder. Med tiden ökar studentens skicklighet att hantera hörselrelaterade situationer, vilket påverkar självbilden samt ökar inkluderingen. Inkluderingen kan dock med små medel underlättas och påskyndas av högskolan. Detta skulle underlätta för den hörselskadade studenten studiemässigt och socialt samt i förlängningen kunna motverka avhopp. Nyckelord: Hörselskador, livsberättelser, inkludering, exkludering, högre studier

Denna studie ämnar att med vetenskaplig förankring bidra till debatten kring högt ställda krav för elever med autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att kritiskt belysa de krav som ställs på elever med AST genom Lgr11 och synliggöra de svårigheter som kan uppstå vid funktionsnedsättningar i skolan för elever med AST, samt analysera konsekvenserna av detta. Jag utgår ifrån de skildringar som framkommit under intervjuer av fem undervisande lärare verksamma på en högstadieskola och analyserar deras upplevelser kopplat till tidigare forskning och teori. Detta genom att behandlatre frågeställningar: På vilket sätt beskriver informanterna att funktionsnedsättningar yttrar sig hos elever med AST i ordinarie undervisningsgrupp? Finns det en samsyn informanterna emellan avseende elevernas bristande förmågor och kan dessa kategoriseras utifrån AST-relaterad problematik? Upplever informanterna en diskrepans mellan funktionsnedsättningar inom AST och de krav på förmågor som ställs i Lgr11? Tidigare forskning och empiri diskuteras utifrån Charltons (1998) comprehensive theory ofdisability oppression. Studien har en fenomenologisk ansats och data är insamlad genom fem intervjuer av lärare på en svensk högstadieskola. Lärarna beskriver i hög grad samma problematik kring erfarenheter av arbetet med elever med autismspektrumtillstånd (AST). Det framkommer att funktionsnedsättningar kopplat till AST försvårar arbetet med att uppnå kunskapsmålen. Informanterna upplever att eleverna har svårigheter med social interaktion, bristande exekutiva förmågor, svag central koherens och theory of mind vilket på olika sätt minskar elevernas möjligheter till att möta kunskapskraven. Lärarna framhåller gruppen som betydelsefull för individens utveckling samt att funktionsnedsättningarna minskar möjligheten att tidsmässigt hinna kompensera för elevernas svårigheter. De upplever att läroplanens krav missgynnar elever med AST i stor utsträckning utifrån elevernas kognitiva förutsättningar. Utifrån Charltons teori diskrimineras eleverna genom att de krav som formulerats i Lgr11 utgår ifrån en normativ föreställning av elever och deras förmågor utan hänsyn till funktionsnedsättningar som förekommer inom AST. I förlängningen kan detta innebära en exkludering av personer med AST som p.g.a. bristfälliga betyg och negativ självbild begränsas i sina möjligheter till att utöva sina intressen och vara en del av arbetsmarknaden och samhället. De som har kunskap om både AST och Lgr11 bör lyfta och problematisera diskrepansen mellan krav och förmågor i skolan.

AbstractFor this study, Swedish law cases have been investigated that concern Muslim women with headscarf who experience discrimination based on religious symbols. The aim of the study has been to create understanding and develop knowledge about Muslim women with headscarves in Swedish society. The method used is qualitative content analysis of Swedish law cases.The results of the empirical analysis show that there are events in the legal cases that can give an indication of the occurrence, expression and effect of discrimination. The rationale of the employer or manager shows how Muslim women with headscarves can be discriminated against and stigmatized. The expressions that come up in the court cases and that have been analyzed show an effect of discrimination / exclusion of Muslim women with headscarves.The result of the empirical analysis shows how a workplace / organization that has a clothing policy that prohibits all types of headgear, in practice disadvantages Muslim women who wear religious symbols (headscarves).The result also shows how Muslim women with headscarves have been harassed in the workplace as well as had experiences of individual everyday racism. The effect of individual everyday racism shows how negative beliefs and prejudices are about Muslim women with headscarves. As a social identity, women become visible with their headscarves and, as a result, they live a kind of symbolic oppression on the part of the majority.Key words: discrimination, exclusion / stigmatization, individual everyday racism, headscarf