In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida fenomenet mobbning förekommer i låg ålder. Detta baserades på enkätfrågor ställda till tio pedagoger i förskolan och intervjuer med två pedagoger i förskolan. Undersökningarna visade att pedagogerna inte ser det som mobbning i förskola utan ser det som exkludering eller ofrivillig utanförskap. De ansåg även att det finns viss skillnad mellan pojkars och flickors mobbning och att åldern spelar en viss roll i hur den eventuella mobbningen ter sig. Några av pedagogerna ansåg även att de inom förskolan finns nära barnen hela tiden och därför kan förekomma mobbningen. De påstår också att man inom förskolan arbetar med moral, etik, värdegrund och gruppkänsla. Nyckelord: Exkludering, förskolan, mobbning och utanförskap.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.

Syftet med vår studie är att kartlägga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i två olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den här studien. Resultat: Resultatet av vår studie är väl överensstämmande med tidigare forskning på området. De flesta elever ställer sig positiva till sin specialundervisning, även om någon av eleverna ser det som "något nödvändigt ont". Alternativet att få hjälp inne i klassen ansåg denne elev som något än mer påfrestande, vilket resulterar i att eleven ser det på det viset. De flesta anger lugnet, arbetsron, mer koncentration och möjlighet till mer hjälp som de avgörande orsakerna till att de är positiva till sitt stöd. En negativ aspekt som framkom var att några elever tycker att de missar information eller roliga lektioner i klassrummet, när de är på specialundervisning. Andra negativa åsikter som eleverna påtalade var att det kunde kännas pinsamt att komma tillbaka in i klassen samt insikt om att de inte nådde upp till samma prestationsnivå som klasskamraterna. Alla elever förmedlade en positiv inställning till sina speciallärare.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur två olika skolor arbetar med delaktighet, samt att undersöka eventuella likheter/olikheter. Vi har intervjuat två rektorer samt två specialpedagoger på två olika skolor i norra Stockholm och ställt frågor som behandlar begreppet delaktighet. De teoretiska utgångspunkter vi har använt oss av är delaktighet ur ett socialt perspektiv där vi diskuterar hur den sociala gemenskapen påverkar elevens delaktighet i klassrummet, hur eleven påverkas av att flyttas mellan stora och små grupper och vilka metoder skolorna väljer att använda sig av för att skapa en delaktighet i undervisningssituationer. Vi har även utgått från delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv där vi resonerar kring hur eleven ska få göra sig hörd, att de måste ta egna initiativ och våga ta för sig i undervisningen för att kunna känna en delaktighet. Att våga ta för sig kräver också en del av skolan och dess organisation, som lärare måste man försöka skapa en trygg och säker miljö för eleven att arbeta och utvecklas i. Hur denna miljö ser ut skiljer sig från individ till individ, men det gäller att först och främst se till elevens bästa, att elevens bästa alltid hamnar i fokus. Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och sammanställa dessa fråga för fråga, svar för svar för att sedan jämföra skolorna som helhet mot varandra, men också rektor för rektor samt specialpedagog för specialpedagog. Därefter gick vi igenom tidigare forskning samt den teoretiska delen för att tolka, diskutera och analysera svaren utifrån detta. Vi kom fram till att för att en delaktighet i klassrummet ska finnas bör man ha en trygg stämning på skolan där lärare och elever har en god kommunikation och tar hänsyn till varandra och respekterar varandra. Organisationen anpassas efter elevens behov, vad som är bäst för det enskilda barnet. Här gick åsikterna isär en del, då specialpedagogerna ansågs vara tvungna att välja mellan barnets bästa som individ eller som en del av klassammanhållningen. Relationer ansågs också som viktigt, genom hela leden i verksamheten, från rektor till specialpedagog till klasslärare till elev till föräldrar. Om man får alla att arbeta åt samma håll och stödja eleven så kan man se till att eleven får en bra skolgång där denna känner sig delaktig i sin egen utveckling. Detta var enligt pedagogerna i undersökningen inte den lättaste av uppgifter, därför anser vi att man inom skolvärden bör lägga mera vikt på relationer och kommunikationen inom skolan, så att man kan hjälpa varandra men också ta hjälp av varandra.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ”Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade”. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på. Viktigt för eleverna var också att få visa vad de var bra på. Resultatet av intervjuerna diskuteras utifrån aktuell forskning och jämförs med resultat från en avhandling av Ann-Christine Torpsten: Erbjudet och upplevt lärande i möte med svenska som andraspråk och svensk skola. Torpstens avhandling gav röst åt tre olika elever som berättade om sina upplevelser av svenska som andraspråk, ett ämne som de – i motsats till denna studies informanter – upplevde som ett åtskillnadsämne. Även om de båda studierna på ytan verkar motsäga varandra är resultaten dock entydiga: för att uppleva sig inkluderade måste eleverna känna att de förstår, blir lyssnade på och får en chans att visa vad de går för. Detta var något som framkom i båda studierna.

Technology has grown rapidly in recent years. At present, almost all social interaction are through computers and telephones. It is, however, not everyone who can manage these media. This applies mostly to elderly people who have not kept pace with technological developments. A major contributing reason is that the manuals are usually bulky and too technical for this group. The purpose of this paper is to develop a concept/prototype into a product that will facilitate the use of mobile phones for seniors. The product must generate trust and confidence in seniors to achieve an independent use of the mobile phone. I have worked with observation, interview, testing and graphic design analysis. Using several theories, such as visual communication design for the elderly, visual rhetoric and cognition have made me able to strengthen my results and discussions throughout the process. The result was a portable illustrated manual for the phone Doro PhoneEasy 332gsm. It is a general product template that can be adapted for several different phones and models. The manual consists of both instructions in text and in images that cooperate with each other. The product is specially formulated for people with impaired cognitive function and impaired vision, amongst other things. / Teknikvärlden har vuxit väldigt snabbt de senaste åren. Idag sker nästan allt socialt utbyte genom datorer och telefoni, det är däremot inte alla som kan hantera dessa medium. Detta gäller oftast äldre personer som inte har hängt med i den tekniska utvecklingen. En stor bidragande orsak är att manualerna i regel är otympliga och för tekniskt formulerade för målgruppen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram koncept/prototyp till en produkt som skall underlätta användandet av mobiltelefoner för seniorer. Produkten skall skapa trygghet och tillit hos seniorerna och skall därmed skapa ett självständigt användande av mobiltelefonen. Jag har arbetat med observation, intervju, utprovning och grafisk formanalys. Genom att använda mig av olika teorier så som visuell kommunikationsdesign för äldre, visuell retorik och kognition har jag kunnat stärka mina metodresultat och resonemang genom hela arbetet. Resultatet blev en portabel bildmanual till Dorotelefonen Doro PhoneEasy 332gsm. Det är en generell produktmall som kan anpassas för flera olika telefoner och modeller. Manualen består både av instruktioner i text och i bilder som samarbetar med varandra. Produkten är speciellt framtagen för personer med bland annat nedsatt kognitionsförmåga och nedsatt syn.

Men commit more suicide than women all over the world. They commit more violent crimes and are more inclined to alcohol abuse. There are studies that relate this behaviour to the hegemonic image of masculinity. My work focuses on Switzerland. The suicide rate in Switzerland is worrying, for men between 15 and 44 years suicide is the most common cause of death. There is no national suicide prevention and no information or prevention that highlights the connection bet- ween the hegemonic image of masculinity and the suicide rates. Men are not encouraged to seek help when they face emotional or psychological problems. In my work I have studied how to reach the risk group (men between 15 and 44 years) with both visual and text based information. With this knowledge I have designed a campaign with the goal to inform about the hegemonic image of masculinity and its possible consequences, the suicide rates, and to encourage the risk group to seek help. The preparatory study consisted of a literature study on the theme in order to find a promising approach, a competitor analysis of other preventive campaigns and an expert interview to ensure that the chosen approach was in line with the chosen goals. Finally I interviewed different people on how they reacted to the posters; with their feedback I implemented the final changes in text and layout. My work resulted in five posters that are designed after five typical male character traits: courage, independence, leadership, assertiveness and facing a challenge. These male characteristics are questioned trough text and picture and are used to encourage men to seek help. Additionally the posters inform about the suicide statistics. / Mer män än kvinnor tar livet av sig världen över. De begår mer brott och har mer alko- holproblem. Det finns studier som ser ett sammanhang mellan detta beteende och den idealiserade mansbilden. Mitt arbete är riktat till situationen i Schweiz. I Schweiz är självmordsstatistiken oroväckande, för män mellan 15 och 44 år är självmord den största dödsorsaken. Det finns ingen statlig prevention mot självmord. Det finns inte heller någon information eller prevention som skulle uppmärksamma om sammanhanget mellan den idealiserade mansbilden och självmordsstatisktiken. Män uppmuntras inte att söka hjälp när de mår dåligt. Genom att studera på vilket sätt man kan nå riskgruppen (män mellan 15 och 44 år), både visuellt och med text, har jag utformat en kampanj med målet att informera om den idealiserade mansbilden och dess möjliga följder, om självmordsstatistiken, samt uppmuntra riskgruppen att söka hjälp. Förstudien bestod av en områdesöversikt för att hitta en approach, en konkurrentanalys av andra preventionskampanjer och en expertintervju för att säkra att approachen var rätt. Till slut gjorde jag en utprovning med målet att se hur olika personer reagerade på affi- scherna; deras feedback använde jag till att justera texten och layouten. Resultatet av arbetet är fem affischer som är utformade efter fem typisk manliga karaktär- segenskaper: mod, självsäkerhet, självständighet, ledare och att acceptera en utmaning. Dessa manliga egenskaper ifrågasätts både genom bild och text och används för att upp- muntra män att söka hjälp. Dessutom informerar affischerna om självmordsstatistiken.

Studien har gjorts på uppdrag av kommunaldelen Härryda utanför Göteborg och är baserad på kvalitativa intervjuer med 9 stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är utvalda efter kriterierna killar och tjejer i åldersgruppen 18-20 år och sysselsättningskategorierna studerande, arbetssökande eller arbetsförda. Mitt syfte är att utvärdera huruvida satsningen "Ungdomsjobb" har uppnått syftet med det engagemang och arbete som lagts ned på ovannämnda ungdomar. Som en sociologisk studie med inriktning på avvikelsesociologi (Becker 2006) utvärderas projektet ur ett jämlikhetsperspektiv genom att belysa ungdomarnas uttalanden om social exkludring. Resultatet visar att det finns skillander i intervjupersonernas uttryck kring den social exkluderingsproblematiken. Resultatet tillämpas tillsammans med de utvalda teorierna för att försöka förstå ungdomarnas tankar, attityder och känslor kring ungdomsjobb. Teorier om anomi, självidentitet, symbolisk interaktion, jämlikhet och avvikelse kommer att användas. Slutsatser jag har kunnat dra av mitt material är att vi har ett stort behov av ungdomsjobb. Det talas om ungdomsjobb som en del av ungdomarnas nuvarande sociala delaktighet och därmed inkludering i samhället. Detta är framträdande hos samtliga intervjupersoner. En markant skillnad mellan ungdomarnas uttalanden märks i hur man väljer att hantera svårigheter på arbetsplatsen. Vissa väljer att konfrontera problemet och andra väljer att undvika det. Dessutom finns skillnader i hur man respekterar personalen inom skolan jämfört med arbetsplatsen. / Socialtjänsten i Härryda kommuns projekt Ungdomsjobb

The aim of this study has been to reach an understanding of how refugee children, who live in refugee quarters, experience their situation, in relation to their daily life and school attendance. Further my intention has been to investigate if the refugee children are segregated and/or excluded in the Swedish society, and if so in what kind of way.     In order to investigate these questions, a qualitative method consisting of five interviews was conducted in a refugee quarter. The study included two boys, aged eight and thirteen, and three girls, aged ten and twelve.   The results showed that the children in the study had experienced both positive and negative aspects of their situation at the refugee quarter. Among the positive aspects were the friends the children made and the time they spent together, playing in the refugee quarters. The children also expressed negative experiences. They were disappointed in their schooling arrangements; the children attend a preparation class. Their needs are not being met and they show a desire to study in a regular Swedish class. The study also showed that the refugee quarters and the children are segregated and excluded in several ways in the Swedish society. The refugees are strictly bound to the refugee quarters area and do not participate in the rest of the Swedish society, which means that the children are not given the opportunity to interact with Swedish children.