Det är idag högst nödvändigt bland kreatörer att kunna visa upp en portfolio, då det är en viktig del av den professionella identiteten. En portfolio kan därför vara avgörande ifall en anställning kommer att ske eller inte. Detta i en bransch med sådan hård konkurrens som inom grafisk design.   Syftet med studien som genomförts, är att undersöka hur väl design portfolios fungerar som underlag för en professionell bedömning av expertis inom grafisk design, samt vilka delar man tittar på vid bedömning av grafiska verk. Detta för att man som nyexaminerad design student med fördel skall kunna ta del av denna studie, för att lära sig vilka delar som är viktiga att tänka på vid utformningen av en design portfolio. Fokusen för studien är därför nyexaminerade designstudenter som skall ut i arbetslivet. För att undersöka detta har semistrukturerade djupintervjuer genomförts i kombination med en enkätundersökning och mailintervjuer. Undersökningen som gjorts har genomförts med lärare inom grafisk design, samt personer som arbetar inom- eller på något sätt är verksamma inom området.   Resultatet presenteras i form av olika teman, som visat sig vara en central del vid undersökningen. Dessa är: upplevelsen av nyttan med portfolios, brister/begränsningar med portfolios som underlag samt viktiga kvaliteter i en portfolio. Som rekommendation kan studien presentera följande resultat: att kriterier vid bedömning av kreativa arbeten är en viktig del som underlättar bedömningen, att det är viktigt att ha en röd tråd i portfolion och att lyfta fram sin egen expertis inom ett visst område. Det är även viktigt att portfolion hela tiden uppdateras och anpassas utifrån nya kompetenser och erfarenheter, samt att portfolios är svåra att utvärdera då det är ett subjektivt ämne.

Background Today's healthcare administrators have a broad professional role with several tasks and with education spread throughout the country to be able to meet the increased need for administrative expertise in healthcare and the profession has changed markedly since the 1920s. Purpose The purpose of the study is to investigate the importance of care administrators in health careand how other treating care professions perceive care administrators as an asset in their daily work, but also whether there are similarities and differences in the perception of care administration among different treating care professions. Method We used both quantitative and qualitative methods in the data collection, in the form of questionnaires and interviews. The interviews were then compiled in a text analysis where we extracted the important keywords to analyze the results. Conclusion After compiling the information we have collected during our work on our thesis, we have concluded that the care administrator is a well-liked, appreciated and necessary professional role for the entire workflow in healthcare. The integrity of their work and the trust that their colleagues give them are of a very high standard. Healthcare administrators bring both administrative expertise and an information hub where other treating healthcare professionals finds a sense of comfort and security when it comes to information and where to find it. The care administrators also increase the security of patients in terms of minimizing errors that may occur in medical records and lowering the waiting time when the need to visit the hospital arises / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Användning av AI i revisionsprocessen har påvisats påverka kvaliteten på revisionen, positivt i de fall en senior revisor har använt det som ett komplement, och negativt i de fall en junior har använt det med för stor tillit till dess förmåga. AI är ett snabbt föränderligt område och därmed fortsatt relevant att undersöka. Den här studien ämnar undersöka användningen av AI i revisionsprocessen hos revisionsbyråer i Sverige, och hur kvaliteten påverkas, samt vilka faktorer det beror på. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer. Respondenternas svar tyder på att användningen av AI inom revisionsprocessen leder till en effektivare arbetsprocess samt förbättrad kvalitet. Påverkande faktorer är bland annat tillit till AI, om AI används som ett komplement eller substitut, expertis och ansvarighet, samt byråns storlek.

I takt med att medvetenheten kring hållbarhet tilltar i samhället ökar kraven och förväntningarna på organisationer gällande deras hållbarhetsarbete. Från och med år 2024 ska ett nytt EU-direktiv, 2022/2464 “Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD), för hållbarhetsrapportering implementeras med ett krav om att hållbarhetsrapporter ska granskas av oberoende tredje part. Denna studie syftar till att undersöka hur revisorns roll och/eller expertis förändras till följd av det nya EU-direktivet. Ett teoretiskt ramverk kring revisorns roll och expertis har tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data till studien. Resultatet gällande revisorns roll visar att revisorer fortsatt kommer ha en roll som oberoende granskare som bidrar till minskad informationsasymmetri mellan bolagen och dess intressenter. Resultatet gällande revisorns expertis indikerar att den nuvarande kompetensen inte räcker till för att möta de förändrade kompetenskraven.

Den gröna vetenskapen: En diskursanalys av den svenska odlingsrörelsens förhållande till vetenskap 1960-1980. Uppsala Universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-Uppsats, VT, 2017Den här uppsatsen undersöker hur den svenska odlingsrörelsen gjorde anspråk på vetenskaplighet för att etablera sig själva som alternativ under 60-, 70- och 80-talet. Genom att använda en diskursanalys så undersöker denna uppsats hur jordbrukarna i tidskrifterna Biodynamisk odling och Trädgårdsjournalen formulerar sitt eget förhållande till vetenskap i relation till odlande och jordbruk. Uppsaten problematiserar även delar av den expertisforskning som gjorts på miljörörelsen. Uppsatsens slutsats är att den svenska odlingsrörelsens relation till vetenskap visar på en oanad mångfald inom den svenska miljörörelsen. Med detta vill denna uppsats säga både att det är nödvändigt att förstå vetenskapens roll för att förstå etableringen av den svenska miljörörelsen, men också att visa på att mångfalden inom den svenska miljörörelsen är ett förbisett forskningsområde.

Studien undersöker hur fyra stora, skandinaviska, serieförvärvande företag som är verksamma på den svenska marknaden ser på förvärvsuppföljning, hur förvärvsuppföljning ter sig samt vad företagen gör med information som utvinns genom uppföljning. En kvalitativ metod användes och studien baseras på intervjuer med de undersökta företagen. Studiens slutsats är att, även om företagen anser att förvärvsuppföljning är viktig, så genomförs inte uppföljning av förvärvsprojekt i samtliga företag på så vis som tidigare forskning föreslår. I de studerade företagen följs de finansiella målen oftast upp, medan uppföljning av icke-finansiella mått sker genom en mer löpande och ad hoc avstämning. Vidare finner studien indikationer på att erfarenhet spelar roll vid förvärvsprocessen och att integration är av betydelse gällande förvärvsuppföljning.

<p>Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.</p>

No description available.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online – en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad. Med hjälp av teori om hur konsumtion sker då fler säljkanaler finns tillgängliga, samt teori om hur lojalitet påverkar konsumtionsbeteende, formuleras sex hypoteser rörande hur konsumentbeteende påverkar benägenheten till showrooming. Produktkategorin löparskor uppfyller till stor del de kriterier som lämpar dem för showrooming, och en frågeundersökning genomförs därför med konsumenter av löparskor. Resultatet av undersökningen analyseras statistiskt m.h.a. Pearsonskorrelation och binär logistisk regression. Analys sker även av kvalitativ data som respondenterna bidrar med. Hypotesprövningen visar på signifikativa negativa samband mellan variablerna risk, positiv tidsdiskontering, rutiner och showrooming, samt signifikanta positiva samband mellan variablerna sparsamhet, expertis och showrooming. Dessutom identifieras ett svagt negativt samband mellan ålder och showrooming. Vidare formuleras begreppet returköpsshowrooming, där konsumenterna vänder sig till konkurrenter online vid upprepade köp av en produkt som tidigare informationssökt och köpts offline. Med utgångspunkt i marknadsföringsmixen diskuteras implikationerna av showrooming-fenomenet för marknadsförare i fysisk handel respektive e-handel.