Today, thanks to the internet, marketers reach a wider audience than with traditional advertising. Social platforms enable people to interact and share content in various kinds. Influencer marketing is a marketing technique that is increasing and has a high growth rate. The procedure is based on companies paying individuals to market and recommend the company's brand in their private media channels. These individuals have been shown to inspire and influence their followers. Social platforms have become an essential channel to spread information and this form of advertising has proven to be more authentic compared to conventional advertising. Consumers can therefore use social media to find inspiration and be influenced to buy products. This information results in the purpose of the study, where a qualitative research method has been used to gain a deeper understanding of the consumer's attitude to influencers and influencer marketing from the consumer's perspective. Where the overall goal is to gain insight into which factors are perceived as important when it comes to trust, and what trust can lead to. The purpose of the study has been fulfilled by studying consumers' attitudes to influencer marketing where factors concerning the source's credibility, attractiveness, and marketing results in more detail. Furthermore, the study is based on social exchange theory that guides the study. The theory describes the course of events when influencer practices influence over the followers. The results of the study are partly consistent with the theory, where the investigated factors, except physical attractiveness, have been shown to be important when it comes to trust in influencers and what it can lead to. Sponsored posts that were perceived as too frequent and too obvious tended rather to increase advertising resistance, and price is important when making purchasing decisions. Furthermore, the study showed that in addition to expertise, the area of interest was also a significant factor. This means that the study found that homophily, expertise, and authenticity are factors of importance for trust in influencers to be experienced. If there is trust in influencers, the results suggest that the follower becomes more loyal, the brand attitude is affected to varying degrees and that it can have an impact on the purchase intention.

Forskningsfrågor: 1. Hur påverkar den upplevda attraktiviteten hos influencers köpintentionen hos deras följare? 2. Vilka faktorer i relationen mellan influencers och konsumenter leder till en ökad upplevd attraktivitet hos influencers? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en djupare förståelse för vad som påverkar influencers upplevda attraktivitet. Vidare kommer uppsatsen att undersöka vilka faktorer i konsumenters relation till influencers som leder till köp med attraktivitet i fokus. Följande faktorer som undersökts är attraktivitet, expertis, trovärdighet, community, autenticitet och köpintention. Genom att analysera dessa faktorer i relationer mellan konsumenter och influencers kan studien bidra med insikter som kan ligga till grund för framtida marknadsföringsstrategier. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ undersökning där data har samlats in med hjälp av en enkätstudie med 355 respondenter. Vidare har data analyserats med hjälp av analysverktyget SPSS Statistics. I analysprogrammet har korrelationsanalyser, korstabuleringar, Cronbach’s reliabilitetsanalyser och regressionsanalyser genomförts för att tolka insamlad data.  Slutsats: Studien visar att det finns ett mycket signifikant och säkert positivt samband mellan attraktivitet och köpintention. Attraktivitet påverkas dessutom av expertis, trovärdighet, community och autenticitet. Kunder som känner attraktion till sin influencer i den mån att de har liknande intressen och värderingar kommer påverkas av marknadsföring från sin influencer på ett positivt sätt. Företag bör ha det i beaktning när de väljer influencers som ska marknadsföra deras varor. / Research questions: 1. How does the perceived attractiveness of influencers affect the purchase intention of their followers? 2. Which factors in the relationship between influencers and consumers lead to an increased perceived attractiveness of influencers? Purpose: The study aims to investigate and gain a deeper understanding of what affects the perceived attractiveness of influencers. Furthermore, the study will be researching which factors in the consumers' relationship with influencers lead to increased purchases intention, with attractiveness in focus. The following factors investigated are attractiveness, expertise, trustworthiness, community, authenticity and purchase intention. By analyzing these factors in relationships between consumers and influencers, the study can contribute with insights that can form the basis of future marketing strategies. Method: The study has been based on quantitative research where data has been collected using a questionnaire study with 355 respondents. Furthermore, the data has been analyzed using the analysis tool SPSS Statistics. In the analyses program, correlation analyses, cross-tabulations, Cronbach's reliability analyses and regression analyses have been carried out to interpret the collected data. Conclusion: The study shows that there is a very significant and certainly positive relationship between attractiveness and purchase intention. Attractiveness is also influenced by expertise, trustworthiness, community and authenticity. Customers who feel attraction to their influencer to the extent that they have similar interests and values will be affected by marketing from their influencer in a positive way. Companies should take this into consideration when choosing influencers to promote their products.

Between the Promise of Specificity and the Demand for Evidence – A study of knowledge and the approach to knowledge in socially oriented non-profit, private and public sector organizations In the social work field it is possible to identify two parallel processes in time. On the one hand a qualitative developmental process―even towards a form of standardization―where central concepts are academisation, professionalization, scientifically produced knowledge, expertise and evidence based methods. Simultaneously, there is a drive to create the conditions for increased diversity, where hopes are especially being pinned on the non-profit sector. In spite of representations and expectations concerning the non-profit sector and its so-called specificity, however, much of existing research lacks a comparative perspective, i.e., studies where non-profit organizations are related to comparable activities in the private and public sector. The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees. The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

This mixed method study set out to investigate how businesses in the fashion and apparel industry can optimize working with two types of influencers; micro-celebrities who rely on their personality to influence, and opinion leaders who rely on their expertise to influence. This was explored through three different research questions. The first research question was a quantitative look at influencers on Instagram, to see if there were any difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities. The second and third research questions were a qualitative look through the eyes of influencer marketing experts with the goal of finding out how to maximize the effectiveness and spread of opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The quantitative results found no difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The qualitative results further found that industry experts do not make a distinction between influencers in the way proposed by the study. Instead they viewed each influencer as a unique personality, where the fit between influencer and brand as well as long-term relationships were key factors for success. Suggesting that the expert/personality dichotomy is secondary to well-established brand fit. Because of this, the research questions and purpose were revised to better match the results. The theoretical and practical application of this study is that a larger focus on building long-term relationships to create a win-win relationship for both influencer and brand is a requirement for success. This also requires a well-considered fit in a campaign involving an influencer, as it is important the image of the influencer matches the image of the brand. However, more research is needed to investigate the intricacies of working with relationship-building and fitting influencers to a brand. / Denna studie syftar till att undersöka hur företag i mode- och klädindustrin kan optimera arbetet med två typer av influencers; mikrokändisar som förlitar sig på sin personlighet för att influera, och opinionsledare som är beroende av sin kompetens för att influera. Detta undersöktes genom tre olika forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan var en kvantitativ undersökning om inflytande på Instagram för att se om det fanns någon skillnad i effektivitet och spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar. Den andra och tredje forskningsfrågan var en kvalitativ blick utifrån influencer-marknadsföringsexperter med målet att ta reda på hur man kan maximera effektiviteten och spridningen av opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvantitativa resultaten fann ingen skillnad i varken effektivitet eller spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvalitativa resultaten visade att branschexperter inte skiljde mellan influencers på det sätt som studien föreslog. Istället betraktade de varje influencer som en unik personlighet, där matchningen mellan influencer och varumärke samt långsiktiga relationer var viktiga faktorer för framgång. Vilket tyder på att frågan om expertis eller personlighet är sekundär till en väletablerad matching. Detta stod i stark kontrast till tidigare forskning. På grund av detta har forskningsfrågorna och syftet reviderats för att bättre matcha resultaten. Framtida teoretisk och praktisk tillämpning av denna studie visar att ett större fokus på att bygga långsiktiga relationer för att skapa ett vinn-vinn-förhållande för både influencer och varumärke är ett krav för framgång. Detta kräver också en genomtänkt matchning eftersom när en influencer används för en kampanj är det viktigt att influencerns image matchar varumärkets image. Mer forskning behövs dock för att undersöka processen med att bygga relationer och matcha influencers till ett varumärke.

This Master Thesis investigates how the Swedish Newspapers Expressen and DN are using sources and expertise in their portrayal of honour related violence. Which sources are they using, and in which way are these sources being used? 40 articles written between January 1 2017 – March 31 2018 have been chosen for a qualitative analysis step one. In the second step 10 articles have been chosen for a deeper analysis. In the third step three journalists have been interviewed about the articles they have been written in the subject honour-related violence. The method frame analysis have been used. The results of the qualitative analysis shows for example that it is many of the articles that have a strong dramaturgy, and that the use of emotive words are different in various type of articles. The study also shows that the use of sources and expertise are different in DN than in Expressen, and that the use of sources and expertis are remarkable different from other kinds of articles in journalism. / I denna magisteruppsats undersöks på vilket sätt de två svenska dags- och kvällstidningarna DN ochExpressen skriver om hedersrelaterat våld, vilka källor de använder sig av och på vilket sätt dessa källor används. 40 artiklar skrivna mellan 1 januari 2017 – 31 mars 2018 har valts ut för det första steget i studien. I det andra steget görs en djupare kvalitativ analys av 10 artiklar. I det sista steget genomförs intervjuer med tre journalister på de utvalda tidningarna som skrivit flera artiklar om hedersrelaterat våld. Analyserna har genomförts med hjälp av metoden gestaltningsanalys (framing). Studien visar bland annat att användningen av källor och expertis skiljer sig åt mellan tidningarna, att många artiklar lätt kan placeras i en dramaturgisk modell, och att förekomsten av värdeladdade ord har olika betydelse beroende på vilken typ av artikel som skrivs. Studien visar även att källor och expertis i skildrandet av hedersrelaterat våld, på många sätt skiljer sig markant från andra ämnen inom journalistiken.

Specialistofficerare framhålls ofta som ryggraden i svensk militär förmåga. Men vad innebär det i praktiken och hur förvaltar svenska flottan sina specialistofficerare och deras funktionsområden?  Kunskapen om specialistofficerare är begränsad ur ett professions- och militärsociologiskt perspektiv, där forskningen traditionellt fokuserat på officerens roll. Innevarande studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar specialistofficerares förmåga till utveckling av expertis och yrkeskunnande.  Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie och analyserar flottans specialistofficersfunktioner telekrig och luftförsvar i en kritisk organisationsanalys. Metodologiskt kombinerar studien empiri från intervjuer och policydokument tillsammans med analys av hur flottan faktiskt utformat sin organisation och specialistofficerarnas förutsättningar i realiteten.  Studien visar att flottans specialistofficerare har anammat en egen gynnsam professionell identitet som värdesätter expertis och specialisering framför Försvarsmaktens traditionellt vertikala karriärstruktur. Parallellt identifieras att organisationen påvisar brister i att omhänderta och utveckla specialistofficerarnas kompetens utanför den direkta fartygskontexten.

Pedagogical leadership studies how to facilitate learning, mostly in Education and from the perspective of the principal being the pedagogical leader. One context somewhere in between Education and workplace learning is the two-year training as a law clerk in the Swedish court system. Few studies have been made on how law clerks learn, how the court or judges facilitates their learning and how legal expertise develop. The aim of this study is to increase knowledge on law clerks’ workplace learning. The research question is how do law clerks learn in their everyday work? A qualitative study with semi-structured couple interviews was conducted. The respondents were 22 law clerks, judges, and court clerks from a department in a district court. Situated learning was used as a theoretical framework for the analysis.  The result presents law clerks’ trajectory from apprentices through legitimate peripheral participation in the community of praxis. Law clerks start to produce and deliver legitimate work directly, they negotiate and form their learning and professional identity through participation in their daily work. They observe, imitate, ask questions, make mistakes, and try different ways to solve the problem at hand. They must through themselves out to find their own way and their own identity as a senior law clerk. The judges, the Masters, facilitate law clerks’ situated learning by giving or restricting access to participation. Due to power relations, law clerks are unwilling to ask questions and display their ignorance which limit their legitimate participation. Law clerks need to initiate to gain access to the community of praxis and negotiate their judicial independence, the situated knowledge. This study contributes to the field of workplace learning and development of legal expertise by describing how law clerks learn. The judges facilitate this learning in a way that could be described as pedagogical leadership. / Pedagogiskt ledarskap som forskningsfält tittar på hur lärande möjliggörs och begränsas, främst inom pedagogisk verksamhet och med rektor som utövare av pedagogiskt ledarskap. Kontexten och dess utformning har betydelse för lärandet som sker och hur det pedagogiska ledarskapet utövas. Notarietjänstgöring i domstol är en kontext som inte har utforskats inom ramen för pedagogiskt ledarskap. Det är en utbildningsanställning som både avser att ge examinerade jurister möjlighet att praktisera juridik och förse domstolen med arbetskraft. Det finns få studier som undersöker notariers lärande eller hur juridisk expertis utvecklas på domstol. Studiens syfte är att bidra med kunskap om notariers lärande inom ramen för det arbetsplatslärande som notarieutbildningen utgör. Frågeställningen är hur sker notariers lärande i det dagliga arbetet? En kvalitativ studie med semistrukturerade (tematiskt öppna) parintervjuer genomfördes på tingsrätt. Deltagarna bestod av notarier, domare och handläggare. Analysen genomfördes med situerat lärande som teoretiskt redskap. Resultatet presenteras i form av notariers utvecklingsresa genom ett legitimt perifert deltagande i praktikgemenskapen. Notarierna hoppar på den branta utvecklingskurvan, ser andra göra, kopierar andra, frågar, gör fel och gör olika, vågar hoppa och släppa kontrollen, hittar sitt sätt att göra och formas in i sin roll och identitet som senior notarie. Domarna möjliggör detta lärande genom att ge notarierna tillgång till legitimt deltagande och erbjuder potentiella identiteter och olika sätt att vara som domare, så att notarierna kan formas in i domarrollen och välja sitt eget sätt att vara domare på. Genom att begränsa tillgången till deltagande hindrar domarna notariernas lärandeprocess på ett sätt och möjliggör den på annat. Maktrelationer och betyg gör notarierna oroliga och rädda för att blotta sin okunskap vilket hindrar dem från att ställa de frågor som krävs för deras legitima deltagande. Notarierna behöver ta eget initiativ för att få mer tillgång till praktikgemenskapen, vilket också är en del i deras identitetsformande av att bli självständig. Genom att delta i det dagliga arbetet och utföra arbetsuppgifter innan de själva har överblick på rättskedjan, sker ett lärande hos notarierna. Studien ger ett kunskapsbidrag genom att beskriva hur notariers lärande kan ske, eller hur juridisk expertis kan utvecklas, i det dagliga arbetet. Domarnas möjliggörande av notariers lärande skulle kunna ses som ett pedagogiskt ledarskap i en kontext utanför skolvärlden.

No description available.

Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. / The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.

Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. / The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.