<p><p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.</p><p>Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.</p><p>Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.</p><p>Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.</p><p>Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen. Ett arbete har redan inletts gällande denna fråga, och den reglering som kommer att implementeras är central motpartsclearing. Utifrån min undersökning framgår även att samtliga respondenter anser att kreditderivat som finansiellt instrument har spelat en avgörande roll i fråga om finanskrisens uppkomst. Dock finns det skilda åsikter gällande i hur stor utsträckning instrumentet har åsamkat skada och på vilket sätt. Regleringen av kreditderivat kan beskrivas utgöras av en ramlagstiftning, delvis på grund av instrumentets expansiva utveckling som ej möjliggör detaljregleringar. Vilket får till följd att utrymme finns för aktörers idérikedom gällande utvecklingen av dessa instrument. Genom Finansinspektionens olika föreskrifter tillsammans med det speciella tillstånd som myndigheten ger ut, regleras kreditderivat. Även genom de regelsamlingar som FAR ger ut årligen inom värdepappersområdet skapas normer som blir branschpraxis gällande kreditderivat. </p></p></p>

<p>Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med.</p>

<p>The main purpose of this essay is to look closer at how and when the Swedish women’s organization Grupp 8 changed their initial socialistic ideological approach and turned it into a feministic one during 1971 to 1979. By 1979 the group was referring to them self as a feministic movement. This is done by analyzing the way Grupp 8: s discussion in the areas of women in relation to work, family and society changes. The primary information is represented by the groups own magazine Kvinnobulletinen. The essay shows that they underwent a change in their ideology which occurred already in 1976 when they moved closer to not only a more feministic terminology, but also gave problems that where in many ways only related to women more room than problems referring to class. They still showed resistance against the capitalistic society but now they added a new dimension for what they believed stood as the reasons for the oppression of women, the patriarchate. In 1976 they had made a hesitated move towards a new ideological alignment. By 1979 it is clear that there has been a change when by far most of the reasoning around class oppression has been exchange with oppression on women and the emancipation of women.</p>

<p>The purpose of this essay is to analyze and understand how producerbrands are able to<strong> </strong>communicate their brand through today's marketing channels, also how development and changes that occur in the society can affect the producers communication abilities. We have seen a tendency that many retailers have created their own brands that are competing with the producers, this leads to the fact that producers in some cases are having trouble communicating their brand to the end-consumer. The fact that the producers marketing through retailers now is more limited than before, the producers now have to capture the consumers wants and needs through other channels.</p><p>This essay is based on a qualitative method involving seven interviews. The persons that we've chosen to interview are carefully selected based on their specific knowledge about the subject in question.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång.</p><p>Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                  </p><p>Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.      </p><p>Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling. Vi kan se att ledarskapet på Scania har påverkats av lågkonjunkturen då cheferna nu agerar mer som lärare där fokus nu ligger på stöd, information och motivation. Egenskaper som upplevs som extra viktiga i en lågkonjunktur är bland annat lyhördhet och tydlighet.</p>

<p>I samhällsdebatten idag talas det mycket om teknologins snabba utveckling. Detta skapar ett generellt behov av förändring i organisationer. Individer och grupper kan reagera helt olika på förändring, alltifrån passivt motstånd till aktiva försök att motarbeta förändringsarbetet. Andra tar istället emot förändringen med öppna armar. Byte av affärssystem är en av de tyngsta förändringar ett företag kan göra eftersom det påverkar hela organisationen. Detta väcker för oss en intressant fråga om det är så att en så stor förändring som att byta affärssystem leder till ett väldigt starkt motstånd. För att kunna förutse vilken form förändringsmotståndet kommer att ta kan det vara bra att känna till orsaker till varför människor motsätter sig förändringar i arbetslivet. Vi vill undersöka förekomsten av motstånd i samband med en större förändring utifrån tre olika aktörsperspektiv; ledning, mellanchefer och övriga anställda.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utforska förekomsten av motstånd i samband med en implementering av ett nytt affärssystem. Vi vill påvisa om ledning och mellanchefer har upplevt att det fanns ett motstånd under förändringen och hur det i så fall uttrycktes. Syftet är också att tydliggöra bakomliggande orsaker till ett eventuellt motstånd. För att uppfylla vårt syfte har vi i denna undersökning gjort tre personliga intervjuer samt en enkätundersökning.</p><p>Vi hade inledningsvis en uppfattning om att en så stor förändring som att implementera ett nytt affärssystem också skulle innebära ett stort motstånd. Det har visat sig att detta inte stämmer helt i vår undersökning. Vi kan dra slutsatsen att det fanns få orsaker till att mellanchefsnivån skulle ha utgjort ett motstånd. De har samarbetat entusiastiskt och utgjort ett stöd till övriga anställda, vilket är ett uttryck för accept. Bland de kollektivanställda drar vi slutsatsen att det fanns följande orsaker till att de skulle ha motsatt sig implementeringen av det nya affärssystemet; rutinmässigt arbetssätt och institutionaliseringar, misslyckande att helt uppnå signifikans och legitimitet, för lite utbildning och dålig kvalitet på utbildningen, för mycket förändringar på en gång samt en osäkerhet över att inte kunna leva upp till de nya kraven. Vi drar också slutsatsen att motstånd har förekommit i större utsträckning bland medarbetarna än mellancheferna.</p>

<p>This paper aims to study the Armenakis´ theory of <em>readiness,</em> "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other.</p><p> During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change". The theory of readiness, "are they ready?", deals with five key components or five issues that define which questions change recipients want answers to when an organization implements a change. Through this knowledge, leaders – change agents – can design a change message that responds to the issues of change, regarding what the recipient is faced with in an organizational change. This in turn creates a feeling of readiness which makes a change more likely to be successful.</p><p> In this case study of the company IKEA Örebro, there was a change of routines at the beginning of 2008 and now the management experiences a problem, as the change did not have the desired result. In this paper, through a qualitative study based on interviews with eleven respondents from IKEA Örebro, we examine how come this came to be the case. Relevant literature, previous research and the model <em>institutionalizing change</em> provide a comprehensive understanding of the theoretical reference frame, in which the focus of the theory and the study's problems question is based on readiness and the five key components: <em>discrepancy, appropriateness, efficacy, principal support </em>and <em>personal valence.</em></p><p><em> </em>The study's purpose is to contribute to increased understanding of what kind of information change recipients want to obtain in a organizational change, and which component or components that is important. In the study we aim to investigate if there is a relationship pattern between the components in the current company of the case study.</p><p> In the study, we came to the conclusion that the lacks of change message components among respondents was most likely contributing to the unsuccessful outcome of the change. The diversity in the respondents´ answers regarding which components are important, shows that the complex nature of the individual, cannot support the grounds that the individual component is more important than any other. Overall, the result shows that four components emerged as important for the respondents at IKEA Örebro. The respondents´ answers did not point out that if they received one or some of the components, they would at a later stage also see relevance in the latter. That is, a relationship could not be identified or substantiated.</p>

No description available.

<p>Franchising är en form av samverkan mellan två näringsidkare; franchisegivaren och franchisetagaren. Precis som andra former av verksamheter är det viktigt för franchiseföretag att kunna anpassa sig till marknadsförändringar och kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud. Dock är deras handlingsmöjligheter att anpassa sig till förändringar begränsade på grund av det strikta avtalet. Därför är syftet med denna uppsats är att förstå franchisetagarens syn på franchiseverksamhet och till vilken grad varuutbudet påverkas av styrning från franchisegivaren. Uppsatsen är begränsad till varumärkesbutiker inom modebranschen eftersom denna bransch är i ständig förändring och konkurrensutsatt. Anpassning till förändring för att vara konkurrenskraftig är en viktig del i vår studie. Dessutom har vi valt att endast undersöka Business Format. För att uppnå vårt syfte valde vi att genomföra fallstudier, som bestod av tre intervjuer med franchisetagare i samma antal varumärkesbutiker i Stockholm. Varumärkesbutikerna som valdes ingår i två koncerner, RNB och Bestseller. Studien bestod dessutom av en intervju med Svenska Franchiseföreningens VD. Utifrån vår empiri och analys kommer vi fram till att avtalet är den centrala styrningsmekanismen som kontrollerar franchisetagarens verksamhet. Det förekommer oenigheter mellan parterna vad gäller avtalet och förändringar i sortimentet. Påtagligt är att detta leder till en sorts maktspel mellan parterna. Franchisetagare har ytterst små möjligheter att kunna påverka varusortimentet, inredningen eller marknadsföringen. Detta på grund av att det är franchisegivaren som gärna vill bibehålla grundkonceptet vilket tolkas som franchisekedjans identitet. Dock så förekommer en önskan hos franchisetagarna om lite mer handlingsfrihet utanför avtalets ramar. Framförallt vad gäller att anpassa sig till kundens efterfrågan. Detta eftersom de dagligen bemöter kundernas behov och ser vilka trender som förekommer på marknaden.</p> / <p>Franchise is a form of cooperation between two merging parts: a franchisor and franchisee. In similarity to other businesses, it is important for a company based on franchising to adjust to the rapid market changes in order to achieve a competitive advantage of commodities. Due to the strict franchise agreement, the franchisees are restricted in adapting to the market changes. The purpose of this thesis is, therefore, to get an understanding of the franchisees perspective in their business, and also to see to what degree the commodities are affected by the control from the franchisor. We have chosen to limit the study to brand retail-stores in the fashion industry because of the rapid changes that distinguish it. Adjustment to changes in order to become more competitive is the point of weight in our thesis. We have also restricted us to Business Format Franchising. Casestudies was performed to fulfil the purpose of the thesis. The study consists of interviews with franchisees from three brand-retail stores in Stockholm. The selected brand retail-stores are part of the two corporations, namely, RNB and Bestseller. An interview with the vice president of the Swedish Franchise Association was also conducted. Based on our findings in the empirical material and analysis we have come to the conclusion that the franchise agreement is the central controlling force that allows the franchisor to control their franchisees business. There are indifferences between the two parts when it comes to the franchise agreement and when it comes to changes in the supply. It is obvious that it leads to a power struggle between those involved. The franchisee has undeniably small opportunities to effect merchandise supply, interior decorating and marketing. This is because the franchisor holds a firm hand around the basic concept which acts as an identity for the franchise line. Thus, there is a need from the franchisees to more free thinking outside the borders of the agreement, specially in the matter of adapting to customer requests. That is because they daily encounter consumer needs and has an overview of the trends on the market.</p>

<p><strong>Titel: </strong>Förändring - En studie av förändringsprocesser på Folksam<strong></strong></p><p><strong>Författare: </strong>Martina Sjösten och Camilla Östh</p><p><strong>Handledare: </strong>Karl Gratzer och Besrat Tesfaye</p><p><strong>Institution: </strong>Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola</p><p><strong>Kurs:</strong> Magisteruppsats i företagsekonomi, 30 poäng</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att beskriva genomförandet av en förändring inom en stor organisation, med fokus på hur förändringen har genomfört, ledarskapsstrategi från den person som leder införandet, samt motstånd från de berörda.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna uppsats. Undersökningen har genomförts på tre nivåer på Folksam, genom intervjuer med en affärsområdeschef, åtta före detta ledningsgruppsmedlemmar, samt med enkäter till medarbetare på lägre nivåer.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> De studerade förändringarna har genomförts med initiativ från ledningen, vilket har medfört ett behov av fokus på vissa delar, som till exempel vision, kommunikation och uppföljning. Den ansvarige ledaren för processerna har använt sig av en deltagande stil och har genom detta tagit del av andras åsikter. Vidare har en viss del av motstånd till förändringarna uppkommit, och framför allt visats genom att medarbetare har talat om vad de tycker. Undersökningen har visat på många saker som är positiva, likväl som områden där bolaget skulle kunna jobba vidare eller förbättra ytterligare.</p> / <p><strong>Title: </strong>Change – A study of change processes at Folksam<strong></strong></p><p><strong>Authors:</strong> Martina Sjösten and Camilla Östh</p><p><strong>Supervisors: </strong>Karl Gratzer and Besrat Tesfaye</p><p><strong>Department:</strong> School of Business Studies,<strong> </strong>Södertörn University College</p><p><strong>Course: </strong>Master’s Thesis in Business Administration</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the thesis is to describe the implementation of a change process within a large organization, focusing on how the change has been carried out, leadership strategy of the person in charge of the implementation, as well as the resistance from the affected employees.<strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>We have chosen to use a qualitative method for this thesis. The investigation was preformed at three levels at Folksam, trough interviews with the business area manager, eight former management group members, and surveys of employees at lower levels.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The studied changes have been carried out with the initiative from management, witch have resulted in a need to focus on certain parts, such as vision, communication and follow-up. The manager in charge of the process used a participating style and have therefore taken part of other opinions. A certain level of resistance have ocurred, and primarly taken the form of employees vocalizing their opinion . The study have uncoverd many positive parts, as well as areas where the company could work with or improve further.</p><p> </p>